Kampen om den statliga skatten


Igår var medias fokus lagd på händelser i Riksdagens finansutskott. De röd-gröna partierna lade ett utskottsinitiativ för att i förlängningen förhindra en höjning av brytpunkten för när man ska betala statlig skatt.

Motivet för oppositionspartierna handlar delvis om att vidmakthålla överskottsmålet. Men det är förstås också en fråga om värderingar. De röd-gröna partierna ser inget självändamål i att sänka skatter. Skatter ska användas för att finansiera gemensamma ändamål och behov. För de borgerliga partierna finns endast gott i att sänka skatter – oavsett konsekvenser för den gemensamma välfärden.

Regeringspartierna har valt att föra försvaret av sitt reformförslag som en riksdagens formaliafråga. Carl B Hamilton (FP) begär i ett uttalande att Riksdagens talman ska förhindra omröstning i frågan när den väl hamnar i kammaren.

Men den borgerliga regeringen har ju ändå bäddat för denna situation alldeles själva. Regeringens mantra har ju varit att ta ansvar för den svenska ekonomin och respektera det överskottsmål som funnits sedan 1990-talet. Det är som det påpekas av Per Gudmundson att …

Finansminister Anders Borgs budget i år riskerar att bryta mot överskottsmålet. Budgetregeln om överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande, det vill säga inkomster minus utgifter, i genomsnitt ska uppgå till 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Saldot får alltså variera år för är, men ska i slutändan hamna på ett litet överskott. När Anders Borg, som annars ansetts hålla oöverträffat hårt i plånboken, fastslog ”reformutrymmet” till 24 miljarder kronor i årets budget var det många som hickade till, därav några av statens egna organ för ekonomisk analys.

Företrädare för de borgerliga partierna må vara förbannade och sura över hur den politiska oppositionen agerar i denna fråga. Det kanske finns fog för deras kritik gentemot det röd-gröna initiativet. Men de kan inte undkomma kritik för att de själva valt att tolka regelverket i ett för dem positivt sätt när det passat.

Länkar: Aftonbladet ledare, SvD, Ekot, SvD, Ekot, Ekot, dn.se, dn.se, dagens arena, di.se, di.se, di.se, dn.se, SVT, SVT, dn.se

Fler som skrivit: Helena Ericson, Martin Moberg

Om Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Publicerat på 22 november, 2013, i Politiska funderingar och märkt , , . Bokmärk permalänken. 1 kommentar.

  1. Den där lånemöjligheten borde stängas för politiker för alla tider och på alla nivåer. Alla vill ”stimulera ekonomin” och ”göra välfärden bättre” etc men när notan skall betalas då finns de i regel inte längre kvar och kommande generationer får pröjsa. Kanske kan sossarna föreslå en grundlagsändring så vi slipper liknande diskussioner i framtiden? Har man inte lyckats med att driva in skatterna för sina reformer så får dessa vänta. Och det blir inte heller skulder för kommande generationer att ta itu med. Enkelt. Begripligt. Punkt.