Var fjärde ungdom är inte fullt sysselsatt i studier eller arbete

Som representant för Svenskt Näringsliv (SN) har Stefan Fölster skrivit ett debattinlägg i en särdeles viktig samhälls- och politisk fråga – arbetslösheten bland unga människor. SN har låtit SCB göra en särskild analys av Arbetskraftsundersökningen (AKU). Syftet har varit ”… att ta reda på hur många ungdomar som varken studerar eller heltidsarbetar och därmed inte är fullt aktiva med att utveckla sin kompetens.” Resultatet av denna kartläggning visar att …

… 320.000 ungdomar, eller 26 procent av alla i åldern 15–24, inte är fullt ut aktiva i jobb eller utbildning. Av dessa är en fjärdedel arbetslösa som inte heller studerar. En fjärdedel vill arbeta, men räknas inte som arbetslösa eftersom de har gett upp eller av annat skäl inte söker arbete. En fjärdedel arbetar ett antal timmar i veckan, men beskriver sig själv som undersysselsatt, och kombinerar inte heller med studier. Därutöver finns mindre grupper som deltidsarbetar utan att vilja arbeta mer, eller som över huvud taget inte vill arbeta eller studera.

Det är förstås ett skrämmande resultat man fått fram. Stefan Fölster för ett resonemang kring de resultat man fått fram. Han skriver att de omkring 100.000 ungdomar som vare sig söker arbete eller studerar under ett helt år så är en stor andel (anges inte tydligare än så) fortfarande inaktiva ett år senare. Denna grupp ungdomar är de som lider störst risk av permanent utslagning från en reguljär arbetsmarknad. Stefan framhåller några länder som bättre än andra när det gäller att skapa förutsättningar för hjälpa ungdomar till arbete.

Stefan framhåller ett antal åtgärder och förutsättningar som särskilt gynnsamma för att skapa möjligheter för ungdomar att lättare komma ut i arbetslivet. Ett sådant är utbildningar som är bättre anpassade för och sker i nära samarbete med näringslivet. Han anser att systemet med yrkeshögskolor borde byggas ut jämfört med idag. På detta område har jag inget att invända. Det finns goda exempel som styrker den tesen. Inom industrin har man format konceptet med Teknikcollege just för att stärka denna koppling. Mellan parterna inom industrin har ju också tecknats det avtal om yrkesintroduktion just för att stimulera en för det enskilda företaget bättre anpassad yrkesutbildning för unga.

Stefan passar förstås på att framhålla andra för SN angelägna frågor som en mer ”flexibel” anställningslagstiftning och lägre ingångslöner för ungdomar. Han gillar heller inte förslagen att höja ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Unga har ju med dagens arbetslöshetsförsäkring stora svårigheter att ens bli berättigade till ersättning. Med den höga arbetslösheten bland unga lär det ju finnas liten koppling mellan en ”för generös” arbetslöshetsförsäkring och ungdomars nivå på arbetslöshet. Men det tillhör ju Stefans arbete att driva alla SN:s prioriterade frågor i alla sammanhang där man kan finna den minsta koppling.

För övrigt kan jag rekommendera inlägget från Jonas Jönestam. Han har skrivit en kommentar till debatten mellan Ylva Johansson och Hillevi Engström om Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitik. Han säger bland annat att …

Själv konstaterar jag följande två självklarheter i mitt arbete med arbetssökande: Regelbundna möten och en hjälp till ett nytt jobb. Det är inte raketforskning jag och andra duktiga omställningsföretag sysslar med hela dagarna. Vi skapar en trygg och stabil plattform där den sökande bemöts med respekt. Vi frågar sökande vad för hjälp denne behöver till ett nytt jobb. Vi lyssnar på den sökande. Men framför allt så jobbar vi tillsammans med den sökande, via regelbundna möten, till ett nytt jobb.

Länkar: DN Debatt, SvD Brännpunkt, Ekot, di.se, SVT, Ekot

Andra som skrivit: Ylva Johansson, Ylva Johansson, Peter Andersson, Martin Moberg, Thomas Böhlmark

Industribloggare: Kaj Raving, Carola Andersson