Bloggarkiv

Arbetslösas jobbsökaktivitet skapar inte några nya arbeten


Den borgerliga regering som tillträdde efter de allmänna valen 2006 hade en klar och tydlig agenda för hur de villa förändra Sverige. Bland de första åtgärder man genomförde (kopplat till mantrat arbetslinjen) var att förbättra ”drivkrafterna” för arbete. Med det syftades att minska ersättningen i socialförsäkringssystemen (i detta fall arbetslöshetsförsäkringen). Tesen man driver är att ju högre ersättningen till arbetslösa är desto högre kommer arbetslösheten att vara. Så genom att sänka arbetslösas ersättning och att sänka de arbetandes skatter kommer arbetslösheten, som genom ett under, att försvinna. Fortfarande hävdar borgerliga företrädare och representanter för Svenskt Näringsliv, som en sanning, att höjd ersättning till arbetslösa kommer att innebära höjd arbetslöshet.

Göran Zettergren visar i ett inlägg hos Utredarna att denna borgerliga övertygelse är enbart tro – ingen vetenskaplig sanning. Görans inlägg är en kommentar till en artikel i Svenska Dagbladets ”Faktakollen”. Göran skriver …

Men detta är tro och inte vetande. Det har mig veterligen aldrig någonsin publicerats en studie på aggregerade svenska data som påvisar ett statistiskt samband mellan ersättningsgraden i a-kassan och arbetslöshet eller sysselsättningsgrad. Ingen av studierna som SvD refererar till gör heller detta. Det har helt enkelt aldrig publicerats någon riktig studie i ämnet, trots att data finns tillbaka till 1960-talet. Orsaken till detta är att ingen har lyckats visa att det finns något statistiskt samband mellan arbetslöshet och ersättningsgrad.

Se på grafen nedan. Ersättningsgraden i a-kassan höjdes successivt under 1960- och 1970-talet utan att arbetslösheten påverkades nämnvärt. Under hela 1980-talet var ersättningsgraden mycket hög, närmare 90 procent. Trots det var arbetslösheten mycket låg i slutet av decenniet.  När arbetslösheten plötsligt sköt i höjden i början av 1990-talet började man successivt sänka ersättningsgraden. Detta skedde främst att statsfinansiella skäl. Man hade helt enkelt inte råd att vara generös när så många var arbetslösa.

Detta inlägg tydliggör att de borgerliga partiernas övertygelse om nyttan av att kombinera piska (sänkta ersättningar) med morot (jobbskatteavdrag) för att minska arbetslösheten mer är grundat på tro än på någon vetenskaplig sanning.

Länkar: Göran Zettergren, SvD, Göran Zettergren, Peter Andersson

%d bloggare gillar detta: