Myndigheten för yrkeshögskolan skönmålar statistik

Svenska Dagbladet rapporterar att ”Myndigheten för yrkeshögskolan skönmålar statistik och mörkar besvärande siffror”. Myndigheten anlitade ett företag för att utreda hur det gått för de elever som deltagit i olika utbildningar. Man ville helt enkelt veta hur många som etablerat sig på arbetsmarknaden efter en genomgången utbildning. Man skulle, bland annat, jämföra med elever som gått ”vanlig” högskola. Detta skulle ske genom att granska tidigare studerandes inkomstdeklarationer.

Den 4 mars i år presenterades en, enligt artikeln, i stort sett färdig utredning med diagram och staplar för myndigheten. Utredningen visade …

• Året efter examen hade över 40 procent osäker, svag eller ingen ställning på arbetsmarknaden.
• Bara 58 procent var året efter examen etablerade så att de genomsnittligen tjänade minst 16300 kronor i månaden (utan arbetslöshetsersättning) under året.

Av rapporten framgick vidare att att studerande från kvalificerade yrkesutbildningar tre år efter examen var sämre etablerade på arbetsmarknaden än vad studenter från vanliga högskolor blev redan första året efter examen. Patrik Waaranterä, statistiker vid Sweco Eurofutures, säger i artikeln att …

Det var statistik med samma mått som SCB och Högskoleverket använder. Vi var överens med YH-myndigheten om mått som skulle skapa jämförbarhet.

Enligt tidningen föll inte de resultat som rapporten visade myndighetsledningen i smaken. Artikelförfattaren skriver att …

Till Almedalsveckan hade Pia Enochsson tryckt upp gulrosa broschyrer som slog fast att ”nio av tio examinerade 2010 har hösten 2011 anställning eller driver eget”. Men man lyfte inte fram att myndighetens egen enkät också sa att sex av tio hade jobb redan före sin utbildning och att inte ens hälften tyckte att de genom Yrkeshögskolan fick ett arbete som till största delen överensstämde med utbildningen.

Näringslivsminister Annie Lööf kunde sedan glädjestrålande(?) meddela det fantastiska i att nio av tio genomgångna elever tack vare yrkeshögskola var fast etablerade med arbete. Med dessa goda resultat som man visat fram kunde hon verka för att den borgerliga regeringen i budgeten avsatte 500 miljoner kronor för en fortsatt satsning på sådana utbildningar.

På onsdagen rapporterar Svenska Dagbladet om hur ansvariga ministrar undviker kontakt med tidningens representanter för att svara på frågor. Statssekreterare Maria Arnholm (FP) blir den som slutligen skickas fram. Däremot verkar representanter för oppositionspartierna ha varit villigare att svara på frågor. Ibrahim Baylan (S) säger att …

Tvivelaktig statistik får inte ligga till grund för regeringsbeslut om hundratals miljoner kronor.

Han uppmanar regeringen att snabbt instruera YH-myndigheten att ge ut tillförlitlig statistik som också jämför yrkeshögskolornas resultat med andra utbildningssektorer.

Jag är i grunden väldigt positiv till denna studieform. Jag tror på den typen av utbildningar som genomförs i nära samarbete med näringslivet. Det borde innebära att utbildningarna blir bättre anpassade för de behov som finns och att praktiken blir bättre. Därför är det högst olyckligt om Svenska Dagbladet har rätt i att den ansvariga myndigheten mörkar med, för dem, obehaglig information.

Därför måste ansvariga (ministrar och myndighetsledning) reda ut detta. Risken är ju annars att denna studieform kan få ett oförtjänt dåligt rykte. Visar sig uppgifterna korrekta att färre än uppgivit har försörjning efter genomgången yrkeshögskola lär man ju få fundera över det.

Länkar: SvD, SvD, SvD

Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige, Jesper Lundholm