Om en vidlyftig skattesänkning

Så då verkar den borgerliga regeringen kommit till botten av sin tomtesäck (höstbudgeten). Man har kommit överens om att sänka bolagsskatten från 26 % till 22 %. Reformen ska börja gälla redan från årsskiftet. Svenskt Näringsliv kommer ju inte att tacka nej till denna gåva men har ju tidigare framfört att man önskat andra åtgärder för att stödja näringslivet.

Reformen beräknas kosta omkring 16 miljarder kronor. Hälften av den summan hoppas regeringen få tillbaka genom åtgärder för att komma åt, de så kallade, räntesnurrorna. Man kan väl hoppas att man hittar på ett system som får avsedd effekt. De större företagen har ju medel att betala till kreativa skatte- och andra juridiska experter för att finna utvägar att minimera skatten. Näringsminister Annie Lööf talar förhoppningsfullt om att denna skattesänkning kan bli viktig eftersom …

Vi gör detta därför att det är avgörande för var de multinationella bolagen lägger investeringar, fabriker och huvudkontor.

Det är nog att hoppas på för mycket. Historien har ju visat att när det gäller att placera huvudkontor så har man ju hellre sett till rent privatekonomiska fördelar för de högre cheferna. En del stora företag i Sverige har  ju redan hittat utvägar att minimera bolagsskatten. Volvo är ju ett exempel på ett multinationellt bolag som inte har betalat skatt i Sverige de senaste åren. Regeringen hoppas på att reformen ska bidra till att minska arbetslösheten. Hoppas kan man ju alltid, men som Leif Svensson, förbundsordförande i Småföretagarnas Riksförbund, säger …

Det här är helt fel. Sänkt bolagsskatt kommer inte att påverka arbetslösheten i Sverige. Sänkt bolagsskatt påverkar nämligen inte små och medelstora företag eftersom det ändå är så små vinster.

Jag ser i min verklighet att underleverantörer till de större verkstadsföretagen är hårt pressade ekonomiskt. De större företagen förhandlar knappast om priser, det handlar ofta om rena direktiv uppifrån om att sänka priserna. Vidare är det ganska vanligt att de större bolagen dikterar betalningsvillkoren i, för de mindre bolagen, negativ riktning. Det handlar om att underleverantörerna får vänta upp till en 100 dagar på att få betalt. Det innebär att man agerar som bank för de stora. Det är endast i de fall då underleverantörer besitter kunskaper och produktionsresurser som de stora avhändat sig som ett mer jämställt förhållande kan uppstå.

Magdalena Andersson är försiktigt positiv till reformen trots sitt uttalande att …

Men jag måste se finansdepartementets samlade beräkningar innan jag riktigt kan ta ställning till om Sverige har råd med en sådan här vidlyftig skattesänkning.

Det kommer säkert att bli en majoritet bakom regeringens förslag när det gäller sänkt bolagsskatt. Det faktum att jag är försiktigt negativ i detta avseende kommer ju att ha liten betydelse i den allmänna debatten.

Länkar: SVT, SvD, Ekot, dn.se, dn.se, Ekot, dn.se, Ekot, dagens arena, Fokus, dn.se, Ekot

Industribloggare: Kaj Raving