Var fjärde arbetsgivare har problem att rekrytera rätt personal
I en undersökning som företaget Proffice låtit Sifo genomföra framkommer det att var fjärde arbetsgivare (28 %) har svårt att hitta kompetent personal. I ett pressmeddelande meddelar man att …
Breda satsningar på utbildning och lärande i arbetslivet är receptet när arbetsgivarna själva får peka ut vägen mot minskad ungdomsarbetslöshet. Förändringar av LAS – den flitigt debatterade lagen om anställningsskydd – är minst
viktig enligt chefer i privata och offentliga organisationer.
Carina Björkefors, nordisk försäljningsdirektör Proffice, säger i pressmeddelandet att …
Arbetsgivarna ropar efter utbildning och erfarenhet. Här finns stor förbättringspotential för att öka matchningen och fylla de stora behov av kompetens och erfarenhet som finns. Målet är att på sikt skapa möjligheter att få bukt med ungdomsarbetslösheten.
Det är verkligen intressanta uppgifter som framkommer i det korta pressmeddelande som man producerat. Utmaningen för politiker på alla nivåer vore ju att efterfölja det som näringslivet efterlyser. Men vad gör den borgerliga regeringen? En satsning på att låta ”skoltrötta” elever kunna gå kortast möjliga tid på en gymnasieutbildning. Det kommer att skicka ut ungdomar i arbetslöshet och långvarig utslagning från arbetsmarknaden.
Snacka om att gå baklänges mot framtiden!
Publicerat på 26 oktober, 2012, i Arbetsmarknadspolitik, Politiska funderingar och märkt jan björklund, kompetensbrist, Proffice, sifo. Bokmärk permalänken. 4 kommentarer.
Görans tankar och bagateller 
Jo, men VILKA yrken handlar det om egentligen?
”Högst på önskelistan för de 327 offentliga och privata arbetsgivare som har svarat står ingenjörer och lärare men även efter tandläkare, tekniker, socionomer, sjökaptener och läkare är suget stort.”
”Skoltrötta elever” kommar aldrig att söka utbildingar som leder till dessa yrken. Det blir bra de ens klarar av den ettåriga varianten av gymnasieskolan. Får de lust så kan de komplettera den senare upp till högskolebehörighet. Finns egentligen inga hinder i vägen.
Det är vilseledande när du hackar på den korta gymnasievarianten. Är det bättre om de skoltrötta påbörjar en längre linje (2-3 årig) och sedan hoppar av? Skulle inte tro det. MVH
Det vore bättre med en skola som kan motivera dessa ungdomar. Det kan ske genom längre utbildningar med en högre grad av arbetsplatsförlagd utbildning. Till exempel för arbeten inom industrin.
Jag tror att det ALLTID kommer att finnas ungdomar som blir svårhanterliga för skolsystemet, även om vi skulle avsätta en hel lärare per elev.
Personligen tror jag dock att felet ligger längre ner i skolsystemet, på lågstadiet. Ungarna är olika och det är en otjänst att släppa dem vidare i skolan till nästa klass utan att ha uppnått tillräckliga kunskaper. Betyg från ettan som i de flesta andra länderna skulle kunna upptäcka dessa i tid för att kunna sätta in stöd i rätt tid. Men vi i sverige drar oss för det och vågar inte ens diskutera detta. Tyvärr.
Ty, ingen skoia kan motivera en ungdom som inte lärt sig tillräckligt på lägre nivåer. Skolgång är som att bygga hus: slarvar du med fundamentet så rasar sedan alltihop. MVH
Jag kan hålla med om vad du säger. Jag betvivlar inte en sekund att problemen uppkommer redan i grundskolan. Hur man löser det? Hmm … , det vete tusan. Nån enkel lösning finns det knappast.