Ropen skalla – korttidsarbete åt alla?

Sverige är åter på väg in i en lågkonjunktur. Detta märks tydligast inom industrin just nu. Det är förstås väldigt olyckligt att konjunkturen pekar nedåt så kort tid efter finanskrisen 2008/2009. Väldigt många företag, framför allt mindre, har fortfarande ekonomiska problem efter den tidigare krisen. Detta märks, bland annat, i att konkurserna verkar öka ganska kraftigt.

Den lågkonjunkter som slog mot de svenska industrin 2008/2009 kom väl inte som någon överraskning. Det dramatiska var hur snabbt konjunkturen vände nedåt. Jag mötte många arbetsgivare som nästan över en natt tvingades anpassa personalstyrkan nedåt.

I samband med den krisen började man på många företag att diskutera olika sätt att minska kostnaderna för företaget utan att därför behöva säga upp anställda. Kreativiteten var stor – om än inte alltid i enlighet med de kollektivavtal som fanns. Detta gjorde att IF Metall, i syfte att bibehålla kontrollen och för att försvara innehållet i avtalen, tecknade ett ”krisavtal” med arbetsgivarna.

Avtalet kritiserades från och av många fackligt aktiva men räddade förmodligen många arbetstillfällen. Överenskommelsen innebar att de anställda minskade sin arbetstid med maximalt 20 % med likaledes minskad inkomst.

I flera EU-länder fanns en annan lösning. De anställda permitterades (gick ned i arbetstid med minskad inkomst), inkomstförlusten de anställda gjorde kompenserades delvis av den nationella arbetslöshetsförsäkringen. Den möjligheten fanns inte i Sverige. Parterna inom industrin har därför formulerat ett förslag till staten om korttidsarbete att införas i händelse av en djup lågkonjunktur ungefär som den 2008/2009. Förslaget har tagits väl emot av den borgerliga regeringen och utreds för tillfället. Ett förslag ska komma under december månad detta år. Det innebär att lagstiftning i bästa fall kan finnas under 2014.

Socialdemokraterna, genom Mikael Damberg, har uppmanat regeringen att påskynda denna process. Det är förstås bra att även Socialdemokraterna har förstått nyttan i det förslag som parterna har tagit fram gemensamt. Samtidigt gäller det ju att de förändringar som behövs genomföras i gällande lagstiftning genomförs på ett klokt sätt. Även om regeringen kan behöva öka takten i lagstiftningsprocessen får ju detta inte fuskas i genom.