En ny regional indelning med färre vicekungar

Den särskilde utredaren Mats Sjöstrand föreslår i ett debattinlägg att dagens 21 länsstyrelser minskas till att vara 11 stycken. Min nya regionala ”huvudstad” skulle enligt förslaget bli Uppsala i stället för Nyköping. Orsaken till detta förslag är att processen att bilda mer naturliga regioner har gått i stå.

I den del av Sverige där jag bor har det inte gått att komma överens. Det har gjort att enskilda kommuner börjat formera andra mer informella samarbeten. Eskilstuna kommun, tillsammans med Västerås stad, Strängnäs och Enköping kommuner har haft en del träffar på högsta kommunalpolitiska nivå. Trosa kommun kommer att genomföra en omröstning gällande frågan om att byta från Sörmlands län till Stockholms län. Jag förstår mycket väl att Trosa överväger detta. Kommunens arbetsmarknad finns närmare Stockholm än någon kommun i Sörmland. Kommunen har blivit till en bostadsort för arbetspendlare.

Vicekung

Förslaget om att bilda färre länsstyrelser synes vara ett sätt att rationalisera verksamheten i väntan på att regionbildningen ska ta fart igen. Det är klart att med färre ”vicekungar” (landshövding) och styrelser (med understödjande staber) kan man säkert minska ned på administration. Mats skriver i sitt inlägg att …

Färre länsstyrelser är enda sättet att lösa många av de problem som utredningen har identifierat. Mitt förslag innebär att antalet länsstyrelser minskar från 21 till 11. På detta sätt kan kravet på tillräcklig verksamhetsvolym balanseras mot kraven på närhet och kunskap om regionala förhållanden. En minskning av antalet länsstyrelser kan genomföras utan att länen eller länsnamnen förändras. Länsstyrelserna kan, på motsvarande sätt som andra statliga myndigheter, ha ett verksamhetsområde som omfattar ett eller flera län. Kravet bör dock vara att länsstyrelserna finns representerade med minst ett kontor i varje län.

Den risk som finns med en sådan ökad centralisering är att områdets mer perifera områden hamnar i skuggan. Detta borde kunna motverkas genom olika lokala samverkansformer grundade på lokala behov. I Sörmland har vissa av länsstyrelsens ansvarsområden övertagits av ett regionförbund. Andra typer av lokal samverkan borde möjliggöras grundade på samverkande intressen.

Jag känner ingen större oro inför detta förslag. Det är till och med möjligt att det kan stimulera konkreta diskussioner om kommande regionbildning. Det känns ganska naturligt att Sörmland, Uppland och Västmanland bildar en gemensam länsstyrelse. Stockholms län har visat väldigt tydligt att de inte önskar i en regionbildning tillsammans med de tre omkringliggande länen. Därför borde de kommuner som ingår i de tre länen kunna bilda en region som i huvudsak motsvarar dagens område.

Låt oss då göra det näst bästa av situationen. Stockholm har sina utmaningar samtidigt som de tre omkringliggande länen är beroende av huvudstadens utveckling. Men det är också ett ömsesidigt beroende. Stockholm behöver omlandet för sin fortsatta utveckling. En regionbildning omkring Stockholm kan bli en starkare diskussionspart än dagens tre. Hela detta område är ett naturligt arbetsmarknads- och pendlingsområde.

Länkar: SvD Brännpunkt, dn.se, dn.se, di.se, vlt, Ekot, E-K, Ekot, Publikt, Polistidningen, Östnytt, SvD Brännpunkt

Andra som skrivit: Martin Moberg, Peter Högberg