I stort sett alla ska ha rätt till ersättning från a-kassan

Idag kommer TCO att presentera sina tankar på hur en reformerad arbetslöshetsförsäkring ska se ut. Men det verkar som om delar av förslaget redan har kommit ut. Svenska Dagbladet skriver i en artikel från igår kväll om förslaget. Den nya försäkringen ska har en allmän och en frivillig del. Det ska dock bli betydligt enklare att tjäna ihop till en grundersättning. Det ska räcka att med att ha ha arbetat de senaste tre månaderna.

För att få fullt inkomstskydd ska det krävas i en fackligt administrerad arbetslöshetskassa. Den nya försäkringen ska även innebära lägre avgifter för medlemskapet och högre ersättningsnivåer vid ofrivillig arbetslöshet. Tydligare än så presenteras inte förslaget till arbetslöshetsförsäkring. TCO markerar med förslaget att man är motståndare till en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Roger Mörtvik (samhällspolitisk chef på TCO) säger till tidningen att …

Ett obligatorium skulle inte lösa några problem. Alla skulle bli tvungna att betala, men lika få som idag skulle ha rätt till ersättning. Därför är det viktigaste att ändra villkoren. Vårt förslag gör hela diskussionen om en obligatorisk a-kassa onödig.

Däremot är TCO mer tydlig om den uppskattade kostnaden för de förändringar de kommer att föreslå. De beräknar att den totala kostnaden för förslaget landar på 7,5 miljarder kronor. Bara sänkningen av avgifterna kostar fyra miljarder.

Det ska bli intressant att ta del av de närmare detaljerna i förslaget.

Länkar: SvD, di.se, Aftonbladet, dagens arena, di.se

Andra som skrivit: Martin Moberg, Leine Johansson, Markus Mattila, Martin Moberg, Leine Johansson

Industribloggare: Kaj Raving, Leine Johansson

Anders Borgs tjurskalliga strid med väderkvarnarna

Göran Zettergren och Roger Mörtvik går i SvD Brännpunkt i polemik med finansministerns gissande kring höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen. Göran och Roger säger att det inte, så vitt de vet, finns någon undersökning i Sverige som visar något samband mellan en generös arbetslöshetsförsäkring och nivån på arbetslösheten. De säger, bland annat, att …

Sverige hade 1990 en generös a-kassa. Sedan dess har den urholkats snabbare än i något annat OECD-land. Dessutom har jobbskatteavdraget bidragit till att nettoersättningen i a-kassan minskat med nästan 10 procentenheter. Om försämringar av a-kassan verkligen skulle ha haft den effekt som Anders Borg påstår skulle vi i dag inte ha någon arbetslöshet. De länder i vår omvärld som har en betydligt svagare arbetslöshetsförsäkring än vår (ja, de finns faktiskt) har inte en lägre arbetslöshet och framför allt inte fler sysselsatta.

Problemet som politikerna står inför är ju snarare den att det blir väldigt dyrt att något återställa värdet av ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen efter alla år utan höjt tak för ersättningen (förutom tiden med 730 kr de första 100 dagarna). Idag är det knappt 10 % av de som är arbetslösa (och som kan erhålla ersättning) som har en nivå som motsvarar den teoretiska 80 % av tidigare lön. Vidare är det endast en tredjedel av de arbetslösa som ens får ersättning från försäkringen. De flesta är utförsäkrade ur arbetslöshetsförsäkringen. Antalet personer som kommer in i jobb- och utvecklingsgarantins FAS3 (eller sysselsättningsfasen som det ju heter nu) ökar snabbt. Ungefär 32.000 långvarigt arbetslösa finns där idag.

Konsekvensen av den urholkade arbetslöshetsförsäkringen och den borgerliga regeringens misslyckande med arbetslösheten kan avläsas i en aktuell rapport från Socialdemokraterna. Då den långvariga arbetslösheten och då allt fler inte omfattas av arbetslöshetsförsäkringen ökar kommunernas kostnader för försörjningsstöd (socialbidrag). 40 % av mottagarna av försörjningsstöd anger ”Arbetslös” som grund för att erhålla hjälp från kommunen. I rapportens slutsatser sägs …

Regeringen har misslyckats med sin viktigaste uppgift, att skapa förutsättningar för arbete i Sverige. Det har lett till kraftigt ökade kostnader för försörjningsstödet. Att arbetsförmögna personer som skulle kunna bidra till sin egen och landets försörjning tvingas leva på försörjningsstöd är i naturligtvis främst en tragedi för den arbetssökande, men det innebär också att kommunerna tvingas lägga en växande del av våra skattepengar på ekonomiskt bistånd. Det är pengar som skulle ha kunnat användas i skolan eller äldreomsorgen. Kommunerna drabbas dubbelt av arbetslösheten, dels genom uteblivna skatteintäkter och dels genom ökade kostnader för försörjningsstödet. Välfärden tar stryk av regeringens jobbmisslyckande.

(Tack Göran Zettergren för inspiration till rubriken ovan).

Länkar: SvD, Arbetet, dn.se, Regeringen, Arbetet, di.se, di.se

Andra som skrivit: Martin Moberg, Claes Krantz, Martin Moberg, Roger Mörtvik, Göran Zettergren