Ojämlikheten bland barnfamiljerna har ökat drastiskt


Finns den?Det har efter TV-programmets Agenda nyligen sända program om barnfattigdom förts en debatt om hur den ska definieras efter svenska förhållanden. Vad jag förstått så pekade programmet på vissa överdrifter som en del organisationer påstått i sin marknadsföring. Fattigdomen bland svenska barn (i praktiken familjer) ser inte ut som i de fattigaste länderna.

Tapio Salonen, som är den som gör den årliga rapporten för Rädda Barnen kom inte till tals i programmet. Han skriver i Svenska Dagbladet att …

… det är viktigt att skilja mellan olika samhällsaktörers tolkningar och kampanjer i frågan och den forskning som frågan utgår från.

Han beskriver de accepterade svenska sätten att definiera ekonomisk utsatthet bland familjer/barn. Han använder två begrepp:

  • låg inkomststandard
    Detta är ett mått som SCB och svenska myndigheter utvecklat och som speglar om hushållets disponibla inkomster täcker en utgiftsnivå för nödvändigheter som bostad, mat och annat elementärt för att klara en löpande miniminivå.
  • försörjningsstöd
    Det andra delmåttet som Rädda Barnens årsrapporter utgår från är ifall barn lever i hushåll som erhållit försörjningsstöd (tidigare socialbidrag) under aktuellt år. Dessa barnfamiljer har genomgått en behovsprövning och tvingas leva med en stram ekonomi, i kronor räknat ungefär på samma nivå som låg inkomststandard.

Han konstaterar att vart åttonde barn lever i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Utvecklingen de senaste åren är att skillnaderna mellan de som lever i ekonomiskt utsatta hushåll har ökat drastiskt jämfört med de med ”normala” inkomster eller högre. Han säger vidare att …

I den fortsatta belysningen av ojämlikhetens konsekvenser i ett välmående samhälle som det svenska är det väsentligt att debatt och åtgärder grundas i kunskap och fakta, inte i grumliga föreställningar och fördomar.

Denna utveckling har inte skett utav en slump. Det har skett genom medveten politik under en längre period än den med borgerlig politik. Men det har blivit tydligare under de sista åren. Men det är förstås viktigt att debatten förs med korrekta uppgifter som kan granskas.

Länkar: SvD, Aftonbladet, dn.se, Arbetet

Om Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Publicerat på 21 januari, 2013, i Politiska funderingar och märkt , , , . Bokmärk permalänken. 3 kommentarer.

  1. ”[Tapio] Han konstaterar att vart åttonde barn lever i ett ekonomiskt utsatt hushåll.”

    Man bör dock undersöka ORSAKERNA till denna utsatthet. Är bidragen för låga eller används de fel? Det framkom ju i UG-sändningen att ytterst många föräldrar inte sätter sina barn i förgrunden när de får bidrag. De röker, super eller knarkar bort bidraget. Och vad hjälper då om samhället skickar ytterligare förstärkning från skattebetalarna?

    I dagsläget får man utöver bokostnaderna även ca en 100-120 kr i bidrag per kalenderdag & per indivd i hushållet.

    http://www.socialstyrelsen.se/ekonomisktbistand/forsorjningsstod/provberakning

    Det är politiskt inte korrekt att klaga på dåligt föräldrarskap i Sverige. Men där ligger ju den största delen av fattigdomslösingen: i barnens närmiljö.

  2. S vill höja barnbidraget med 100 kr. Är det offensiv S-politik?