Om de afghanska tolkarna
Den svenska militära insatsen i Afghanistan närmar sig sitt slut. De svenska styrkor som befunnit sig i landet har förlitat sig till hjälp av ett antal tolkar för att kunna kommunicera med de människor de mött.
Enligt tolkarna själva lever de utsatta för eventuellt kommande repressalier den dag de svenska styrkorna reser hem igen. De har därför lämnat in en, enligt svenska myndigheter, ej formellt korrekt ansökan om asyl för dem själva och deras familjer.
Sedan dess har debatten kommit och gått huruvida den svenska staten har någon som helst skyldighet eller moraliskt ansvar att hjälpa de människor som anlitats under insatsen.
I samband med att överbefälhavaren återgick i tjänst samtidigt med att han besökte de svenska styrkorna i Afghanistan fick debatten nytt bränsle. ÖB Sverker Göranson uttryckte i en intervju med DN sitt stöd för att svenska staten borde hjälpa tolkarna. Han menar i intervjun att …
I en sådan här miljö är tolken en helt vital del av insatsen. Vi lever i fullständig symbios i förbandet. Ska vi kunna fungera och rekrytera i framtiden, oavsett vilket land det gäller, så måste tolkarna uppfatta att vi tar hand om dem.
Han vill att regeringen skapar någon form av asylprogram för tolkarna.
Jag har funderat på denna fråga ett tag. Afghanistan är ett polariserat land med starka motsättningar mellan folkgrupper och andra intressen. Det finns säkert ett påtagligt hot mot de tolkar som arbetat tillsammans med utländska styrkor. Därför finns ett åtminstone moraliskt ansvar att hjälpa dem att skapa sig ett bra liv även efter att Sverige tagit hem styrkorna.
Det är därför inte orimligt att ett asylprogram borde övervägas som ett av flera verktyg att hjälpa de berörda tolkarna.
Länkar: dn.se, SvD, SvD, dn.se, dn.se, dn.se, SvD, Aftonbladet debatt
Andra som skrivit: Peo Wågström, Peter Högberg, Peter Johansson, Johan Westerholm, Martin Moberg, Peter Johansson, Peter Johansson, Martin Moberg
Publicerat på 21 mars, 2013, i Politiska funderingar och märkt afghanistan, isaf, tolkar. Bokmärk permalänken. 1 kommentar.
Görans tankar och bagateller 
Personligen anser jag inte att Sverige är en ockupationsmakt eller ens en krigförande parti i Afhanistan. Det handlar om en polisiär insats med militära medel. Men vad jag (eller någon annan) tycker om detta saknar betydelse i den frågan som nu disktuteras.
Om den parti i Afghanistan, som Sverige är där för att hjälpa, inte hade haft fiender, så hade sv’ensk militär inte varit där. Naturligtvis uppfattar denna fiende (talibanerna m.fl) Sverige som en av SINA fiender.Och så uppfattas även den svenska militära personalen på plats.
Det är därför ett krav på anständighet att den svenska militära personal i Afghanistan, som inte har något annat hemland utanför Afghanistan att återvända till, ska ha en OVILLKORAD rätt till permanent uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige, samt garanterad rätt till fortsatt anställning i den svenska Försvarsmakten i Sverige. Men också rätt att söka jobb hos vilken svensk arbetsgivare som helst.Och rätt att starta egna företag i Sverige, om de så vill.
Allt detta torde rymmas inom den nu nästan oreglerade arbetskraftinvandringen, som Mp och regeringen har kommit överens om. Om så ej är fallet, får riksdagen kvickt som ögat skaffa fram en särskild lag om OVILLKORAD rätt till uppenhålls- och arbetstillstånd i Sverige för svensk miliitär personal utomlands, som inte är svenska medborgare. Vi ska inte blanda in asylrätten i det här. Tolkarna ska inte avkrävas bevis för att de är så hotade, så att de är berättigade till asyl enligt asylreglerna.
Peter Hultqvist (som jag annars uppskattar mycket) för ett helt vedervärdigt resonemang, när han svarar: ”Man måste gå igenom varje enskild person och se vad som behöver göras i varje fall. Det kan finnas många lösningar på plats. Det kan finnas andra arbeten, det kan handla om att flytta inom landet.När man sedan har gått igenom alltihopa så får vi se hur vi ska lösa ut de som är kvar och kanske har en starkare hotbild än andra. Hur det ska ske får man ta ställning till i ett senare läge.”
Men bäste Hultqvist. Vad som är den bästa lösningen i varje enskilt fall, är ingenting som svenska politiker eller svenska myndigheter ska avgöra. Det ska varje tolk SJÄLV avgöra. ALLA ska ha ovillkorade uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige, och garanterad fortsatt anställning i den svenska Försvarsmakten i Sverige. Sedan ska det vara upp till varje enskild tolk att avgöra om han vill utnyttja detta erbjudande, eller välja någon lösning inom Afghanistan.