Urholkade socialförsäkringssystem

Dagens svenska socialförsäkringssystemen har byggt på principen om inkomstskydd. Den ersättning man får ska bygga på en procentandel av den lön man har/haft i tider av arbetslöshet eller sjukdom. Det har inneburit välfärdsvinster i den meningen att stora delar av befolkningen har accepterat ett högre skatteläge än annars eftersom alla grupper har gynnats av ett sådant system. Vidare innebär det i tider av hög arbetslöshet att det omgivande samhället kunnat bibehålla en högre ekonomisk nivå vilket gynnat handel och andra sektorer i ekonomin eftersom de arbetslösa haft rimliga ersättningar.

De senaste 20 åren har detta system sakta urholkats. Med det borgerliga regeringsinnehavet har detta bara förtydligats och upphöjts till norm. Arbetsförsäkringen ger inte längre 80 % av den tidigare lönen i arbetslöshetsersättning, taket för sjukpenning har legat still i många år. För allt större grupper har det blivit intressant att skaffa sig kompletterande försäkringsskydd för att bibehålla ett inkomstskydd värt namnet. Denna utveckling kompletteras med att allt fler grupper står utan försäkringsskydd som kollektivavtalsanslutna företag har.

Folksam presenterar i sin rapport Välfärdstendens 2011 slutsatsen att positionen på arbetsmarknaden avgör vilket skydd man har. Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam och den som står bakom rapporten, säger:

Har du en anställning med kollektivavtal har du en trygghet, för då har du ett extra skydd vid sjukdomar, arbetslöshet och pension. Det kan vara rätt så stora skillnader mellan den som saknar och den som har.

Rapporten visar också att, framför allt, tjänstemännens fackliga organisationer skaffar kompletterande försäkringar för sina medlemmar. Vanligast är att man tecknat obligatorisk Inkomstförsäkring som en komplettering till arbetslöshetsförsäkringen. Håkan Svärdman säger om utvecklingen bland tjänstemännen att:

De har känt på försämringar i det offentliga skyddet. De har kompletterat upp sitt bristande skydd med en privat komplettering vid sjukdom och arbetslöshet. För de har också insett att deras position på arbetsmarkanden kan vara osäker i likhet med arbetarna i LO-kollektivet.

Här finns en rejäl utmaning för arbetarrörelsen att ta tag i. De borgerliga regeringarna har prioriterat skattesänkningar och neddragningar i socialförsäkringssystemen. För detta har de alldeles tydligt gynnats av stora delar av väljarna.

Länkar: Rapport, ST-press

Bloggare: Trygghetsspanarna