Bloggarkiv

Fördelningen av välfärdens resurser ska styras efter behov


Framtiden?

I ett debattinlägg, som brukligt blivit, meddelar Ardalan Shekarabi tillsammans med Jonas Sjöstedt att regeringen kommer att tillsätta en särskild utredare. Denne får i uppdrag att se över hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras. Ardalan och Jonas motiverar utredningen med att …

Inom välfärden ska alltid kvalitet och likvärdighet stå i centrum. Fördelningen av välfärdens resurser ska styras efter behov. Ytterligare en central princip är att skattemedel ska användas till just den verksamhet de är avsedda för. Det är oacceptabelt att skära på kvaliteten för att kunna ta ut vinst.

Regelverk och incitament ska inte ensidigt styra mot besparingar på personalen eller annat som påverkar välfärdens kvalitet negativt. Då skolor med vinstsyfte har lägre lärartäthet och privata äldreboenden har färre anställda, kan det ifrågasättas om det ekonomiska intresset är det mest lämpliga för att åstadkomma kvalitet inom välfärden.

Bakgrunden till utredningen finns i det beslut som den socialdemokratiska kongressen tagit i frågan och enligt den överenskommelse som regeringen slutit med Vänsterpartiet. I tre punkter utvecklas inriktningen i det uppdrag som den särskilde utredaren har fått. Jag ser knappast något farligt i dem. Det viktiga är ju snarare de resultat som kommer att presenteras. Det är ju först då man kan se eventuella konsekvenser det kan få för branschen.

Vårdföretagarna har redan bestämt sig för vad som utredningen kommer att presentera. De ser framför sig all sorts elände och grå statlig och kommunal verksamhet. Nåja, deras överord handlar ju mer om att de försvarar branschens ekonomiska intressen. Samtidigt är deras inlägg ett under av saklighet och återhållsamhet jämfört med de uttalanden som kommer från Annie Lööf. Hon menar att utredningen innebär

… ren och skär statssocialism och en doft av 70-talet. Med Löfvens förslag så kringskärs människors självbestämmande och valfrihet. Kvaliteten kommer att försämras.

Men sådana där uttalanden tillhör ju hennes stil. De tillför inte särskilt mycket till debatten. Det vore ju faktiskt bättre att sakligt presentera de egna argumenten för den utredning som kommer att arbeta med frågan. Men det är förstås så att utredningens inriktning ligger i motsats till vad hon önskar och är övertygad om.

Beroende på hur snabbt utredningen ska arbeta kan ju dess förslag komma att presenteras inför denna riksdag. Det innebär ju att den sittande regeringen har att finna majoritet för dess förslag. Det innebär ju att utredaren har att fundera över vad som är möjligt att uppnå med rådande majoritetsförhållanden. Med det som bakgrund synes det väl överdrivet och osakligt att gorma om ”statssocialism” eller om jämförelser om DDR.

Jag är alldeles övertygad om att förslag liknande sådant som fanns i DDR bestämt kommer att avvisas av riksdagen.

Det är klart att regeringen vill begränsa företags möjligheter att göra höga vinster med skattemedel. Men det betyder ju inte att de kan blunda för den parlamentariska verkligheten. Sådan lyx kan endast Vänsterpartiet hålla sig med. De bedriver gärna plakatpolitik. Men det är inte den socialdemokratiska traditionen.

Så … lycka till med utredningsjobbet, Ilmar Reepalu!

Länkar: dn.se, dn.se, SvD, di.se, di.se, SvD, Aftonbladet ledare, SvD, SVT, dagens arena, politism, Ekot, dagens arena, Ekot, dagens arena, SvD, SVT, Arbetet, Arbetet

Fler som skrivit: Peter Johansson, Markus Mattila, Thomas af Bjur, Björn Barr

Det fanns tunga skäl för att förändra den offentliga sektorn


Det går inte att förenkla kraven på välfärdspolitiken till ”valfrihet”. Det man väljer ska hålla bra kvalitet.

För en vecka sedan publicerades ett debattinlägg som verkar ha gått ganska spårlöst förbi. Det dröjde innan jag läste detta inlägg i debatten om vinster i välfärden. Det är en grupp av (S)-märkta samhällsdebattörer som står bakom inlägget.

De problematiserar kring marknadstänkande och politikens och medborgares önskan att offentliga medel används på ett klokt sätt. De säger att marknadsvillkoren för skattefinansierade tjänster skiljer sig från de privata marknadernas:

  • Producenten kan inte använda konsumenters/brukares betalningsvilja till att höja priset. När lokalskäl, eller demografiska skäl, sätter en övre gräns för efterfrågan kan ett överskott inte skapas via ökade intäkter; det kräver sänkta kostnader. I teorin sker det genom effektivare arbetssätt. I praktiken handlar det oftast om att dra ner på kvaliteter i verksamheten, främst personalen. Eller om att inrikta verksamheten mot grupper som inte är så kostnadskrävande.
  • På den privata marknaden betalar konsumenten själv för sina val. Inkomsterna sätter ett tak för efterfrågan. På den skattefinansierade marknaden saknas den länken. De ekonomiska följderna av de egna valen små, ibland inga (sic). Kostnaderna bärs av skattebetalarkollektivet. Sådan tredjepartsfinansiering skapar alltid risker för överutbud och kostnadsstegringar.

I en ren marknadsekonomi kommer företag/verksamheter att slås ut när de inte längre förmår att leverera den kvalitet eller tjänster som marknaden efterfrågar. På en av offentliga medel finansierad marknad skulle en sådan princip innebära vissa problem. Vi vill ju att att offentliga medel används för att leverera likvärdiga tjänster till alla. Det blir problematiskt om, exempelvis, skolor lägger ned sin verksamhet mitt under skolåret.

Som medborgare vill vi ju att våra genom skatt avstådda medel används på ett förnuftigt sätt. Som det sägs i inlägget innebär detta ett …

… demokratiskt problem. Rätten att själv välja skola eller vårdcentral är viktig för individen. Men möjligheterna att gemensamt som medborgare styra hur skattepengarna ska fördelas så att de bäst svarar mot de sammantagna behoven av sådant som vård, skola och omsorg, är också viktig. Regelverken måste utformas så att individuella och medborgerliga behov kan vägas ihop.

Debattörerna har ett par gemensamma förslag för att komma till rätta med de problem som vi idag ser med utvecklingen:

  • Ersättningsreglerna måste ses över, så att de inte som i dag driver på överetableringar, gör det lönande att dra ner på personal och begränsar de anställdas möjligheter att arbeta professionellt.
  • Möjligheterna måste stärkas att styra resurser för att nå målen om likvärdig kvalitet för alla inom vård, skola och omsorg.

De säger vidare att det finns skäl för att förändra den offentliga sektorn. De ser sådant som blivit bra och sådant som inte blivit det med förändringarna. De vill dock att socialdemokraterna tar upp diskussionen och formulerar egna förslag om hur den offentliga sektorn ska se ut.

Länkar: SvD, SVT, SVT, dagens arena, dagens arena

%d bloggare gillar detta: