Bloggarkiv

Kampen om verkligheten


Igår utbröt ett formidabelt debattkrig på DN:s debattsida. Det ledde till att stickor och strån yrde väldiga omkring.

Det började med att rikets statsminister gick på offensiv gentemot den socialdemokratiska arbetsmarknadspolitiken. Hr. Fredrik Reinfeldt meddelade att den borgerliga regeringens politik för ökade drivkrafter har varit ofantligt framgångsrik. I jämförelse med Sveriges mindre lyckligt lottade omvärld har den svenska arbetsmarknaden utvecklats på ett närmast fantastiskt sätt.

Efter att ha omtalat de egna förtjänsterna övergick statsministern till att meddela de katastrofala följderna av en socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik. Genom höjda bidrag och andra förgripliga åtgärder kommer människors drivkraft att skaffa sig arbete att försvinna. Han har vidare räknat ut att förslagen om sänkt rabatt på de sociala avgifterna och återställd restaurangmoms kommer att leda till att 80.000 fler människor blir arbetslösa.

Ett sådant angrepp kunde ju förstås inte få ske obesvarat. I ett minst lika uppskruvat tonläge meddelades de misslyckanden som den borgerliga regeringens politik inneburit för det olyckliga svenska folket. Härefter presenterades de socialdemokratiska förslagen för en bättre arbetsmarknadspolitik.

Det är trots allt uppenbart att den borgerliga regeringen har stora problem. De gick till val på att deras förslag om en annan arbetsmarknad skulle leda till minskad arbetslöshet. Utvecklingen har visat att arbetslösheten, som andel av arbetskraften, snarare har ökat. Allt fler går allt längre arbetslösa. Trots rabatter till arbetsgivare minskar inte ungdomars arbetslöshet.

Alliansens enda vapen i detta läge är att pådyvla oppositionen all världens ondska och elände. Den borgerliga regeringen har varit duktiga på att påstå saker som om de vore sanning.

Det som pågår är en kamp om sanningen och vem som har privilegiet att styra politikutvecklingen. De borgerliga partierna lyckades en stund att överta tolkningsföreträdet för arbetsmarknadspolitiken. De håller nu på att tappa sitt övertag. Därav statsministerns debattinlägg. Det kommer säkert mer av denna sorts debattinlägg.

Det som pågår är en kamp om vem som äger rätten att beskriva sanningen. Det kan bli en hård kamp.

Länkar: DN DebattDN Debatt

Fler som skrivit: Martin Moberg

Arbetsförmedlingen gillar inte regeringspolitiken


Expressen rapporterar att Arbetsförmedlingen i ett remissyttrande betvivlar nyttan med regeringens reformerade förslag om sänkta sociala avgifter till arbetsgivare som anställer ungdomar. Myndigheten tror helt enkelt inte på att detta kommer att skapa fler arbetstillfällen. Arbetsförmedlingen skriver att det …

… är oklart om den föreslagna sänkningen av socialavgifterna har förutsättningar att bidra till att varaktigt öka sysselsättningen och minska ungdomsarbetslösheten. Möjligen kan en effekt uppstå för de yngsta.

Denna ståndpunkt delas av flera tunga instanser som Riksrevisionen, Ekonomistyrningsverket och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

IFAU har undersökt effekten av denna den borgerliga regeringens profilreform. Enligt deras kvalificerade bedömning har det skapats väldigt få arbeten i anledning av reformen. Varje sådant arbetstillfälle har kostat statskassan 1-1,6 miljoner kronor (per år). Till det kommer att många av de som fått jobb med lägre avgift skulle ha haft jobb ändå.

Arbetsmarknadsministern låter meddela att Arbetsförmedlingen visst får ha sin åsikt men att regeringen tar ansvar för helheten. Det verkar som om regeringen är övertygade om att de statliga gåvorna har haft salig effekt på ungdomarnas arbetslöshet. De enda som till nöds kan tro på det är väl arbetsgivarorganisationen Visita?

Länkar: Expressen, dagens arena, SVT, Hotellrevyn, Kollega, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Alliansfritt Sverige

EU vill sänka ungdomsarbetslösheten


Igår rapporterade, bland annat, Ekot att EU beslutat att ge Sverige EU-stöd om 750 miljoner kronor för att bekämpa ungdomars arbetslöshet. Medlen går specifikt till tre regioner (av de åtta) som EU delat upp Sverige i. Där är ungdomars arbetslöshet högre än 25 %.

EU-pengarna förutsätter även svensk finansiering för att kunna betalas ut. Om än EU:s bidrag är högeligen välkommet finns därför risk för att pengar blir kvar i Bryssel. Den borgerliga regeringens detaljstyrda arbetsmarknadspolitik har ju inneburit att Arbetsförmedlingen lämnar åter stora pengar till statskassan av icke utnyttjade medel.

Men trots allt kan man ju inte annat göra än att buga och tacka EU för dess omsorger för Sverige. Låt oss hoppas att Sverige ser till att använda de extra anslag som vi erhållit.

Länkar: Ekot, Ekot, SvD, di.se, SVT, dn.se, SvD, SvD, dagens arena

Fler som skrivit: Markus Mattila, Alliansfritt Sverige, Alliansfritt Sverige, Martin Moberg

Arbetslösa göms i statistiken


Ungdomsarbetslöshet finns ju knappt …

I helgen kritiserade Moderaterna hur man redovisar siffrorna för ungdomars arbetslöshet. Hr. partisekreterare Kent Person sade till den lyssnande presskåren att …

Tittar vi på SCB:s siffror så säger de att det är 92 procent av ungdomarna som är i jobb eller utbildning. Den där 25-procentssiffran som brukar föras fram, där ingår många som studerar på högskola och universitet. Gör inte det till ett samhällsproblem att dem söker ett extraknäck för att finansiera sina studier. Det är i grunden bra.

Det är klart att man alltid kan diskutera hur sådant ska redovisas. Det som är intressant är att inför valet 2006 hade Moderaterna inga sådana dubier. Nu, när samma beräkningsgrund kan användas emot dem, är det förstås inte lika skoj att använda samma system som EU-länderna använder.

Fast nu kommer ett visst svar på tal från LO. De har låtit SCB granska vilka de ”heltidsstuderande arbetslösa” är i den officiella statistiken. LO verkar ha hittat något intressant. Det visar sig att de heltidsstuderande arbetslösa huvudsakligen består av tre delgrupper. Den största gruppen är de arbetslösa som deltar i arbetsmarknadspolitiska program, sammanlagt 46 000 personer. Därefter kommer ungdomar i grundskola eller gymnasieskolan, 37 000 personer och slutligen högskolestudenter, 24 000 personer. LO-ekonomen Torbjörn Hållö säger i ett pressmeddelande att …

Att gruppen ”heltidsstuderande arbetslösa” under de senaste åren vuxit mycket kraftigt beror på att deltagarna i arbetsmarknadspolitiska program blivit betydligt fler, inte på att fler gymnasieungdomar söker jobb.

Jamen dåså …

… då ska vi kanske fortsätta att redovisa ungdomars arbetslöshet på det brukliga sättet – trots Moderaternas uppenbara ovilja!

LO:s siffror visar att den borgerliga arbetsmarknaden har misslyckats!

Länkar: SvD, dagens arena, di.se, dn.se, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Alliansfritt SverigeAlliansfritt Sverige

Om att bryta ungdomsarbetslösheten


Socialdemokraterna och Miljöpartiet har presenterat hur de tänkar avveckla rabatten på de sociala avgifterna för anställda ungdomar. Den borgerliga regeringen införde denna åtgärd med det förmenta syftet att sänka arbetslösheten bland ungdomar. Men som Magdalena Andersson och Per Bolund skriver så har detta inte fungerat. De säger att …

Halveringen av arbetsgivaravgiften för unga fungerar inte. En enig expertkår har sedan länge dömt ut reformen. Finanspolitiska rådet, Riksrevisionen och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har alla samma uppfattning. Riksrevisionen har i en rapport till regeringen konstaterat att reformen har dålig träffsäkerhet och höga dödviktseffekter, vilket betyder att en stor andel av de unga som berörs redan har ett jobb eller hade fått jobb även utan den nedsatta avgiften. Finanspolitiska rådet har pekat ut reformen som ineffektiv och IFAU säger samma sak.

Det enda som regeringen åstadkommit med denna åtgärd är att tillfoga statskassan en total kostnad över 50 miljarder kronor öven en mandatperiod. Socialdemokraterna och Miljöpartiet är överens om att rabatten ska avvecklas under en period om två år. De medel man därmed får till förfogande ska användas till mer effektiva åtgärder för att minska ungdomars arbetslöshet. Arbetsgivarna ska kompenseras med investeringar i företagande, innovation och forskning. Till det kommer ett avvecklande av arbetsivarnas ansvar för den andra sjuklöneveckan-

Det känns som om (S) och (MP) funnit ett rimligt sätt att avveckla denna rabatt. Det finns inga undersökningar som entydigt visat att den borgerliga politiken har minskat arbetslösheten. Däremot finns många rapporter som visar att ungdomar som saknar fullständiga gymnasiebetyg har störst problem att finna arbete. Därför innebär satsningar på utbildning en bättre metod att hjälpa den gruppen av unga människor.

Länkar: SvD, di.se, Hotellrevyn

Socialdemokraterna har rätt!


PM Nilsson levererar stark kritik över den borgerliga regeringens politik för att bekämpa ungdomars arbetslöshet. Den är allt för generell och bygger på en verklighetsfrånvänd bild av ungdomsarbetslösheten. Regeringens politik bygger på att göra det billigare för arbetsgivare att anställa ungdomar. PM menar att det vore förödande att anpassa arbetsmarknaden för ungdomar enligt regeringens teori. Han säger att …

Om man till exempel skulle sänka eller subventionera lönen till en nivå som gör dem konkurrenskraftiga hamnar man på lönenivåer som florerar i bärskogar och mindre nogräknade restauranger. Det är löner som ingen accepterar i Sverige.

PM Nilsson menar att ingångslönerna som det ser ut idag inte är något problem för den stora majoriteten arbetsgivare. Ingångslönerna är inte särskilt höga i okvalificerade arbeten. Lönerna är även låga i arbeten som kräver utbildning. Den borgerliga regeringens generellt utformade åtgärder har ingen inverkan på arbetslösheten bland unga.

Han menar att det enda seriösa förslaget i debatten är socialdemokraternas förslag om ungdomskontrakt. Denna reform riktar in sig på den grupp ungdomar som har det svårast att få arbete – de som saknar fullständiga betyg från gymnasieskolan. Han ser endast en svaghet med det (S)-märkta förslaget. Eftersom partiet vill finansiera det genom att avskaffa den ineffektiva ungdomsrabatten på de sociala avgifterna får borgerliga politiker en öppning för att orera om skattechock. Men, som han avslutar inlägget, …

Ungdomsarbetslösheten är för viktig för att lånas ut till populism. Att använda rätt siffror och tala om rätt grupp är en förutsättning för en hederlig debatt, men också för att faktiskt lösa problemet.

Socialdemokraterna gör rätt i att driva en linje som innebär en mer träffsäker metod att hjälpa de ungdomar som har det svårast att få arbete!

Arbetslöshetsavgiften förpassas till historiens skräphög


Då kom äntligen beskedet från den borgerliga regeringen att man vill avskaffa arbetslöshetsavgiften. Det är verkligen ett efterlängtat besked som man levererat. Det sorglustiga är att regeringen plockar in förslaget som en del i ett paket för att minska arbetslösheten för unga. I ett paket om 3,1 miljarder används lejonparten för något annat.

Den borgerliga regeringen sprider i det avseendet enbart snömos. Det verkar som om de försöker dölja sin reträtt genom att kalla det för något som det inte är. Ungdomars arbetslöshet kommer inte att minska då man avskaffar arbetslöshetsavgiften. Däremot är ett borttagande av arbetslöshetsavgiften det byte som regeringen gjort för att fackföreningar (inom LO) skulle acceptera avtal om yrkesintroduktion.

Det är däremot alldeles rätt att bort den. Teorin bakom arbetslöshetsavgiften var att ”straffa” fackföreningar som drev fram för höga löneökningar. Denna borgerliga tro fungerade inte i verkligheten. Vi har sedan över 15 år tillbaka en lönebildning som inte i onödan driver fram högre arbetslöshet. Arbetslöshetsavgiften ledde enbart till att göra avgiften till a-kassan högre för de som arbetade i branscher med högre risk för arbetslöshet.

På så sätt medverkade den borgerliga regeringen till att väldigt många människor valde bort medlemskap i en a-kassa. Någon inverkan på lönebildningen har den inte haft. Den har enbart kostat medlemmar i a-kassan stora pengar. Anders Ferbe säger på IF Metalls hemsida att …

Räknar man ut det exakt har varje medlem i IF Metalls a-kassa under dessa sju år betalat 15 418 kronor den dagen som arbetslöshetsavgiften tas bort om vi räknar med att avgiften i dag förblir densamma året ut. Det är 15 418 kronor rakt ner i sjön vilket gör mig otroligt frustrerad. Totalt handlar det om en bra bit över 3 miljarder av medlemmarnas pengar som gått till en avgift som inte gett dem något tillbaka. I stället har pengarna gått till sänkta skatter åt dem som redan har det bra ställt.

Jag kommer inte att sakna arbetslöshetsavgiften! Dess avskaffande visar dock på att regeringen, kanske, har insett att deras teorier inte fungerar när de möter verkligheten.

Länkar: di.se, SvD, di.se, dagens arena, SVT, dn.se, Tidningen Vision, Publikt, Hotellrevyn, ka.se, TCO-tidningen, Arbetet, SvD, Arbetet, Publikt

Om en misslyckad arbetspolitik


De blev färre!

Den borgerliga regeringens huvudsakliga verktyg för att minska arbetslösheten bland unga människor har varit att minska kostnaden för arbetsgivare. Därför har man infört en rabatt (om 50 %) på de sociala avgifterna när man anställer unga. I det syftet halverades restaurangmomsen.

Den borgerliga regeringen är övertygade om det framgångsrika i dess metoder. Problemet som den borgerliga regeringen har är att de är ganska ensamma om sin uppfattning.

Fackförbundet Handels har presenterat en rapport som visar att andelen ungdomar inom detaljhandeln och andelen arbetade timmar för unga har minskat under de fem åren som som gått sedan reformen infördes. Anders Forslund, professor och biträdande chef vid IFAU, är inte särskild förvånad över de resultat som Handels fått fram. Han säger till tidningen att …

Om det fanns en hyfsat stor sysselsättningseffekt av sänkningen borde det ha slagit igenom på något synbart sätt i de här siffrorna. Det är tillräckligt för att fråga sig om de miljarderna hade kunnat användas på något annat sätt om man var intresserad av att skapa fler jobb.

Det här visar att det kanske finns andra saker än löner som är viktiga för ungas etablering på arbetsmarknaden. Lönerna kanske är viktiga men det kan vara klokt att fundera på vilka andra typer av hinder som kan finnas.

Regeringen har, trots att politiken inte synes ha gett önskat resultat, svårt att lämna den politik som de lagt så mycket prestige i. Häri finns väl det intresse för en jobbpakt som Fredrik Reinfeldt visade för ett år sedan. Nu ett år senare presenterar regeringen de förslag som krävs för att komma i mål.

Det är däremot bra!

Länkar: SvD, SVT, SVT, dn.se, dagens arena, SVT, dn.se, SVT, dn.se, SvD, SVT Debatt, dn.se, Kollega, Arbetet, Handelsnytt, SVT, SvD, SvD, di.se

Fler som skrivit: Ylva Johansson, Ann-Sofie Wågström, Martin Moberg, Göran Zettergren, Martin Moberg

Om samhällets misslyckande


För några dagar sedan kom en rapport som visar att omkring 112.000 unga människor i åldersspannet 16-24 år vare sig befinner sig på arbetsmarknaden eller i skolan. Majoriteten av dessa unga människor uppges helt sakna inkomster. Dessa 112.000 personer motsvarar en tiondel av åldersgruppen. De befinner sig i ett vakuum som inga av samhällets myndigheter eller andra instanser når.

Att så pass många unga människor vare sig finns i skolans värld, i andra aktiviteter som kan leda till anställning eller i arbete är vare sig mer eller mindre än ett misslyckande för det svenska samhället. Gruppen verkar enligt rapporten hålla sig konstant ungefär lika stor oavsett om det råder hög- eller lågkonjunktur.

Den borgerliga regeringen kom till makten, bland annat, på budskapet om det utanförskap man ansåg hade vuxit fram under (S)-märkta regeringar. Med sju års facit kan man ju knappast påstå den sittande regeringen har lyckats särskilt väl med sin politik. Även om det vore att förenkla att påstå att regeringen ensam bär ansvaret för att så många unga befinner sig utanför samhället kan den inte undandra sig sitt ansvar.

Det kommer att kräva insatser från såväl statliga myndigheter som lokala (kommunala) insatser för att påverka utvecklingen. Jag tror dock heller inte att det är fullt så enkelt som Magdalena Andersson säger i en kommentar även om jag delar uppfattningen att det är viktigt att hjälpa ungdomarna att erhålla en utbildning. Det kommer att kräva långsiktigt och målmedvetet arbete att nå de berörda unga människorna.

Länkar: Ekot, Ekot, dn.se, Aftonbladet ledare, SvD, dn.se, SvD, SvD, dn.se, Ekot, dagens arena, Ekot, Ekot, fackligt.eu, SvD, SVT Debatt, Aftonbladet debatt

Fler som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg

Många misslyckas i skolan


Enligt officiell statistik har Sverige en väldigt hög ungdomsarbetslöshet (kring 27 %). Detta tal är betydligt högre än för jämförbara länder. Det är det högsta om man jämför med Sveriges nordiska grannländer. Det finns dock de som påpekar att denna officiella siffra är uppblåst.

SCB visar i en särskild rapport att 7,5 % av de unga i åldern 15-24 års ålder vare sig arbetade eller studerade. Rapporten visar att för 20-24-åringarna var 10,7 % arbetslösa. För 15-19-åringar var motsvarande siffra 4,2 %.

I samband med att SCB presenterade sin rapport påpekades att debattklimatet kring ungdomars arbetslöshet kan slå fel beroende på vilka siffror man väljer att lyfta fram. Allianspartierna hade innan de tillträde regeringsmakten 2006 intresse av att lyfta fram höga siffror för arbetslösheten. På samma sätt kritiseras idag den borgerliga regeringen från oppositionen för att man inte lyckats bekämpa arbetslösheten med de metoder man valt.

Det är väldigt tydligt att subventionerade sociala avgifter och halverad restaurangmoms inte har varit verksamma som metoder för att minska ungdomars arbetslöshet. De ungdomar som har svårast att få arbete är de som har lämnat gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Anna Broman (SCB),  som har skrivit rapporten, säger att …

De höga svenska siffrorna för ungdomsarbetslösheten har i huvudsak två orsaker: att vi inte har ett system med betalda lärlingsplatser och att studiemedlen inte betalas ut under årets alla månader. Länder med lärlingssystem som Tyskland och Österrike har betydligt färre ungdomar som räknas som arbetslösa. I dessa två länder – liksom i Danmark och Storbritannien – får studenterna dessutom studiemedel även på sommaren, vilket begränsar deras behov av att söka tillfälliga jobb.

Socialdemokraterna föreslår att man avvecklar subventionen av de sociala avgifterna och i stället använder dessa medel på satsningar i skolan. Inriktningen måste vara att hjälpa ungdomar att klara av utbildningen och därmed öka deras möjligheter att skaffa sig en försörjning. Det är förmodligen en mer träffsäker metod att på sikt minska ungdomars arbetslöshet och öka deras chanser till ett arbete.

Det är klart att kampen om statistiken kan slå fel och att man inte ser skogen för alla träden. Även om det ”bara” handlar om 7,5 % av ungdomarna som vare sig arbetar eller studerar så handlar det om väldigt många människor av kött och blod. Det handlar om ungdomar som blir stadigvarande utslagna från arbetsmarknaden. Därför är det bra att SCB på detta vis rensar bland siffrorna. De tydliggör att är viktigare att satsa på mer träffsäkra metoder.

Den borgerliga regeringen har med hänvisning till den höga arbetslösheten för ungdomar lagt sina insatser på generella insatser. De har misslyckats med det föregivna syftet. Det är dags för en annan politik!

Länkar: SVT, SVT, SvD, dn.se, dn.se, TCO-tidningen, Arbetet

%d bloggare gillar detta: