Bloggarkiv

Synen på arbetskraftsinvandring


Carola Lemne börjar sitt VD-skap för Svenskt Näringsliv med att få en debattartikel om synen på arbetskraftsinvandring. I inlägget anför hon att i stort sett det enda problem som finns med dagens lagstiftning är att kan ta för lång tid att få ansökningar om arbetstillstånd beviljade. Carola skriver att …

Argumenten mot arbetskraftsinvandring är i grunden felaktiga. Alla seriösa granskningar visar att det inte finns några stora problem med arbetsgivare som missbrukar systemet. I de relativt få fall som det ändå förekommer är detta mot reglerna och ska beivras.

Med det som grund avfärdas sådana erfarenheter som framför allt Hotell och restaurangfacket (HRF) och Unionen har framfört. HRF har vid de tillfällen de genomfört granskningar av hur lagstiftningen fungerat funnit ett stor andel fel och brott mot lagstiftning och avtal.

HRF och Unionen har, bland annat, föreslagit att det arbetserbjudande som arbetsgivaren ger ska vara rättsligt bindande. Det finns idag inga som helst garantier för att den lön och anställningsvillkor i övrigt i verkligheten blir de som förespeglats i handlingarna till Migrationsverket.

HRF anser vidare att myndigheter som Migrationsverket och Skatteverket ges ökade befogenheter till uppföljning.

Jag anser därmed att det inte behövs någon arbetsmarknadsprövning. Kombinationen av rättsligt bindande arbetsvillkor och med hårdare krav på myndigheterna att göra uppföljningar borde räcka för att få en förbättring på arbetsmarknaden.

 

Vad är priset för turordningsreglerna?


PTK sitter i förhandlingar med Svenskt Näringsliv (SN) om hur man ska tillämpa turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd. Vad jag förstått är tjänstemännen beredda att ge arbetsgivarna större möjlighet att själva bestämma över vem/vilka man vill behålla i händelse av arbetsbrist. Priset för detta är att arbetsgivarna ska betala mer för tjänstemännens kompetensutveckling och omställningsstöd.

Förhandlingarna har kommit så pass långt att SN har överlämnat ett avtalsförslag till sina motparter. Tidningen har fått en kopia av arbetsgivarnas förslag. Förslaget innebär långtgående möjligheter för arbetsgivarna att själva bestämma vilka som anses sakna tillräcklig kompetens och därför måste sluta vid en arbetsbristsituation. Av förslagets paragraf 3 framgår att …

Innan turordning fastställs inför uppsägningar på grund av arbetsbrist får en arbetsgivare, oavsett antalet turordningskretsar, undanta högst X tjänstemän per driftsenhet som enigt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Den eller de tjänstemän som undantas har företrädesrätt till fortsatt anställning.

Av förslaget framgår vidare att arbetsgivaren på egen hand kan upprätta ett antal olika turordningskretsar.

Jag vet inte hur mycket av det som framgår av SN:s förslag som kan bli verklighet. Parterna har varit försiktiga med att förmedla hur samtalen går. Den fackliga sidan låter förstå att detta är SN:s förslag enbart och inte en färdig överenskommelse. PTK:s, tillika Unionens förhandlingschef Niklas Hjert, säger att …

… I en förhandling krävs det en överenskommelse för att komma i hamn. Jag har aldrig varit med om att en förhandling slutat med att arbetsgivarens förslag blivit produkten av diskussionerna.

Det är säkert sant! Men samtidigt vet vi ju inte hur långt gångna förhandlingarna är och hur nära SN:s skrivna förslag ligger vad man eventuellt har kommit överens om i samtalen. Men det är uppenbart att fackliga organisationer nära PTK har börjat dra öronen åt sig.

LO, som inte är part i de pågående förhandlingarna, har reagerat starkt på det avtalsförslag som SN har formulerat. LO:s avtalssekreterare, Torbjörn Johansson, säger att …

Att låta arbetsgivarna ensidigt bestämma kompetenskraven och dessutom avgöra vem som uppfyller dem – det är liktydigt med att skrota las och därför en helt omöjlig utgångspunkt för samtal.

Det är klart att LO är oroliga över vad PTK:s förhandlingar kan leda till. LO-förbunden har mycket mer att förlora än vad tjänstemännen har i denna fråga. Parterna har som målsättning att vara klara före jul. Det innebär att vi mycket snart vet vad det förslag som Arbetet kommit över är värt i praktiken.

Men det vore en högst olycklig utveckling om PTK ger arbetsgivarna ensamrätt på att bedöma vad ”kompetens” står för i händelse av en arbetsbristssituation.

Länkar: Arbetet, TCO-tidningen, Unionen, Arbetet, Arbetet, SvD, di.se, Arbetet, Arbetet, Tidningen Vision, Publikt, Arbetet, ingenjören, Arbetet, Kollega

Bojkotta Ryanair!


Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg har efter de senaste olustiga turerna kring det irländska flygbolaget Ryanair tagit ställning. Hon uppmanar till att välja bort detta flygbolag. Det förvägrar sina anställda att organisera sig fackligt och sätter sig inte i några förhandlingar med fackliga organisationer. Cecilia säger att …

Vi ser överlag en våldsam prispress i flygbranschen som leder till att det är billigt att flyga. Som resenär har du ett medvetet val att göra mellan bolag där personalen har rimliga arbetsvillkor och andra som inte har det. Alla bolag pressas hårt, men Ryanair saknar motsvarighet i sin antifackliga linje.

Jag kommer att följa Unionens uppmaning. Det finns andra flygbolag att välja, sådana som respekterar fackliga rättigheter och tillåter de anställda att organisera sig i en facklig organisation.

Länkar: Kollega, TCO-tidningen, SvD, SvD, SVT

Fler som skrivit: Gunilla Bäcklund, Sofie Rehnström

Staten tar inte ansvar för migranternas arbetsvillkor


Staten tar inte sitt ansvar!

Ella Niia (Hotel-l och Restaurangfacket), Eva Nordmark (TCO) och Cecilia Fahlberg (Unionen) har skrivit ett inlägg om att staten inte får undfly sitt ansvar för de arbetsvillkor som migrerande arbetare får i Sverige.

De konstaterar att de som får arbetstillstånd i Sverige inte alltid får de villkor som de förespeglats. Hotell- och restaurangfacket, som gjort flera uppföljande insatser, har kunnat konstatera att väldigt få har fått de villkor som angetts i de handlingar som Migrationsverket får.

Förutom att det förekommer rent fusk när det gäller arbetsvillkoren letar företag efter kryphål för att slippa betala avtalsenliga villkor. De fackliga organisationerna har att granska att de villkor som erbjuds är kollektivavtalsenliga. De fackliga organisationerna får dock ingen information om vilka beslut som Migrationsverket fattar. Det gör att facket har väldigt svårt att i efterhand följa upp villkoren för de arbetande.

Debattörerna menar att staten har ett ansvar för att följa upp de arbetsvillkor som de migrerande arbetarna får. Detta ansvar har dock staten rymt ifrån. I ett brev till migrationsminister Tobias Billström föreslår de sex punkter för att förbättra situationen:

  • Ge ansvariga myndigheter ett tydligt uppdrag att kontrollera att reglerna följs – utan att återinföra den gamla arbetsmarknadsprövningen.
  • Anställningserbjudandet som Migrationsverket bygger sina arbetstillstånd på måste bli bindande.
  • Inför tydliga sanktionsmöjligheter för arbetsgivare som bryter mot reglerna.
  • Ge ansvariga myndigheter i uppdrag att göra en tydligare seriositetsgallring av arbetserbjudandet.
  • Regeringen måste tillsätta en referensgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter som får möjlighet att medverka i arbetet med att förändra regelverket för arbetskraftsmigration.
  • Migrationsverket bör ges ett tydligare uppdrag att samråda med arbetsmarknadens parter, såväl i form av återkoppling i enskilda tillståndsärenden som vad gäller myndighetens rutiner.

De fackliga förslagen känns inte på något sätt orimliga. Om viljan finns borde de inte vara särskilt svåra att införa i den gällande lagstiftningen. De tjänar endast till att stärka situationen för de människor som kommer till vårt land för att arbeta. Jag hoppas verkligen att den borgerliga regeringen och miljöpartiet tar till sig av förslagen i brevet.

Länkar: SvD, SVT, Arbetet, Arbetet

Produktion kommer tillbaka till Sverige


Vi kommer ju aldrig att bli billigast utan vi måste hela tiden vara smartast.

Ekot har i ett par reportage rapporterat om att svenska företag börjat ta tillbaka produktion från låglöneländer. Fortfarande är det dock så att den dominerande trenden är att förlägga produktion till låglöneländer.

Men det som ändå gör att produktion – helt eller delvis – tas tillbaka är att lönerna stigit där de en gång var låga. Det gör att det inte längre blir lönsamt med långa transporter. Det andra handlar om kopplingen mellan produktutveckling och produktionskunskap. Det är en tydlig fördel att ha tillverkningen nära forsknings- och utvecklingsavdelningen. Claes Seldeby, VD för Ostnor, säger att …

Ja, vi ser det som en väldigt stor fördel att våra utvecklingsingenjörer har hundra meter ut till produktionen och det gör så klart att vi kortar ner utvecklingstiderna. Och man kan göra tester direkt och behöver inte förflytta sig över halva jordklotet.

Det där är ju en viktig lärdom. Den svenska industrin kommer säkert att fortsätta att förändras. Men det märks tydligt att mer kunskapsintensiv produktion är svårare att förlägga i låglöneländer. Det är inte lika lönsamt att flytta produktionen av varor som sker i korta serier och där kvaliteten i den färdiga produkten är viktig.

Länkar: Ekot, Ekot

Andra som skrivit: Emma Tjarnback

Varken Riksbanken eller regeringen gör sitt jobb


Varken rege­ringen eller Riksbanken kan undandra sig sitt gemensamma ansvar

Representanter för IF Metall, Teknikföretagen och Unionen efterlyser i Dagens Industri mer handlingskraft av Riksbanken och av regeringen. De konstaterar att den höga svenska kronkursen sätter de svenska företagen under stark kostnadspress. Risken finns att ytterligare arbetstillfällen försvinner utomlands i jakten på detaljer tillverkade till lägre pris.

De kritiserar gemensamt Riksbanken för att den inte lever upp till sitt uppdrag – att hålla inflationen till ett genomsnitt om högst 2 %. Den aktuella situationen är snarare en inflation nära noll. Parterna efterlyser därför en lägre reporänta. Debattörerna menar att en sådan sänkning skulle innebära att Riksbanken kommer närmare sitt eget inflationsmål samt att en sådan politik skulla kunna pressa ned kronkursen under smärtgränsen.

Men då Riksbanken inte lever upp till sitt uppdrag borde den borgerliga regeringen ta till de finanspolitiska verktyg den förfogar över. Artikelförfattarna vill se åtgärder som underlättar investeringar, innovationer, utbildning och annat som påverkar kompetensnivån positivt. De säger avslutningsvis att …

… Sverige ska ta ansvar för sin egen ekonomiska utveckling och vidta nödvändiga åtgärder för att stärka konkurrenskraften, både på kort och på lång sikt. Varken rege­ringen eller Riksbanken kan undandra sig sitt gemensamma ansvar för att det blir möjligt.

Debattinlägget är skrivet i efterdyningarna av den nyligen genomförda avtalsrörelsen. Tidigare motsättningar synes vara som bortblåsta. Det visar väl på att parterna åter har lyckats teckna ett kollektivavtal som balanserar såväl de anställdas som företagens behov. Parternas ansvarsfulla avtal bidrar möjligen till att stärka den svenska kronans stabila utveckling. Den svenska industrin lever under förhållanden som det var länge sedan den behövde hantera. Tvärtom har man något gynnats av en lågt värderad krona.

Samtidigt har Riksbanken ett politiskt uppdrag att hålla inflationen på en genomsnittlig nivå om 2 %. Det var länge sedan vi hade en inflation på en sådan hög nivå. Så på det sättet finns det fog för den partsgemensamma kritiken av den genomförda politiken.

Länkar: di.se, Ekot, di.se

Andra som skrivit: Gösta Karlsson

LO:s lönesamordning höll


20130316-171916.jpg

Avtalen ger rimliga förutsättningar för reallöneökningar

Facken inom industrin har tecknat avtal med sina respektive arbetsgivarorganisationer. För IF Metall hamnade det tre-åriga avtalet på en total kostnad om 6,8 % (inklusive 0,6 % för delpension).

Många kommer säkert att vara besvikna på nivån på löneökningarna. Med tanke på att den svenska industrin fortfarande påverkas av den sämre konjunkturen och den (numera) starka svenska valutan får resultatet ses som rimligt.De viktigaste framgångarna nåddes på andra områden:

  • LO-förbundens princip för låglönesatsning har genom de ingångna avtalen genomförts. Principen innebär procentpåslag på löner över 25.000 kr/månad och krontalspåslag för löner under 25.000 kr/månad. Denna princip kommer att ha stor betydelse för när lönerna ska förhandlas inom Handels och Hotell- och Restaurangfackets områden.
  • En föräldralöneförsäkring införs som ger mammor och pappor sex månader var med ett extra tillägg när man är föräldraledig. Detta kommer förhoppningsvis innebära att fler pappor blir föräldralediga under längre perioder.
  • IF Metall har fått in en avtalskonstruktion som möjliggör för anställda att gå i delpension när man nått 60 års ålder. Detta ska förhoppningsvis innebära att fler industrianställda kan arbeta längre och därmed nå en bättre nivå på pensionen än annars.

Förhandlingar innebär ett givande och ett tagande för att komma i mål. Det intressanta blir att se hur texterna ser ut när de kommer på pränt. IF Metalls förbundsordförande, Anders Ferbe,  säger om avtalet att det …

… ger rimliga förutsättningar för reallöneökningar och uppfyller industrins lönenormerande roll. Ett längre avtal ger stabilitet och möjliggjorde att vi fick framgångar både för arbetstidsfrågan och föräldraförsäkringen, säger IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe. Samtliga fem avtal löper på tre år från och med den 1 april 2013 till och med den 31 mars 2016.

Länkar: di.se, dn.se, SvD, dn.se, di.se, vlt, SvD, di.se, Ekot, SVT, SvD, SvD, di.se, dn.se, SVT, Ekot, Ekot, Arbetet, TCO-tidningen, Fastighetsfolket, Kollega, Arbetet, Publikt, Lag & Avtal, Arbetet, Kollega, ka.se, Tidningen Vision, ingenjören, Byggnadsarbetaren, Kollega, TCO-tidningen, Arbetet, da.se, Ekot, ekuriren

Andra som skrivit: Leine Johansson, Carola Andersson, Niklas Hjert

Industribloggare: Leine Johansson

Löneskillnaden startar när barnen kommer


De fackliga organisationerna inom industrin har tackat nej till det slutbud som de opartiska ordförandena lämnade till parterna igår (påskdagen). IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe säger att …

Nivån på löneökningar är för låg. Dessutom saknas förbättringar av föräldralönen, vårt krav om en försäkring med utbyggnad från fem till sex månader ligger fast.

Det är tydligt att en huvudorsak till att samtliga parter tackat nej till budet är att det inte finns någon lösning kring frågan om en föräldralöneförsäkring. En sådan försäkring innebär ett tillskott till föräldrapenningen. De fackliga organisationerna inom LO är överens om att man vill ha en sådan lösning genom en avtalsförsäkring. Därigenom säkerställs att samtliga förbund och branscher får en sådan försäkring.

IF Metall, som har föräldralön upp till fem månader inskrivet i sina kollektivavtal, har krävt att LO och Svenskt Näringsliv ska bli färdiga med en lösning innan man skriver under branschavtal. Svenskt Näringslivs (SN) vice VD Christer  Ågren har å sin sida krävt att sådana avtal är undertecknade innan SN är beredda är att inleda avslutande samtal i frågan.

Parterna låser varandra i denna fråga. Men de fackliga parterna har fog för sin blockering. Arbetsgivarna kommer knappast att ingå några som helst förändringar av kollektivavtalens försäkringar om man redan har ingått avtal på branschnivå. Därför måste de fackliga organisationerna markera betydelsen av detta krav på detta sätt. Föräldralön är ett viktigt fackligt krav. Som Unionens ordförande Cecilia Fahlberg säger

Den är väldigt betydelsefull när det gäller jämställdhet. Vi vet att löneskillnaden startar när barnen kommer. Tyvärr är det så att männen tjänar mer än kvinnor och att många tänker: ”jag kan inte vara hemma eftersom vi förlorar pengar”. Föräldralön utöver försäkringskassans ersättning är extremt viktig. Vid sidan av lönekartläghgningen är det största bidraget till att åstadkomma jämställda löner.

Parterna fortsätter tydligen att förhandla för att lösa upp kvarstående knutar som nivån på löneökningarna och (för IF Metall) delpension.  Men från och med idag gäller avtalslöst tillstånd på flera av de stora avtalsområdena. Det innebär att parterna kan börja varsla om konfliktåtgärder.

Länkar: SvD, Arbetet, Arbetet, da.se, da.se, da.se, Arbetet, TCO-tidningen, SvD, dn.se, Ekot, SVT, Ekot, dn.se, di.se, SvD, SvD, ingenjören, Kollega, vlt, di.se, Arbetet, Arbetet, Handelsnytt

Industrifacken avvisar avtalsbudet


20130316-171916.jpg
Facken inom industrin har idag avvisat de opartiska ordförandenas avtalsförslag. IF Metalls ordförande Anders Ferbe säger att …

Avtalsvärdet är för lågt särskilt för en avtalsperiod på 36 månader. Det saknas en lösning på delpensionerna och på föräldralönefrågan. I budet finns heller inget krontalspåslag för dem med löner under 25 000 kronor i månaden. Och vi saknar ett resonemang om lägsta löner.

I budet föreslås lönenivåer på IF Metalls teknikområde om 1,5, 1,5 och 1,6 %. Till det kommer måltal för andra och tredje avtalsåret på 0,4 och 0,5 %. Den totala kostnaden för arbetsgivarna för de tre avtalsåren är 6 % (inklusive 0,5 % för delpension).

Det är uppenbart att man inte kommit framåt på något av de för IF Metall viktiga områdena. De föreslagna nivåerna är för låga, man har inte kommit ända fram vad gäller delpension. En knepigare fråga är ju frågan om lägstalöner och höjning av löner under 25.000 kr med ett fast krontal. Här är ju IF Metall överens med övriga LO-förbund om hur låglönesatsningen ska se ut.

Till det kommer att förhandlingarna mellan LO och Svenskt Näringsliv gällande avtalsförsäkringarna inte är klara. Här är LO-förbundens viktigaste krav ett införande av en föräldralöneförsäkring. IF Metall har redan reglerat sådana frågor i sina riksavtal. En lösning genom avtalsförsäkring måste ju avlösas i IF Metalls gällande avtal.

De utsedda opo har verkligen att slita med kreativa avtalslösningar den kommande veckan.

Länkar: Arbetet, ingenjören, da.se, da.se, Arbetet, di.se, dn.se, SvD

Om en skiss till ett 3-årigt kollektivavtal


Löneökningarna vara av en sådan omfattning att det handlar om årliga reallöneökningar för våra medlemmar

IF Metall har meddelat att man accepterar den avtalsskiss som de, så kallade Opo, har presenterat för fackliga och arbetsgivarorganisationer (inom branscherna för teknikavtalet, teko, stål- och metallavtalet, gruvavtalet, kemiska fabriker, allokemiska avtalet och gemensamma metallavtalet). Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordförande, anmäler dock att …

Vi kommer att bejaka opo:s förslag om ett treårigt avtal där det sista året är uppsägningsbart. Men för att vi ska gå med på ett längre avtal så måste de principiella frågorna om delpension, utökad föräldraförsäkring och reallöneökningar för medlemmarna lösas.

Svårast av dessa frågor blir säkert kravet på reallöneökningar som rymmer de för LO-förbunden och Facken inom industrin gemensamma kraven på löneökningar. Tydligast är det ju de samordnade lönekrav som LO-förbunden gemensamt har antagit. Arbetsgivarna har ju anmält att dessa krav är en styggelse och närmast en fientlig handling.

Fördelen med en längre avtalsperiod är ju större möjligheter att lösa mer principiella frågor mellan parterna. Det finns ju en del som förtjänar en lösning. Det handlar om sådant som kompetensutveckling, delpension och frågor kring flexibilitet kring arbetstiden. Dagens övertidsbestämmelser är ju en sådan fråga som kan tända en eld bland IF Metalls medlemmar. Här behövs en bättre balans mellan arbetsgivarnas behov och de anställdas behov.

Länkar: dn.se, Arbetet, da.se, TCO-tidningen, Kollega, Arbetet, TCO-tidningen, da.se, Ekot

%d bloggare gillar detta: