Ojämlikheten bland barnfamiljerna har ökat drastiskt

Det har efter TV-programmets Agenda nyligen sända program om barnfattigdom förts en debatt om hur den ska definieras efter svenska förhållanden. Vad jag förstått så pekade programmet på vissa överdrifter som en del organisationer påstått i sin marknadsföring. Fattigdomen bland svenska barn (i praktiken familjer) ser inte ut som i de fattigaste länderna.

Tapio Salonen, som är den som gör den årliga rapporten för Rädda Barnen kom inte till tals i programmet. Han skriver i Svenska Dagbladet att …

… det är viktigt att skilja mellan olika samhällsaktörers tolkningar och kampanjer i frågan och den forskning som frågan utgår från.

Han beskriver de accepterade svenska sätten att definiera ekonomisk utsatthet bland familjer/barn. Han använder två begrepp:

• låg inkomststandard
  Detta är ett mått som SCB och svenska myndigheter utvecklat och som speglar om hushållets disponibla inkomster täcker en utgiftsnivå för nödvändigheter som bostad, mat och annat elementärt för att klara en löpande miniminivå.
  
• försörjningsstöd
  Det andra delmåttet som Rädda Barnens årsrapporter utgår från är ifall barn lever i hushåll som erhållit försörjningsstöd (tidigare socialbidrag) under aktuellt år. Dessa barnfamiljer har genomgått en behovsprövning och tvingas leva med en stram ekonomi, i kronor räknat ungefär på samma nivå som låg inkomststandard.

Han konstaterar att vart åttonde barn lever i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Utvecklingen de senaste åren är att skillnaderna mellan de som lever i ekonomiskt utsatta hushåll har ökat drastiskt jämfört med de med ”normala” inkomster eller högre. Han säger vidare att …

I den fortsatta belysningen av ojämlikhetens konsekvenser i ett välmående samhälle som det svenska är det väsentligt att debatt och åtgärder grundas i kunskap och fakta, inte i grumliga föreställningar och fördomar.

Denna utveckling har inte skett utav en slump. Det har skett genom medveten politik under en längre period än den med borgerlig politik. Men det har blivit tydligare under de sista åren. Men det är förstås viktigt att debatten förs med korrekta uppgifter som kan granskas.

Länkar: SvD, Aftonbladet, dn.se, Arbetet