Arbetsgivarna gillar lägre löner
Idag har ett antal företrädare för arbetsgivarnas organisationer ett intressant inlägg hos Aftonbladet. De utvecklar där det goda med låga ingångslöner för ungdomar och andra som arbetar med ”enkla arbeten”. De vänder sig ensidigt emot LO:s satsningar på, vad de kallar, ”så kallade låglönesatsning”. De säger vidare:
Eftersom fler kvinnor finns inom branscher med enklare jobb marknadsförs satsningarna som ”jämställdhetspotter”, trots att de inte gör skillnad på kvinnor och män.
De vill helt enkelt att arbetsmarknaden för ”enkla arbeten” med låga ingångslöner där ungdomar (men även äldre – som jag förstår det) ska bli större. På så sätt ska ”utanförskapet” försvinna som genom ett trollslag. Herrarna säger i sitt inlägg att:
Men jobb är alltid är bättre än utanförskap. Har man lämnat gymnasiet utan examen och en utbildning som efterfrågas är det bättre med ett jobb än att sysslolös driva runt på virtuella eller verkliga torg.
Med andra ord inser de det grundläggande problemet. Många ungdomar lämnar skolan med ofullständiga betyg. Deras lösning är att kunna använda dem som outsinlig källa till billig arbetskraft som utan knot utför vadhelst som arbetsgivaren önskar. De vill inte se en skola som allt fler lämnar med fullständiga betyg och vilja att utvecklas. De har inget intresse av att verka för ett samhälle där så många som möjligt ges chansen att leva ett gott liv.
En allt större låglönemarknad med en allt ökad andel okvalificerade arbeten kommer att medföra att allt fler fastnar där. Inte det motsatta som de brukar hävda. Herrarna brukar ju även hävda att forskningen stödjer tesen att låga löner (hur nu det definieras) innebär fler arbetstillfällen. Så enkel är ju inte verkligheten, vilket utvecklas av Roger Mörtvik och av Anders Zettergren.
Det enda herrar arbetsgivarrepresentanter gör är att hävda sitt intresse av att verka för lägre löneutveckling. Några sanningsvittnen är de inte!
Länkar: Aftonbladet, SVT Debatt, Lag & Avtal, d.a.
Andra som skrivit: Roger Mörtvik, Anders Zettergren, Martin Moberg
Publicerat på 27 september, 2011, i Fackliga frågor och märkt ingångslöner, låga löner, ungdomslöner. Bokmärk permalänken. 4 kommentarer.
Görans tankar och bagateller 
Inbillar jag mig eller är det som så att attackerna mot arbetslagstiftningen och lönesättningarna från arbetsgivarsidan har intensifierats sedan regeringsskiftet 2006?
Så är det nog.
Stora klyftor och hög arbetslöshet ÄR grogrunden till brottslighet! Om alla är ”mätta” i samhället kommer de knappast finna någon anledning att begå brott då de redan har vad de behöver!
Givetvis kommer det alltid att finnas en liten klick som kommer att begå brott då vissa, precis som vissa i de översta inkomstskikten ALDRIG tycks kunna få nog!
Skulle exempelvis kravallerna i London uppstått om inte klyftorna där varit så avgrundsdjupa och arbetslösheten så hög?
Därmed inte sagt att jag försvarar våldet eller plundringarna där, men man måste ju söka de bakomliggande orsakerna till problemen i samhället och åtgärda dem! Om inte blir det som om läkaren bara ger patienten medicin mot symtomen och inte mot själva sjukdomen!
Skatt efter bärkraft är väl en ganska sund idé, sen kan jag väl tycka att det skall vara ett rimligt tak på ren inkomstskatt. Kan väl personligen tycka 40-45% borde vara max på ren inkomstskatt!
Och handen på hjärtat, hur många av de i de allra högsta inkomstskikten betalar egentligen ”full” inkomstskatt!?
Kreativiteten att hitta avdrag verkar många gånger ganska stor, eller hur?
Däremot kan jag tycka att man kan lägga ett betydligt högre skattetak på dessa många gånger ( i mitt tycke) horribla bonusar som vissa i samhället anser sig vara värda! I alla fall som bonussystemen många gånger är upplagda idag där jag tror att de kan vara direkt kontraproduktiva för företaget i det långa loppet!
Ett rimligt bonussystem som kommer alla till del i företaget kan däremot leda företaget framåt och bör därför inte beskattas orimligt mycket, om alls!
Med det globala ekonomiska system vi nu har så tycker i alla fall jag att de ekonomiska kriserna kommer tätare och tätare och återhämtningarna blir svårare och svårare.
De permanenta arbetslöshetssiffrorna blir högre och högre i ”de snabba klippens tidevarv”!
Måste vi inte snart börja tänka om, tänka utanför lådan?
Är sänkta löner, försämrad arbetslagstiftning och försämrade sociala skyddsnät den enda vägen ur det här?
Efter nästa kris, skall lönerna ner än mera då för att försöka komma tillrätta med arbetslösheten?
När når vi den nedre gränsen? När statarsamhället till fullo är återinfört?
Nuvarande regering vill ta bort taket i övertidsuttaget arbetsgivarna kan kräva av sina anställda. detta i en tid då det arbetas övertid som motsvara 150 000 heltidsjobb!
Hur skall det kunna leda till att flera får jobb???
Samtidigt som undersökningar visar att inkomstklyftorna har ökat kraftigt de senaste åren och att nuvarande politik har gynnat de i de övre inkomstskikten kommer så kraven att de i de lägre inkomstskikten skall sänka sina löner än mera!
Fingertoppskänsla är inte arbetsgivarsidans mest framträdande drag!
Men det är ju alltid lätt att tycka att andra skall sänka SINA löner än att själv sänka SIN lön!
Ping: Låglönejobben, tillväxten och en avtalsrörelse på G | LO Bloggen