Bloggarkiv

Fördelningen av välfärdens resurser ska styras efter behov


Framtiden?

I ett debattinlägg, som brukligt blivit, meddelar Ardalan Shekarabi tillsammans med Jonas Sjöstedt att regeringen kommer att tillsätta en särskild utredare. Denne får i uppdrag att se över hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras. Ardalan och Jonas motiverar utredningen med att …

Inom välfärden ska alltid kvalitet och likvärdighet stå i centrum. Fördelningen av välfärdens resurser ska styras efter behov. Ytterligare en central princip är att skattemedel ska användas till just den verksamhet de är avsedda för. Det är oacceptabelt att skära på kvaliteten för att kunna ta ut vinst.

Regelverk och incitament ska inte ensidigt styra mot besparingar på personalen eller annat som påverkar välfärdens kvalitet negativt. Då skolor med vinstsyfte har lägre lärartäthet och privata äldreboenden har färre anställda, kan det ifrågasättas om det ekonomiska intresset är det mest lämpliga för att åstadkomma kvalitet inom välfärden.

Bakgrunden till utredningen finns i det beslut som den socialdemokratiska kongressen tagit i frågan och enligt den överenskommelse som regeringen slutit med Vänsterpartiet. I tre punkter utvecklas inriktningen i det uppdrag som den särskilde utredaren har fått. Jag ser knappast något farligt i dem. Det viktiga är ju snarare de resultat som kommer att presenteras. Det är ju först då man kan se eventuella konsekvenser det kan få för branschen.

Vårdföretagarna har redan bestämt sig för vad som utredningen kommer att presentera. De ser framför sig all sorts elände och grå statlig och kommunal verksamhet. Nåja, deras överord handlar ju mer om att de försvarar branschens ekonomiska intressen. Samtidigt är deras inlägg ett under av saklighet och återhållsamhet jämfört med de uttalanden som kommer från Annie Lööf. Hon menar att utredningen innebär

… ren och skär statssocialism och en doft av 70-talet. Med Löfvens förslag så kringskärs människors självbestämmande och valfrihet. Kvaliteten kommer att försämras.

Men sådana där uttalanden tillhör ju hennes stil. De tillför inte särskilt mycket till debatten. Det vore ju faktiskt bättre att sakligt presentera de egna argumenten för den utredning som kommer att arbeta med frågan. Men det är förstås så att utredningens inriktning ligger i motsats till vad hon önskar och är övertygad om.

Beroende på hur snabbt utredningen ska arbeta kan ju dess förslag komma att presenteras inför denna riksdag. Det innebär ju att den sittande regeringen har att finna majoritet för dess förslag. Det innebär ju att utredaren har att fundera över vad som är möjligt att uppnå med rådande majoritetsförhållanden. Med det som bakgrund synes det väl överdrivet och osakligt att gorma om ”statssocialism” eller om jämförelser om DDR.

Jag är alldeles övertygad om att förslag liknande sådant som fanns i DDR bestämt kommer att avvisas av riksdagen.

Det är klart att regeringen vill begränsa företags möjligheter att göra höga vinster med skattemedel. Men det betyder ju inte att de kan blunda för den parlamentariska verkligheten. Sådan lyx kan endast Vänsterpartiet hålla sig med. De bedriver gärna plakatpolitik. Men det är inte den socialdemokratiska traditionen.

Så … lycka till med utredningsjobbet, Ilmar Reepalu!

Länkar: dn.se, dn.se, SvD, di.se, di.se, SvD, Aftonbladet ledare, SvD, SVT, dagens arena, politism, Ekot, dagens arena, Ekot, dagens arena, SvD, SVT, Arbetet, Arbetet

Fler som skrivit: Peter Johansson, Markus Mattila, Thomas af Bjur, Björn Barr

Skattemedel ska gå dit de är avsedda för


Socialdemokraterna och Miljöpartiet har nått en överenskommelse med Vänsterpartiet kring den svåra frågan om vinster i välfärden. Överenskommelsen grundar sig på följande värderingsgrund:

Vår gemensamma utgångspunkt är att behoven i skola, vård och omsorg gör att det inte finns utrymme för vinstutdelning av skattemedel till aktieägarna om verksamheten utförs av ett bolag.

Man avser att tillsätta en utredning som ska arbeta fram till mars 2016 då förslag ska läggas. Under 2016 ska en proposition läggas till Riksdagen. Man är vidare överens om att LOV (Lag om valfrihetssystem) ska avvecklas. Formerna för detta ska utredas. Parterna vill dessutom utreda hur man förhindrar att aktörer inte betalar skatt i Sverige. De tre partierna har även kommit överens om att kommuner och landsting i sina upphandlingsunderlag ska ställa krav på arbetsvillkor som motsvarar minst för branschen gällande kollektivavtal.

Frågan om vinster i den offentligt finansierade välfärden har varit en viktig fråga bland (åtminstone) de röda partierna. Nyansskillnaden har funnits i att vänstern drev frågan om totalt förbud medans socialdemokraterna valde en mer pragmatisk linje. När jag läser uppgörelsen känns det ändå som om V har fått kompromissa åt det socialdemokratiska hållet. De har väl förmodligen insett att deras linje inte har den minsta möjlighet att vinna riksdagens majoritet.

För socialdemokraterna passar det säkert väl att hantera frågan i form av en utredning. Hur detta ska hanteras framgår dock inte av överenskommelsen. Ska det tillsättas en ensamutredare (á la alliansen) eller en bredare parlamentarisk sådan? Besked kommer ju att lämnas snart.

Oavsett vilket borde det finnas möjlighet att finna en del kompromisser högerut i frågan – i andra inte. Utredningsvägen är ju en möjlighet att försöka finna kompromisser i vissa delar av den röd-gröna överenskommelsen. Samtidigt innebär det förstås att man under en period får bort frågan från löpsedlarna.

På kort sikt har ändå regeringen köpt sig litet tid i denna fråga och har skapat möjlighet att få i genom sin första budgetproposition.

Länkar: dn.se, SVT, SvD, di.se, SvD, dagens arena, di.se, politism, Ekot, dn.se, dn.se, di.se, SvD, SvD, Ekot, SvD, Aftonbladet ledare, dn.se, SvD, SvD, Ekot, Ekot, Arbetet, Arbetet, ka.se, Lärarnas nyheter, ka.se, Lärarnas nyheter, Läkartidningen, Lärarnas nyheter, SvD, SvD, SvD, Aftonbladet debatt

Fler som skrivit: Monica Green, Kjell Rautio

Rena vilda västern inom välfärdssektorn


Dagens Nyheter har i ett par artiklar granskat och diskuterat hur goda skattebetalare de största företagen inom välfärdssektorn är. De visar sig att de inte lever efter devisen att det är häftigt att betala skatt. Enligt tidningens uträkningar betalar man ganska blygsamma summor i skatt.

Det är väl svårt att uppröra sig allt för mycket över detta. Det hör ju till sakens natur att privata och vinstdrivande företag strävar efter att minimera kostnader. Volvo tillhör ju ett sådant företag som varit ganska framgångsrikt i konsten att minimera inbetalningar av skatt.

Men samtidigt handlar det nu om företag som lever gott på att utföra tjänster finansierade av skattemedel. Det är ju inte ens säkert att denna privata konkurrens har inneburit kvalitetsförbättringar för vare sig brukare och anställda.

Än så länge snurrar fortfarande, de så kallade, räntesnurrorna. Skatteverket utgår från att verkan efter interna räntebetalningar ska fasas ut. Samtidigt kan bolagen dra av för räntebetalningar till banker. De berörda bolagen kommer säkert att finna finurliga vägar att minimera skattekostnaderna.

Magdalena Andersson (S) uttrycker viss frustration över välfärdsföretagens sätt att minimera betalning av skatt till samhället. Hon säger

De som befinner sig inom välfärdssektorn har absolut ett särskilt ansvar när det gäller inställningen till att betala skatt.

Det ligger ju någonting i det som Magdalena säger.

Socialdemokraterna vill genom att ställa hårdare kvalitetskrav på de företag som verkar inom den offentligt finansierade minska möjligheten att undandra belopp från beskattning.

Länkar: dn.se, dn.se, SVT, di.se, SvD, dagens arena, dn.se, di.se

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige

Socialdemokratiska kvalitetskrav


Under gårdagen presenterade Carin Jämtin socialdemokraternas tankar för att uppnå bättre kvalitet i den privat utförda välfärdsproduktionen. Förslagen är i hög grad fokuserade kring bemanningen. Privata utförare som bedriver verksamhet med stöd av offentliga medel ska inte kunna ha en allt får låg bemanning jämfört med offentligt driven verksamhet.

Det är klart att det är rimligt med kvalitetskrav för den verksamhet som bedrivs med stöd av allmänna medel. Det är ju du och jag som ju finansierar detta genom de skatter vi betalar. Samtidigt finns det ju fog för den kritik som menar att samma krav ska ställas på alla – privata som offentliga utförare.

Socialdemokraternas förslag från igår är till största delen en idéskiss. Exakt hur kraven ska utformas ska utredas genom en ”… offentlig utredning som bör tillsättas så snart som möjligt.”

Utgångspunkten för de socialdemokratiska tankarna handlar om att förhindra att oskäligt höga vinster kan plockas ut ur verksamheten. Eftersom  välfärden till sin natur kräver många människor ligger det något i att vinster kan finnas genom att anställa något färre personer.

Det  handlar inte om något absolut vinstförbud. Det tycker jag känns som en alldeles rimlig utgångspunkt. Samtidigt måste det bli väldigt svårt att formulera rimliga bemanningskrav. Även kommuner och landsting har ju rimliga krav på sig att utforma verksamheten på ett rationellt vis. Även offentlig verksamhet har intresse av att bedriva verksamheten ekonomiskt rationellt och med god kvalitet.

Det ska bli intressant att se hur man kan formulera sådana kvalitetskrav som inte blir skrivna i sten och förhindrar en utveckling av verksamheten – oavsett om den bedrivs i offentlig eller privat regi.

Länkar: dn.se, dagens arena, Ekot, Ekot, di.se

LO vill skriva avtal om välfärden


Det darrade tydligen till ordentligt i sociala media igår efter att Tobias Baudins debattartikel i Aftonbladet uppmärksammats. LO-ledningen signalerar där en öppenhet för att teckna branschavtal kring välfärden. Tobias skriver tydligt att man står fast vid det program som LO tidigare presenterat för att begränsa vinster i offentligt finansierad välfärd.

LO vill diskutera avtalslösningar som reglerar följande punkter:

  • Etableringsfriheten
  • Vinstbegränsning och stopp för vinstdriften
  • Finansieringsmodellen
  • Kvalitetsmått
  • Personalfrågorna och kollektivavtalen

Kritik emot debattinlägget kom från både fackligt håll som politiskt. Organisationen Vårdföretagarna markerade måttlig entusiasm för LO:s utspel medan Svenskt Näringsliv visade en mer förstående position (åtminstone i vissa frågor).

I någon mån kan jag förstå LO:s inlägg. Slutna avtal är i allmänhet betydligt svårare att förändra än lagstiftning. Lagar kan förändras beroende på aktuellt majoritetsförhållande i Riksdagen. Samtidigt förstår jag en del av kritiken. Flera av punkterna ovan handlar trots allt om politik och synen på hur offentligt finansierad ska organiseras, huruvida vinster ska accepteras etc.

Huruvida inlägget var ett försök att närma sig socialdemokraternas position eller enbart var en testballong kan väl diskuteras. Även om man säkert kan diskutera en del frågor parterna emellan och lösa dem i form av kollektivavtal lär nog frågan i huvudsak komma att avgöras på politisk väg.

Länkar: Aftonbladet debatt, dn.se, politism, Ekot, di.se, di.se, dn.se, dagens arbete, SvD, ka.se, Arbetet, da.se, di.se, Arbetet

Fler som skrivit: Peter Johansson, Martin Moberg, Peter Högberg

Om vinster i välfärden


20130804-201855.jpg
Thomas af Bjur (FP), Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Sörmland, fortsätter att sticka ut hakan i frågan om kommande regeringsbildning. Thomas har vid ett antal tillfällen argumenterat för möjligheten att de tre partier som idag bildar majoritetsstyre i Sörmlands läns landsting även skulle kunna bilda regering efter nästa års allmänna val.

I ett aktuellt debattinlägg argumenterar Thomas för att de tre partierna borde kunna finna en överenskommelse kring vinster i välfärden. Han säger, bland annat, att …

När Vänsterpartiet basunerar ut sin vilja att förbjuda vinster i välfärden öppnar det en historisk möjlighet för Folkpartiet och Jan Björklund att ta initiativ till en blocköverskridande överenskommelse. En överenskommelse som säkerställer att multinationella riskkapitalister inte tillåts smita undan sitt ekonomiska och moraliska ansvar genom tveksamma skattekonstruktioner. Men en överenskommelse som inte slår undan benen för de närmare 10 100 privata företag med färre än 20 anställda som idag bedriver en god vård och omsorg runt om i vårt land.

Jag delar väl inte alla hans synpunkter i frågan. Men principiellt är jag för en blocköverskridande överenskommelse i denna fråga. Jag tror att en majoritet av befolkningen ogillar att vissa riskkapitalbolag har kunnat föra ut vinstmedel (som kommer från de skatter som vi alla betalar) till diverse lågskatteparadis. Thomas har även en poäng i att även offentligt drivna verksamheter misslyckats med ett värdigt omhändertagande.

Jag är inte främmande för att en blocköverskridande regering skulle kunna bildas efter nästa års val. Varför inte en regering med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet?

Om det välfärdsindustriella komplexet


Göran Rosenberg skrev för några dagar sedan en tankeväckande och stark krönika om ”vinster i välfärden”. Artikeln är tillkommen för att presentera en uppdaterad version av hans bok ”Plikten, profiten och konsten att vara människa.”

Han frågar sig där, med bakgrund till de negativa effekterna av utvecklingen inom offentligt finansierad välfärd, varför inte socialdemokraterna vågar/orkar driva frågan om vinstbegränsning fullt ut.

Han undrar varför inte socialdemokraterna ens i opposition kan föreslå att vinstdriften i välfärden regleras eller avskaffas? Inte ens när ett sådant förslag skulle ha en majoritet av väljarna bakom sig. Han besvarar själv frågan …

Jag tror att svaret är lika enkelt som oroväckande. Det är för stora pengar och för starka intressen som numera står på spel. Under de knappa tjugo år som gått sedan vinstintresset släpptes loss i den offentligfinansierade välfärden har i Sverige vuxit fram ett välfärdsindustriellt komplex som ingen längre verkar kunna rå på; en järntriangel av politiker, företag och intresseorganisationer, rustad med arméer av lobbyister och PR-konsulter, förstärkt av starka band till förvaltning och medier.

Han har onekligen en poäng i sin krönika. Varje försök att ens andas vinstbegränsning av privat verksamhet inom offentligt finansierad välfärd genererar en väldig aktivitet från Svenskt Näringsliv och andra med dem närstående organisationer. Debatten förs ganska ofta med stora ord och utan större nyans.

Socialdemokraterna vill efter ett par misslyckade valrörelser vinna nästa års val. Partiet manövrerar därför med stor försiktighet i denna fråga.

Jag har stor respekt för Göran Rosenberg som skribent och författare. Jag kommer säkert att införskaffa hans uppdaterade version av sin bok.

Ett problem för mindre ansvarsfulla företag


En tummetott

I lördags gavs Svenskt Näringslivs verkställande direktör, Urban Bäckström, möjlighet att larma om det värsta slaget mot fri företagsamhet sedan löntagarfonderna. Med det tonläge han valde fick han svenska socialdemokrater att verka mer ondskefulla och illasinnade än en nordkoreansk regim.

Det svenska näringslivets allerhögsta organisation kommer därför att dra igång en kampanj tydligt inriktad mot socialdemokraterna. Med det höga tonläge som organisationen valt så är man antingen …

  1. fullständigt ense, eller
  2. så splittrade internt att man försöker överrösta motsättningarna.

Jag kan förstås inte veta hur det förhåller sig, men det har börjat komma en del inlägg som visar på en något mer nyanserad uppfattning i frågan. Det senaste exemplet kommer från en intervju med Investors VD, Börje Ekholm. Han uttalar sig i anledning av det beslut som den socialdemokratiska kongressen fattat kring vinstbegränsning. Börje säger att …

Problemet är för dem som är mindre ansvarsfulla, men det ser jag inte som ett problem. Det ser jag som något positivt.

Marcus Strömberg, VD för Academedia, säger för sin del att …

Det är positivt att det finns ett stöd för företagande i välfärden och att frågan om vinstbegränsningar är avförd. Sedan sätter man fokus på kvalitetsfrågorna vilket också är bra.

Risken för Svenskt Näringslivs är att kampanjen blir till endast en tummetott.

Länkar: SvD, di.se, etc

Andra som skrivit: Peter Johansson, Peter Högberg, Alliansfritt Sverige, Kaj Raving

Vinstutdelande vård – en kackerlacksidé


De stora vårdkedjornas kvalitet är undermålig.

Den socialdemokratiska kongressen har beslutat att verka för vinstbegränsning inom offentligt finansierad välfärd. Bakgrunden till beslutet finns att hämta i offentligt publicerade avarter av den borgerliga politiken. Det har uppmärksammats att offentligt finansierad välfärd har blivit till en lekplats för en del privata utförare att tjäna enkla pengar.

Detta beslut har tydliggjort skillnaden mellan regeringens politik och den socialdemokratiska. Det är tydligt hur Sverige på många områden driver denna utveckling längre än de flesta jämförbara länder.

Inge Axelsson (professor, överläkare, Mittuniversitetet och Östersunds sjukhus) skriver på SvD Brännpunkt om skillnaden mellan ”not-for-profit” (NFP) och ”not-for-profit” (FP). Inge hänvisar till Paul Krugman som menar …

… att vinstutdelande vård har lika bra kvalitet som inte vinstutdelande vård är vad Nobelpristagaren Paul Krugman kallar en kackerlacksidé (cockroach idea): ett uppenbart felaktigt påstående som motbevisats men som ändå dyker upp igen och igen – som kackerlackor veckan efter saneringsmannens besök.

Inge menar, med stöd av internationella undersökningar, att NFP-vård visar bättre resultat än NP-vård. Inge avslutar sitt inlägg med att säga att …

Vinstkramarna ser sjukvården som ett penningmekano. De har fel. Sjukvården är rädda, lidande medmänniskor och deras empatiska, professionella vårdare. Men vanligtvis kloka politiker och ledarskribenter tappar huvudet när de kommer till vinst i vården. Min ungdoms testuggande marxister har ersatts av testuggande marknadsfundamentalister och deras kackerlacksidéer. Politiker prisar undermåliga, patientfientliga vårdformer som förlorat jämförelsematchen med otroliga 0-12! De som inte ändrar sig förtjänar att röstas bort vid nästa val.

Debatten om ekonomiska drivkrafter i den offentligt finansierade välfärden kommer säkert att bli intensiv. Tvärsäkra sanningar kommer att uttalas från många håll. Men i slutändan kommer det ändå att handla om hur nationen Sverige kan tillförsäkra alla medborgare vård till säker och hög kvalitet.

Det fanns tunga skäl för att förändra den offentliga sektorn


Det går inte att förenkla kraven på välfärdspolitiken till ”valfrihet”. Det man väljer ska hålla bra kvalitet.

För en vecka sedan publicerades ett debattinlägg som verkar ha gått ganska spårlöst förbi. Det dröjde innan jag läste detta inlägg i debatten om vinster i välfärden. Det är en grupp av (S)-märkta samhällsdebattörer som står bakom inlägget.

De problematiserar kring marknadstänkande och politikens och medborgares önskan att offentliga medel används på ett klokt sätt. De säger att marknadsvillkoren för skattefinansierade tjänster skiljer sig från de privata marknadernas:

  • Producenten kan inte använda konsumenters/brukares betalningsvilja till att höja priset. När lokalskäl, eller demografiska skäl, sätter en övre gräns för efterfrågan kan ett överskott inte skapas via ökade intäkter; det kräver sänkta kostnader. I teorin sker det genom effektivare arbetssätt. I praktiken handlar det oftast om att dra ner på kvaliteter i verksamheten, främst personalen. Eller om att inrikta verksamheten mot grupper som inte är så kostnadskrävande.
  • På den privata marknaden betalar konsumenten själv för sina val. Inkomsterna sätter ett tak för efterfrågan. På den skattefinansierade marknaden saknas den länken. De ekonomiska följderna av de egna valen små, ibland inga (sic). Kostnaderna bärs av skattebetalarkollektivet. Sådan tredjepartsfinansiering skapar alltid risker för överutbud och kostnadsstegringar.

I en ren marknadsekonomi kommer företag/verksamheter att slås ut när de inte längre förmår att leverera den kvalitet eller tjänster som marknaden efterfrågar. På en av offentliga medel finansierad marknad skulle en sådan princip innebära vissa problem. Vi vill ju att att offentliga medel används för att leverera likvärdiga tjänster till alla. Det blir problematiskt om, exempelvis, skolor lägger ned sin verksamhet mitt under skolåret.

Som medborgare vill vi ju att våra genom skatt avstådda medel används på ett förnuftigt sätt. Som det sägs i inlägget innebär detta ett …

… demokratiskt problem. Rätten att själv välja skola eller vårdcentral är viktig för individen. Men möjligheterna att gemensamt som medborgare styra hur skattepengarna ska fördelas så att de bäst svarar mot de sammantagna behoven av sådant som vård, skola och omsorg, är också viktig. Regelverken måste utformas så att individuella och medborgerliga behov kan vägas ihop.

Debattörerna har ett par gemensamma förslag för att komma till rätta med de problem som vi idag ser med utvecklingen:

  • Ersättningsreglerna måste ses över, så att de inte som i dag driver på överetableringar, gör det lönande att dra ner på personal och begränsar de anställdas möjligheter att arbeta professionellt.
  • Möjligheterna måste stärkas att styra resurser för att nå målen om likvärdig kvalitet för alla inom vård, skola och omsorg.

De säger vidare att det finns skäl för att förändra den offentliga sektorn. De ser sådant som blivit bra och sådant som inte blivit det med förändringarna. De vill dock att socialdemokraterna tar upp diskussionen och formulerar egna förslag om hur den offentliga sektorn ska se ut.

Länkar: SvD, SVT, SVT, dagens arena, dagens arena

%d bloggare gillar detta: