Den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska vara normerande

Hoppas på långa avtalsperioder

Ekot har talat med Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth om de pågående kollektivavtalsförhandlingarna. Medlingsinstitutet har ju fått en viktig roll i den svenska kollektivavtalsmodellen. Medlingsinstitutet har som uppgift att …

• Verka för en väl fungerande lönebildning
• Medla i arbetstvister
• Ansvara för den officiella lönestatistiken

Eftersom det handlar om en myndighet så är det regeringen som formulerar uppdraget. Deras uppdrag är att industrins procentuella lönepåslag ska vara norm i de bud som medlarna arbetar fram. Detta kan ju bli ett problem i årets löneförhandlingar då LO-förbunden är överens om att det procentuella lönepåslag som blir resultat inom industrin ska översättas till ett krontalspåslag för de grupper som tjänar lägre än 25.000 kr/månad.

Eftersom alla är överens om att parterna industrin går först i avtalsförhandlingarna och därmed sätter ”märket” kan denna LO:s gemensamma lönekrav bli en utmaning att hantera. Lyckas LO:s industriförbund etablera denna princip kommer den att följas av övriga förbund. På tur efter industriförbunden verkar Handels ligga. En sådan princip som LO är överens kommer ju att kosta mer för handelns arbetsgivare än för industrins då det genomsnittliga löneläget är lägre.

Här verkar den stora striden hamna. Arbetsgivarna motsätter sig ju garanterade löneökningar för de lägst avlönade. Därför gillar de inte alls LO:s avtalssamordning. Samtidigt är arbetsgivarna förespråkare av längre avtalsperioder än ett år. Claes har rätt i att fleråriga avtalsperioder innebär möjligheter att reglera fler frågor än enbart löner och därmed jämförbara villkor. Det innebär att arbetsgivarna måste vara beredda att erbjuda de fackliga organisationerna något för att få det de vill – en längre period med arbetsfred.

LO:s industriförbund har övriga LO-förbunds ögon på sig. Det finns förväntningar på dem att lyckas etablera LO:s avtalssamordning i förhandlingarna med industrins arbetsgivare. Då arbetsgivarna de senaste åren varit bättre samordnade än LO-förbunden är det bra att LO denna lyckades komma överens. Det innebär att LO:s industriförbund kan ta hjälp av övriga förbund i händelse av konflikt.

Det vore säkert bra med en längre avtalsperiod. Det finns onekligen viktiga frågor som parterna behöver reglera för att utveckla den svenska industrins arbetsplatser. Men det verkar som om arbetsgivarna i  hägnet av rådande lågkonjunktur hellre tar strid för kortsiktiga maktfrågor än mer långsiktigt betydelsefulla. Vi får se var det slutar.

Länkar: Ekot, Arbetet, Arbetet, Ekot

Andra som skrivit: Philippe Fernström