Bloggarkiv

Tomas Tobé ropar i skogen


Några dagar efter att Tomas Tobé avfärdade Jan Björklunds önskan om förstatligad skola är han publicerad med ett inlägg riktat mot socialdemokraterna. I inlägget undrar han över hur socialdemokraternas skolpolitik ska se ut efter en eventuell valseger.

I enlighet med vad som tydligt är borgerlig valtaktik spelar han på alliansens enhet kontra röd-grön splittring. Med tanke på att två av regeringspartierna kanske inte ens finns i riksdagen efter valet kan ju taktiken slå tillbaka på dem själva.

Väljarna kommer att välja partier i det kommande valet. Ingen tvivlar på att de fyra regeringspartierna kommer att ta fram ett gemensamt valprogram. Men det räcker ju med att ett av partierna hamnar utanför Riksdagen för att det dokumentet är utan värde.

Socialdemokraterna kommer att söka att få så många röster som möjligt för den egna politiken. På grundval av kommande majoritetsförhållanden kommer samtal att genomföras mellan partier. Det är en ordning som funnits i Sverige och i de flesta demokratiska länder.

Socialdemokraterna har valt att hålla fler dörrar öppna än de fyra regeringspartierna. Regeringspartierna har valt att retoriskt sluta sig inom sig själva.

En sak är säker och det är att ingen idag kan veta hur en regering kommer att se ut som resultat av valet den 14 september.

Havererad skolpolitik


Tomas Tobé svarar på Magdalena Anderssons inlägg om skolpolitiken med att mest glida undan hennes kritik. Hans huvudsakliga tes var att den borgerliga regeringen behövde återupprätta kunskapsskolan efter Ibrahim Baylan som skolminister.

Tomas räknar upp de åtgärder som den borgerliga regeringen genomfört för att vända utvecklingen. Han nämner förstås inte att dessa åtgärder till synes ännu inte verkar ha haft avsedd verkan.

Sverige har idag en skola där klassbakgrund börjat väga tyngre som förklaring över hur elever kommer att lyckas med skolan. Det behövs en skolpolitik som tar hänsyn till det. Jan Björklunds skolpolitik har nått vägs ände.

Socialdemokraterna gör rätt som bjuder in till samtal om den framtida skolan. Det behövs samling kring den kanske viktigaste framtidsfrågan.

Andra som skrivit: Martin Moberg, Ylva Johansson

Striden om skolan


Skolans huvudsakliga uppdrag kan inte vara att kontrollera och piska.

En arbetsgrupp inom Moderaterna har presenterat sina förslag för sitt partis kommande skolpolitik. Det har kommit en hel del sådana initiativ den senaste tiden.

Orsaken är förstås alla de larmrapporter som visar hur den svenska skolan visar allt sämre resultat. Svenska elever verkar tappa i kunskapsnivå i vissa strategiska ämnen jämfört med andra länder.

Moderaternas förslag sammanfattas i fem punkter:

  1. Stärk lärarrollen och öka lärarresurserna i utsatta områden.
  2. Tidigare betyg och fler nationella prov.
  3. Ökat tidigt undervisningsstöd och tidigare skolstart.
  4. Mer undervisningstid i matematik, svenska och engelska.
  5. Satsningar på yrkesutbildningar och lärlingar.

Folkpartiet, med Jan Björklund, brukar hänvisa att orsaken till de försämrade resultaten finns att hämta i en tidigare socialdemokratisk ”flumskola”. Han tenderar att glömma att borgerliga regeringar har suttit vid regeringsmakten sedan hösten 2006. Men det verkar som om den folkpartistiska hegemonin inom utbildningspolitiken är på väg att försvinna. Det finns väl därför en känsla hos Moderaterna att de behöver återta initiativet i denna så viktiga fråga.

Huruvida Moderaternas förslag kan innebära att skolan blir bättre går ju att diskutera. Det dröjde ju heller inte länge förräns kritiska synpunkter anlände till tidningarnas debattsidor. Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet, kritiserade Moderaternas förslag om tidigare betyg och fler nationella prov med att skolan och lärarna behöver få arbetsro. Reformer hinner knappt genomföras innan det är dags för nya.

Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, kritiserar även hon förslaget att införa betyg redan från tredje årskursen. Hon stödjer sig på en enkätundersökning bland förbundets medlemmar. En majoritet av förbundets lärare anser att betyg tidigast gör sättas från och med årskurs 6 eller 7.

Den 15 februari publicerades ett inlägg undertecknat av ett antal lärare och rektorer som kritiserade inflytelserika politikers vana att hänvisa till diverse icke definierade forskningsrön – i detta fall  herrar Anders Borgs och Tomas Tobés inlägg. Debattörerna säger att …

Det är dags att kräva att de vetenskapliga hänvisningar som inflytelsefulla politiker baserar sin skolpolitik på redovisas. Vi kan inte längre acceptera att skolreformers huvudsakliga vetenskapliga förankring är utifrån devisen ”en bred genomgång av forskning visar”.

Jabar Amin, utbildningspolitisk talesperson (MP), är något inne på samma linje. Han kritiserar det moderata påståendet att forskningen skulle ge stöd för att tidiga betyg och fler nationella prov ökar likvärdigheten. Jabar hänvisar till forskning från Göteborgs universitet som visar att tidiga betyg endast gynnar de redan högpresterande eleverna medan majoriteten av eleverna missgynnas.

I ett ytterligare debattinlägg från i fredags levererar några skolledare en formidabel nedsågning av de moderata förslagen. De kritiseras för bristande tankar om förnyelse av den svenska skolan och sägs snarare representera 50 år gamla idéer. De säger att …

Piskan har inte samma effekt idag som i det gamla bonde- och industrisamhället. De väljare som har sitt förtroende för moderaterna och som fortsättningsvis kommer att lägga sin röst på dem ska vara medvetna om att den inriktning som moderaterna väljer för skolan innebär att Sverige och det svenska skolsystemet kommer att punkteras än mer. Vi kan inte hämta gamla beprövade metoder från gamla samhällen om vi på allvar vill vara med och konkurrera globalt i framtiden. Nu krävs nytänkande och kan inte Nya moderaterna klara det är det läge att oppositionen samlar sig.

Socialdemokraterna kommer att diskutera utbildningspolitiken på den kommande partikongressen. Parat med att Moderaterna kommer att göra detsamma kan komma att innebära en spänstig och spännande debatt om framtidens svenska skola. Det behövs!

Länkar: DN DebattDN DebattDN Debatt, DN DebattDN DebattDN Debatt, SVT Debatt, SvD, vlt, SVT, Ekot, SvD, di.se, SvD, Ekot, dagens arena, Ekot, SVT, Expressen kultur

Andra som skrivit: Peter Högberg, Johan Westerholm

Moderat kulturmörker


Moderaterna diskuterar i en arbetsgrupp hur man bättre kan anpassa gymnasieskolans utbildningar till arbetsmarknaden. Man anser tydligen att allt för många elever väljer att studera estetiska ämnen. Tomas Tobé, skolpolitisk talesperson (M), säger …

Väldigt många läser utbildningar där efterfrågan inte är tillräckligt stor då de avslutat sina studier. Vi har ett problem med dimensioneringen av hela utbildningssystemet.

Det är litet intressant att ett parti som annars brukar stå för att politiker ska avstå från att komma med pekpinnar över människors val verkar nu styra in mot just en sådan linje. Ibrahim Baylan (S), vice ordförande i Riksdagens utbildningsutskott, säger …

Ingenting hindrar en fristående skola att starta de här utbildningarna. Moderaterna har en viktig poäng i att vi måste ha en gymnasieskola som bättre svarar mot hur arbetsmarknaden ser ut. Men vill man verkligen göra något bör man reformera de yrkesinriktade utbildningarna. De inriktningar som lättare ger jobb måste bli mer attraktiva.

Jag är mer böjd att dela Ibrahims syn på frågan. Moderaternas förslag verkar vara hämtade direkt från Svenskt Näringsliv som ju inte för så länge sedan drev en liknande linje. Kan man tro att dessa tankar i all tysthet snabbt kommer att begravas och avvisas internt?

Länkar: SvD, Aftonbladet, dn.se, SVT, SvD, SVT, SvD

Andra som skrivit: Rosemari Södergren, Annika Högberg, Alliansfritt Sverige, Kent Persson, Thomas Böhlmark, Alliansfritt Sverige

%d bloggare gillar detta: