Har arbetarrörelsen har varit godtrogen om EU?


Johan Danielsson

I debattinlägg meddelar företrädare för de fackförbund som bildar 6F att de nu drar igång den (kanske) längsta valkampanjen inför ett Europaparlamentsval någonsin. Målet är att Johan Danielsson (S) ska få tillräckligt antal personkryss för att kunna bli ledamot av Europaparlamentet.

Vad jag förstår av inlägget hoppas de få in en röst som ska verka för garantier att svenska avtal ska värderas högre än idag. De vill att alla människor ska värderas lika (i Sverige?). De menar vidare att arbetarrörelsen kanske var något godtrogen inför medlemskapet av Europeiska Unionen. De säger att Sverige fick garantier för att den svenska kollektivavtalsmodellen inte skulle hotas. De skriver att …

Det borde också vara fullständigt glasklart att i Sverige ska svenska kollektivavtal och svenska löner gälla. Liksom svenska lagar. Vad är alternativet? Polska löner? Tyska lagar? Vi vill därför ge hela Sverige och Europa ett tydligt besked. Vi kommer aldrig att acceptera fortsatta ändringar av EU:s fördrag förrän vi har fått garantier om att vi fullt ut kan värna våra kollektivavtal och säkerställa att ingen på svensk arbetsmarknad diskrimineras på grund av sitt ursprung. Vi kommer att använda alla medel som demokratin känner för att blockera sådana beslut i riksdagen. Vi kommer att i Europaparlamentet kämpa för att få in garantier om likabehandling i all inremarknadslagstiftning.

Inför folkomröstningen om medlemskap i EU splittrades tydligt arbetarrörelsen (socialdemokrater och LO-medlemmar) mellan förespåkare och motståndare till medlemskap. Metall markerade tidigt att man var för ett medlemskap. Bakgrunden till det ligger i att förbundets medlemmar finns i den konkurrensutsatta industrin. Man såg betydelsen av att svensk industri kunde verka med samma regelverk som sina konkurrenter.

Det är möjligt att arbetarrörelsen var godtrogen när man lät intala sig att vi skulle kunna hävda den svenska modellen med kollektivavtal. Framför allt kanske det fanns något skrämmande att gå in i ett så institutionaliserat samarbete som EU. Det fanns en rädsla att förlora nationellt självbestämmande.

Men eftersom vi då redan var med i EES-sfären hade Sverige redan accepterat huvuddelen av EU:s regelverk. Vi hade att följa EU-regler utan den minsta möjlighet att påverka dem.

Det är självklart att svenska kollektivavtal måste få gälla i Sverige. Men det är litet bekymmerssamt om det är det enda fokus som man har med EU-medlemskapet. Idén om EU handlar om att stärka och utveckla hela EU-området. Jag har inget problem med att Sverige betalar en högre avgift för vårt medlemskap. Det viktiga är hur de medel som vi skjuter till används.

Jag anser att allt för mycket medel går till olika former av jordbruksstöd. Om än andelen har minskat något finns mycket kvar att göra. Jag vill att mer används för sociala projekt, för att utveckla landsändar, för att utveckla arbetsmarknader etc. Politiken inom EU handlar om så mycket mer än de frågor som uttrycks i debattinlägget.

Då är det viktigt vilka politiska företrädare som sitter i de nationella regeringarna, de nationella parlamenten och  i Europaparlamentet. Det handlar om vilken syn på politiken och möjligheterna däri som vi vill ska styra dagordningen. Därför är det viktigt att delta i valet av ledamöter i Europaparlamentet.

Jag kommer att kryssa för Olle Ludvigsson. Han har stor facklig erfarenhet och har kunskap om villkoren för de som verkar inom internationellt konkurrensutsatt verksamhet.

Om Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Publicerat på 27 januari, 2014, i EU, Fackliga frågor, Politiska funderingar och märkt , , , , . Bokmärk permalänken. 4 kommentarer.

  1. Problemet med Svenska avtal är att de av borgarna kringgås.
    När Alliansen 2008 skapade ny lag om arbetskraftsinvandring
    så är det arbetsgivaren som bestämmer om behov finns.

    Detta behov har skapat filialer utomlands där man ”handplockar”
    lämpligt folk.
    Det är självklart när dessa ej är fackligt anslutna i nån Svensk fackförening,
    ej känner till Svenska kollektivavtal, arbetsmiljöregler, arbetstidsregler o.s.v
    Så är de självklart lönedumpande.

    Även de förändringar och försämringar som skedde med a-kassan, sjukförsäkring påverkar Svenska löner neråt.
    Så även om Svenska kollektivavtal sägs ska gälla så har Alliansregimen
    genomfört åtgärder, ska vi säga utanför arbetsmarknadens parter som påverkar
    lönedumpning.

    Samtidigt ger detta utrymme för företagen att höja höglönerna, bonusarna, fallskärmarna.
    och av denna lönehöjning för dessa så kan de via pengars makt påverka så deras skatter politiskt sänks.

    Detta har vi sett inte minst då det gäller Brytpunkter där Alliansen ville höja den .
    Men det var inte bara Alliansen även fackförbunden Saco och TCO var för en höjning av brytpunkten. (Brytpunkt 2014 = En högre skatt för de med inkomster över 36.158, Borgarna ville höja den gränsen till 37.400 . )
    (Den höjda brytpunkten 37400 stoppades turligt nog av SD .och den övriga opositionen.
    Detta fast SD normalt i kanske 90% stöder Alliansens politik.)

    Så kort sagt vi ser även en splittring bland fackförbunden. Högavlönades fackförbund har blivit
    Borgare och lägre avlönades fackförbund håller sig på vänsterkanten.

    • Bert : Vad gäller brytpunkten brukar den höjas och borde väl vara låst till inflation / löneökningar egentligen. Den har höjts av såväl allians som S genom historien.

      Om den inte höjs kommer alltfler att betala ännu mer i statlig skatt, notera att ALLA som arbetar redan betalar statlig skatt (ca 10% allmän löneavgift på bruttolön).

      Märkligt nog är det bara de som arbetar som på sin lön tvingas betala denna statliga löneskatt, t.ex pensionärer slipper betala denna statliga löneskatt på sin uppskjutna lön, oerhört märkligt …

  2. Brytpunkten följer av besluten som togs när skatteomläggningen gjordes att skatteskalan skulle räknas upp med inflationen plus en procent, vilket sedan ändrades till två procent.

    Det Alliansen försökte med var höja den mer än det skatteomläggningen tillät.
    brytpunkten för 2014 är 36,158 jämfört med 2013 då den var 35 525 kr
    den nedre brytpunkten .

    Att pensionärer inte betalar beror på att det är arbetsgivaren via arbetsgivaravgiften som betalar. Kort sagt skulle man med ditt resonemang säga att det är arbetsgivarna som inte betalar pensionärernas allmänna löneavgift.

    Men varför ska de det? pensionärer jobbar ju inte de är ju pensionärer.
    När de jobbar så betalar arbetsgivaren denna avgift.

    • Snälla du, att det är arbetsgivaren som har plikten att betala in BÅDE direkta och indirekta löneskatter har inget som helst med saken att göra och det vet du mycket väl.

      DU vill att all lön ska beskattas jämlikt. Då följer att arbetare borde ha samma grundavdrag som pensionärer, pensionärer ska betala allmän löneavgift (obligatorisk statlig löneskatt på bruttolön) samt att pensionärer ska få jobbskatteavdrag.

      Om det är jämlikhet i beskattning du vill ha så ska det vara så, tyvärr för pensionärerna så skulle det innebära att de förlorade på det hela och tvingades betala mer skatt i slutändan än de gör nu.

      Som du sedan säger ”Men varför ska de det? pensionärer jobbar ju inte de är ju pensionärer.”

      Med det tänkesättet följer med automatik att de inte heller ska ha jobbskatteavdrag eftersom pensionärerna ju uppenbarligen inte arbetar… hur svårt kan det vara att förstå något så här grundläggande ???