Bloggarkiv

LO höjer tonläget


LO:s kongress i våras beslutade att bifalla en motion om att en princip om ”non-profit” ska gälla inom offentligt finansierad välfärd. Motionen definierade dock inte vad detta skulle innebära i praktiken. Därför tillsattes en utredning med LO:s vice ordförande Tobias Baudin som ordförande. Gruppen ska presentera sitt förslag senast i december i år. I en intervju i Dagens Nyheter markerar han dock att Socialdemokraterna måste göra en positionsförändring i denna fråga. Tobias säger bland annat att …

Varje skattekrona måste gå till det den är avsedd för. Vi har inte råd att skicka i väg det i vinster till företag. Vi måste kraftigt reglera den här branschen, den är väldigt oreglerad i dag.

I intervjun avfärdar han systemet med så kallade svb-bolag (en ovanlig form av aktiebolag där vinstutdelningen begränsas till statslåneräntan plus en procent), eftersom det går att kringgå syftet med diverse räntesnurror och/eller andra konstruktioner. Det är endast om man skulle göra om regelverket för svb-bolag som detta kan bli intressant. Han menar att det heller inte är en framkomlig att ställa större kvalitetskrav på driften. Han menar att det är alldeles för svårt att i avtal definiera hur dessa större kvalitetskrav ska definieras och mätas.

Vad jag förstår kommer LO:s utredning att föreslå strikta begränsningar av vinstnivån. Sedan återstår att se hur LO vill uppnå det.

I en debattartikel i DN utvecklar Mats Edman, chefredaktör för Dagens Samhälle, hur han anser att den socialdemokratiska debatten förs utifrån falska premisser. Mats skriver att …

Välfärdsföretagen delar sällan ut hela vinsten. En typisk policy är att 35–50 procent av den beskattade vinsten delas ut. Resten återinvesteras. Det betyder att ”vinstuttagen” som ifrågasätts hamnar runt 2 procent av de totala intäkterna.

Eftersom det i praktiken är dessa 2 procent som många inom S vill begränsa eller stoppa, så blir nästa logiska steg non-profit. Man kan också tala klarspråk och säga förlust.

Rapporteringen om hur riskkapitalbolag kunnat flytta stora medel ut ur Sverige till konton i skatteparadis har naturligtvis skapat en bild av att detta är det normala. Det har också varit stötande att läsa om hur borgerliga kommun- och landstingspolitiker avyttrat tidigare offentligt driven verksamhet till kraftigt reapris. Detta har möjliggjort för ett antal personer att göra stora personliga vinster när man sedan säljer verksamheten vidare.

Därför är det bra att bilden nyanseras. Det finns avarter med den utveckling som skett i Sverige de senaste åren. Huruvida om LO:s förslag kan komma till rätta med dessa återstår ju att se.

Länkar: dn.se, DN Debatt, SvD, Arbetet, Ekot, Fokus, dagens arena

Normal affärsverksamhet


Jag läste nu ikväll Martin Klepkes artikel där han enkelt och effektivt reder ut drivkrafterna för riskkapitalbolagens aktiviteter inom den offentliga sektorn.

De svenska politikerna har valt ett system som innebär att den enda metoden för privata aktörer aktiva inom offentlig sektor att generera vinst är att sänka kostnaderna. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle publicerade ju i höstas en uppmärksammad utvärdering av välfärdsföretagens effektivitet och villkor. I rapporten sägs …

Inom skolan, förskolan och sjukvården är det förbjudet att ta ut extra avgifter. Detta gör att aktörerna inte kan konkurrera genom att erbjuda högkvalitativa tjänster för högre priser, det enda sättet att generera vinst blir att hålla nere kostnaderna.

Martin fortsätter …

Därför är det helt missvisande att nu i efterskott, när de naturliga följderna av de skatteunderstödda vinsterna i välfärdsföretagen kommer upp till debatt säga: ”Systemet är bra, men oj! så ägarna har missbrukat systemet. Det var inte meningen.” Självklart var det meningen.

Längre ned i artikeln säger Martin …

Att skylla på girighet när det nu uppdagas att välfärdsföretagen har tagit kanske 30 eller till och med 40 kronor i vinst och bara låtit 60 eller 70 kronor gå till vård av patienter är därför fel.

Det är inte girighet, det är normal affärsverksamhet.

Med andra ord – vill vi ha privata företag aktiva inom offentlig välfärdsproduktion måste vi acceptera att de får ta ut vinst med vad det kan innebära. Alternativen är att sätta hårda gränser för hur de får agera (vilket kommer att minimera intresset från entreprenörer och andra intressenter) eller att inte alls acceptera vinstdrivande verksamhet.

Valet är vårt!

De lönsamma arbetarna


Tidningen Dagens Arbete konstaterar i en artikel att de svenska arbetarna, genom sitt arbete, i allt högre grad bidrar till företagens lönsamhet. Tidningen konstaterar att vinsten per anställd  har fördubblats de senaste tio åren bland de 20 stora företag man granskat. Företagen har återhämtat sig snabbt efter den senaste finanskrisen.

Lennart Erixon, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har formulerat sina tankar om varför företagen tjänar mer på d anställda. Han menar att det handlar om två saker:

  1. Produktiviteten har ökat kraftigt. Tillverkningen har blivit allt mer effektiv. Färre händer gör mer och på kortare tid. Produktionen per anställd och per arbetad timme har ökat.
  2. Kronan har sjunkit i värde. När kronan försvagas får företagen ut mer i svenska kronor av det de säljer för på exportmarknaden. Det spär på vinsterna.

Sedan har inte lönernta anpassats till den försvagade kronkursen och den stigande produktiviteten. Lönerna släpar efter. Vinsterna har ökat på lönernas bekostnad.

Han säger att det har uppkommit ett överskott på arbetskraft. Arbetslösheten är högre och har stannat på en högre nivå än vi historiskt varit vana vid. En sådan situation gör det svårare för de fackliga organisationerna att höja lönerna inom branschen.

Det finns många undersökningar som visar att löntagarnas andel av företagens överskott går till aktieägare och till företagsledningarna. Som Andreas Lundberg, skyddsombud på SKF i Göteborg, säger:

Det är klart att aktieägarna ska ha sin beskärda del. Men man undrar ju varför de ska ha under kristider när vi valde att avstå från såväl bonus och anställningstidstillägg. Sånt där retar gallfeber på folk. Vi får stå tillbaka, men inte andra.

Det är inte att undra på att de anställda förväntar sig mer i lönekuverten efter den avtalsrörelse som pågår. De har sett hur företagsledningar inom industri och övrigt näringsliv skamlöst höjt sina egna ersättningar och löner samtidigt som de förnumstigt åthutar de anställda att visa ansvar och återhållsamhet.

De fackliga organisationerna har som syfte att mer av företagens överskott går till de anställdas löner och utveckling av företaget. Det är heller ingen orimlig sak att verka för.

Andra som skrivit: Löntagarbloggen

Industribloggare: Patrik Renfors

%d bloggare gillar detta: