Anders Borgs tjurskalliga strid med väderkvarnarna


Göran Zettergren och Roger Mörtvik går i SvD Brännpunkt i polemik med finansministerns gissande kring höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen. Göran och Roger säger att det inte, så vitt de vet, finns någon undersökning i Sverige som visar något samband mellan en generös arbetslöshetsförsäkring och nivån på arbetslösheten. De säger, bland annat, att …

Sverige hade 1990 en generös a-kassa. Sedan dess har den urholkats snabbare än i något annat OECD-land. Dessutom har jobbskatteavdraget bidragit till att nettoersättningen i a-kassan minskat med nästan 10 procentenheter. Om försämringar av a-kassan verkligen skulle ha haft den effekt som Anders Borg påstår skulle vi i dag inte ha någon arbetslöshet. De länder i vår omvärld som har en betydligt svagare arbetslöshetsförsäkring än vår (ja, de finns faktiskt) har inte en lägre arbetslöshet och framför allt inte fler sysselsatta.

Problemet som politikerna står inför är ju snarare den att det blir väldigt dyrt att något återställa värdet av ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen efter alla år utan höjt tak för ersättningen (förutom tiden med 730 kr de första 100 dagarna). Idag är det knappt 10 % av de som är arbetslösa (och som kan erhålla ersättning) som har en nivå som motsvarar den teoretiska 80 % av tidigare lön. Vidare är det endast en tredjedel av de arbetslösa som ens får ersättning från försäkringen. De flesta är utförsäkrade ur arbetslöshetsförsäkringen. Antalet personer som kommer in i jobb- och utvecklingsgarantins FAS3 (eller sysselsättningsfasen som det ju heter nu) ökar snabbt. Ungefär 32.000 långvarigt arbetslösa finns där idag.

Konsekvensen av den urholkade arbetslöshetsförsäkringen och den borgerliga regeringens misslyckande med arbetslösheten kan avläsas i en aktuell rapport från Socialdemokraterna. Då den långvariga arbetslösheten och då allt fler inte omfattas av arbetslöshetsförsäkringen ökar kommunernas kostnader för försörjningsstöd (socialbidrag). 40 % av mottagarna av försörjningsstöd anger ”Arbetslös” som grund för att erhålla hjälp från kommunen. I rapportens slutsatser sägs …

Regeringen har misslyckats med sin viktigaste uppgift, att skapa förutsättningar för arbete i Sverige. Det har lett till kraftigt ökade kostnader för försörjningsstödet. Att arbetsförmögna personer som skulle kunna bidra till sin egen och landets försörjning tvingas leva på försörjningsstöd är i naturligtvis främst en tragedi för den arbetssökande, men det innebär också att kommunerna tvingas lägga en växande del av våra skattepengar på ekonomiskt bistånd. Det är pengar som skulle ha kunnat användas i skolan eller äldreomsorgen. Kommunerna drabbas dubbelt av arbetslösheten, dels genom uteblivna skatteintäkter och dels genom ökade kostnader för försörjningsstödet. Välfärden tar stryk av regeringens jobbmisslyckande.

(Tack Göran Zettergren för inspiration till rubriken ovan).

Länkar: SvD, Arbetet, dn.se, Regeringen, Arbetet, di.se, di.se

Andra som skrivit: Martin Moberg, Claes Krantz, Martin Moberg, Roger Mörtvik, Göran Zettergren

Annonser

Om Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Publicerat på 15 september, 2012, i Arbetsmarknadspolitik, Fackliga frågor, Socialförsäkringsfrågor och märkt , , , , , , . Bokmärk permalänken. 1 kommentar.

  1. Det de säger är alarmerande: i ett land med så starkt fack som i Sverige
    betyder arbetslöshet inget för fackets krav i löneförhandlingar.

%d bloggare gillar detta: