Svenskt Näringsliv larmar

I ett debattinlägg från i fredags varnar representanten för Svenskt Näringsliv, Karin Ekenger, för den ofantliga fara det vore om de fackliga organisationerna fick veto om arbetskraftsinvandringen. Karin reagerar på signaler från Socialdemokraterna om att vilja göra en kursändring i svensk migrationspolitik. Karin säger i inlägget att …

Om tanken är att återinföra det fackliga vetot för vem som ska få komma hit och jobba är det mycket oroväckande. Det innebär i praktiken att göra reformen ogjord. Företagen kommer inte själva kunna avgöra vilken kompetens man behöver.

Fortsättningen av hennes inlägg bygger på detta ”om” i kommentaren ovan. Karins tes är att dagens lagstiftning i huvudsak fungerar alldeles utmärkt. Hon säger också att missbruk ska bekämpas genom uppföljning av att lagar och regler följs. Så vitt jag vet har inte de fackliga organisationerna krävt annat än att uppföljningen måste bli bättre. Flera fackliga organisationer har föreslagit just sådant (TCO, HRF, GS-facket).

Karin Ekenger hävdar i sitt inlägg att ”Den vanligaste stationära arbetskraftsinvandraren är en dataspecialist från Indien eller Kina.” Jag vet inte hur det är med det. Dagens Nyheter rapporterade den 29 januari snarare att ”… två tredjedelar av nästan 60 000 arbetstillstånd som beviljats sedan 2008 gått till enkla jobb, i yrken där arbetslösheten i Sverige redan är rekordstor.”

Det är också i dessa branscher som risken är störst för att arbetsgivare inte följer och respekterar de villkor som anges i samband med att man söker arbetstillstånd. Det finns stor anledning att utvärdera hur lagstiftningen fungerat och om den fått de effekter som angavs som argument för ett införande av reformen.

Kan man tolka Karins inlägg som att Svenskt Näringsliv är beredd att se på de fackliga initiativen i frågan?

Länkar: Aftonbladet debatt, SvD