Bloggarkiv

Jan Björklunds våta dröm


Lärlingar – det är bra det!

Under tisdagen fick utbildningsminister Jan Björklund presentera sin andel av den kommande höstbudgeten. Det handlar om en satsning på lärlingsutbildning för en total kostnad om omkring en miljard kronor för åren 2014 – 2017.

De arbetsgivare som tar emot lärlingar ska få ett ökat anordnarbidrag och eleverna ska få en liten slant som ersättning för kostnaden för mat och resor. Detta förslag ska kompletteras med en proposition om en särskild lärlingsanställningsform.

Inom vissa delar av borgerligheten finns en ganska nostalgisk syn på detta med lärlingar där man drömmer sig tillbaka till en svunnen tid. Jag har inget emot att gymnasieutbildning till stor del förläggs till arbetsplatserna. Det ger både relevant erfarenhet och en möjlighet att arbeta med utrustning som skolan inte har resurser att införskaffa. Det innebär vidare att eleverna får vara på flera olika arbetsplatser och därmed få en bredare kunskap om det aktuella yrket.

Risken med en renodlad lärlingsutbildning är att man skapar inlåsningseffekter. Man får kunskap om enbart den aktuella arbetsplatsens utrustning och erfarenheter. Vidare är ju detta även ett steg i att nedvärdera teoretisk kunskap. Det finns en tro om att vissa typer av elever enbart kan klara av praktiska färdigheter.

Läs och se inslaget om ”Volvosteget” från Eskilstuna. Det är en satsning som Volvo genomför inom ramen för IF Metalls avtal om yrkesintroduktion. Här får ett stort antal arbetslösa ungdomar möjligheten att skaffa sig ett yrke. I höst kommer man att ta emot en ny grupp ungdomar. En lärdom man gjort är att man kommer att kräva av ungdomarna är att man har fullständiga betyg i kärnämnena. Raimo Heinonen, personalchef Volvo CE Eskilstuna, säger till Östnytt att …

Vi ser att det finns behov. Vi har väldigt kvalificerade jobb och man måste ha baskunskaperna då i de här ämnena.

Åtminstone på ett område har utbildningsministern förstått detta. Han har förstått att man måste satsa på att utveckla de gymnasiala utbildningar till industrin. Detta kommer att ske i samarbete med arbetsmarknadens parter inom industrin.

IF Metall har tillsammans med arbetsgivarnas organisationer utvecklat konceptet med Teknikcollege. Det handlar om en insikt om att framtidens industriarbeten kräver en högre kompetens och motiverade elever och ungdomar som satsar tid för ett industriellt arbete.

Det vore bättre om regeringen fokuserade på att stödja utvecklingen av utbildningar i samarbete med skolor och arbetsmarknad av den sorten som Teknikcollege är ett exempel på.

Länkar: SVT, SVT, di.se, Ekot, SvD, vlt, Ekot, Arbetet, Lärarnas Nyheter

Fortfarande en tung industrination


Jan Björklund visar dådkraft

Den borgerliga regeringen har förändrat inriktningen på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen på så sätt att de inte längre ger behörighet till högskola/universitet. Detta är en förändring som har kritiserats från fackliga och arbetsgivarparter.

Jan Björklunds syfte med förändringen var ju att befria praktiskt sinnade elever från tvånget med allt för mycket teoretiskt inslag i utbildningen. Han ville på det sättet att fler elever skulle lämna utbildningarna med fullständiga betyg. Samtidigt visade förändringen dålig insikt om de behov som, i detta fall, industrins arbetsplatser har.

Arbetsmarknadens parter inom industrin har ju snarare arbetat hårt för att förbättra ryktet för gymnasiets industriutbildningar. Regeringens förändring av gymnasieutbildningarna har ju minskat antalet sökande till yrkesförberedande programmen. Det arbete som parterna inom industrin har gjort har därmed underminerats av den borgerliga regeringens reformiver.

Nu verkar ministern ha kommit till insikt om de behov som den svenska industrin faktiskt har. Jan Björklund kommer att tillsätta en utredning som snabbt ska leverera sina förslag så att Riksdagen kan fatta beslut under 2014. Den nya industriutbildningen kan då införas från och med hösten 2015. Som Jan Björklund så insiktsfullt sade när utredningen presenterades …

Sveriges attityd till industrin har varit förödande de senaste årtiondena. Attityden säger att vi var en industrination på 1900-talet, men nu är vi något annat. Men vi är fortfarande en tung industrination och det ska vi förbli i framtiden. Det är därför regeringen går in för det här med hull och hår.

Så synd bara att denna insikt kommer några år sent!

Länkar: Ekot, di.se, SVT, Arbetet, da.seLärarnas Nyheter

Fler som skrivit: Peter Johansson

Industribloggare: Carola Andersson, Kaj Raving

Sverige behöver yrkesutbildningar med hög status


Tre representanter för LO är idag publicerade med ett viktigt debattinlägg om gymnasieskolans yrkesutbildningar. De konstaterar i inlägget att dagens yrkesutbildningar har ett antal problem som de sammanfattat till fyra punkter:

  • Vikande intresse för yrkesutbildningar
  • Många studieavbrott
  • Stora kvalitetsbrister
  • Svag övergång till arbetsmarknaden

LO är angeläget om att höja statusen för yrkesutbildningarna. Många arbetsgivare har idag svårt att hitta personal med rätt kompetens. Orsaken till detta är ju att allt färre elever söker sig till dessa utbildningar och/eller lämnar dem ganska snabbt. Det behövs därför en del åtgärder för att förbättra läget och för att locka fler elever till utbildningarna och för att få fler att lämna utbildningen med fullständiga betyg.

LO vill att arbetsmarknadens parter ges större utrymme för att utforma och ta ansvar för utbildningarnas kvalitet. Det borde göra att utbildningarnas innehåll och krav blir mer träffsäkra och därmed säkerställer att utbildningarna leder till arbete. När näringslivet deltar i utbildningen blir det lättare att hitta relevanta praktikplatser och för annan arbetsplatsförlagd utbildning. Det växer fram sådana initiativ där arbetsmarknadens parter tar ett större ansvar för yrkesutbildningar. Ett tidigt sådant är konceptet för TeknikCollege som ägs av fackliga och arbetsgivarorganisationer.

LO vill vidare att gymnasiets yrkesutbildningar ska vara högskoleförberedande. Det säkerställer att de elever som söker yrkesutbildningar håller fler dörrar öppna för vidare studier. Elever har valt bort yrkesutbildning eftersom den innebär en återvändsgränd för vidare studier. LO vill vidare se satsningar på att få fler elever att lämna utbildning med fullständiga betyg. Jan Björklunds modell att erbjuda ”skoltrötta” elever en kortare gymnasieutbildning avvisas å det bestämdaste. Jag delar den synen.

Det är ett viktigt inlägg i debatten om den svenska gymnasieskolan som här presenterats. Den borgerliga regeringens utbildningsväg för elitsatsningar och lämna de som har svårt i skolan åt sitt öde är cyniskt eller i bästa fall uppgivet. Alla behöver inte akademiska studier – men alla behöver en fullgod utbildning!

Länkar: DN Debatt, Ekot, Ekot, Kollega, Byggnadsarbetaren, Arbetet, da.se, dagens arena, ka.se

Andra som skrivit: Martin Moberg, Roger Jönsson, Jesper Lundholm, Jan Andersson

Om ett bättre samband mellan skola och arbetsliv


Det förs en debatt mellan regeringens företrädare och den politiska oppositionen om de bästa sätten att minska arbetslösheten bland unga. Under de senaste dagarna har det presenterats två olika politiska initiativ i den riktningen.

Igår tisdag presenterade Ibrahim Baylan en idé om att alla yrkesprogram på gymnasiet ska utvecklas till att bli ”yrkescollege”. Som modell för detta står ”teknikcollege” och motsvarande inom utbildningar för vård och omsorg. Konceptet bakom teknikcollege är utvecklat i samverkan mellan fackliga och arbetsgivarorganisationer i syfte att skapa förutsättningar för kvalificerade utbildningar för industrins behov. Teknikcollege förutsätter en nära samverkan mellan skola och arbetsliv.

Det är uppenbart att socialdemokraterna noga har läst på vad detta ”college”-begrepp står för. Stefan Löfven har säkert haft en del i att förslaget kommer till stånd. Ibrahim skriver i ett debattinlägg att …

Yrkescollege är en ambitionshöjning för gymnasieskolans yrkesprogram. Modellen bygger på ett mycket nära samarbete mellan skolans huvudman och regionens näringsliv och arbetsgivare i offentlig sektor. Yrkescollege innebär att arbetsgivarna aktivt deltar i utbildningens utformning, kvalitetssäkring och beslut om antalet utbildningsplatser. Kvaliteten i utbildningen höjs genom gemensamt ansvar mellan arbetsmarknadens parter och skolans huvudman.

Jag gillar detta förslag. Samtidigt har styrkan bakom konceptet med teknikcollege varit att det vuxit fram ur branschens behov och insikt om betydelsen av kvalificerade utbildningar. Det är svårt att bygga sådan samverkan genom kommando och/eller krav. Det behövs en förståelse för gemensamt intresse för att få det att fungera över tid. Men det är bra att partiet vill utveckla yrkesutbildningarna. Det är en sämre väg att, som en Jan Björklund, vilja förkorta yrkesutbildningar.

Sedan 2010 finns ett avtal om yrkesintroduktion som IF Metall tecknat med arbetsgivarnas organisationer inom industrin. Det avtalet har stått som modell för regeringens förhoppning om att skapa branschvisa jobbpakter. Avtalet har tyvärr inte använts överdrivet ofta. Men det finns goda exempel där avtalet bidragit till att introducera unga till arbeten inom industrin. I en debattartikel presenterade Hillevi Engström ett projekt där Arbetsförmedlingen, Teknikföretagen och IF Metall ska samverka för att rekrytera arbetslösa ungdomar till arbeten inom industrin.

Det är viktigt att arbetslivet är aktivt delaktiga i att hjälpa unga (och äldre) till arbeten i branschen. Bägge exemplen ovan är realistiska och bra exempel på sådan samverkan som ökar möjligheterna för att utbilda till de arbeten som faktiskt finns därute.

Länkar: da.se, Lag & Avtal, SvD

Utbildning handlar om att utvecklas som människa


Idag svarar Ola Asplund, IF Metall, på utbildningsministerns sura inlägg häromdagen. Ola rekommenderar statsrådet att läsa Olas ursprungliga inlägg litet noggrannare och att inte läsa in saker som inte står där. Vidare påpekar Ola att han presenterade tre alternativ till att utveckla yrkesutbildningen än det som regeringen presenterat. Ola säger avslutningsvis att …

Utbildning handlar till sist även om att utvecklas som människa och ta sin plats i ett demokratiskt samhälle. När Jan Björklund reducerar ambitionen för en tiondel av varje årskull förmenar han dem också verktyg för ett fullvärdigt liv som medborgare. Man får sätta sitt hopp till den skrivning som återfinns i den i veckan lagda budgeten:

”Unga som saknar en slutförd gymnasieutbildning har en särskilt utsatt situation på arbetsmarknaden. Att slutföra grund- och gymnasieskolan är viktigt för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden.”

Jag misstänker dock att den ärade ministern inte har för avsikt att dra tillbaka sitt förslag. Det innebär ju bara att det gäller att fortsätta föra opinion kring hans oövertänkta förslag.

Är det möjligt att få ner ungdomsarbetslösheten?


Oavsett hur man räknar och hur man utformar statistiken går det inte att undkomma att erkänna att ungdomars arbetslöshet är hög. Den grupp ungdomar som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är de som lämnar gymnasiet med ofullständiga betyg. Dock har även många ungdomar med högskoleutbildning bakom sig svårt att hitta arbetstillfällen inom den studieinriktning man har valt.

Den borgerliga regeringen har valt att genom subvention av de sociala avgifterna och sänkt restaurangmoms minska ungdomars arbetslöshet. Detta har till synes gett ganska dåligt resultat. Ett annat försök är initiativet med att utforma kortare yrkesutbildningar för ”skoltrötta” ungdomar.

Huruvida det finns arbetstillfällen för de som kommer att lämna skolan med bristfälliga teoretiska kunskaper återstår att se. Representanter för det svenska näringslivet har kritiserat sådana förslag. De hävdar att det idag ställs högre krav på de ungdomar som kan ta arbeten på den svenska arbetsmarknaden. Socialdemokraterna vill hellre ta de pengar som subventionen av de sociala avgifterna kostar och satsa dem på utbildningsinsatser. Regeringen har meddelat att de genom en jobbpakt vill knyta ihop gymnasieskolan med arbetsplatsförlagd utbildning.

Onekligen kan en kombination av teoretisk utbildning och arbetsplatsförlagd utbildning innebära att ungdomar kan få ett arbete. Teknikcollege är ett koncept som IF Metall tillsammans med arbetsgivarnas organisationer utvecklat som en metod för kvalificerad och kvalitetssäkrad utbildning för industrin.

Till detta kommer att parterna även har tecknat ett avtal för att hjälpa ungdomar som saknar relevant utbildning för industriarbete. En elev som deltar i praktiska yrkesmoment på en arbetsplats får större förståelse och ökad motivation för att ta till sig de teoretiska inslagen i skolmiljön.

Ibland framhålls Tyskland som ett föredöme i detta avseende. De har tydligen lägre arbetslöshet bland unga människor än andra jämförbara länder. I en debattartikel från den 20 september utvecklar Ralph-Georg Tischer (VD för Tysk-Svenska Handelskammaren) varför Tyskland har lyckats med det som Sverige misslyckats med. Han utvecklar i fem punkter varför man lyckats så bra:

  1. Den viktigaste orsaken är att Tyskland kommit lindrigt undan i den ekonomiska kris som råder i stora delar av Europa.
  2. Skol- och utbildningssystemet fångar upp olika kunskapsnivåer. Även ungdomar utan slutbetyg har goda möjligheter att via övergångssystem komma in i arbetslivsförberedande åtgärder. Utbildningsavtal mellan elev och arbetsplats skrivs vanligtvis för två till tre och ett halvt år och är i princip omöjliga att häva för arbetsgivaren.
  3. Ungdomar på yrkesinriktade utbildningar varvar skolarbetet med lärlingsplats hos företag i närområdet och får på så sätt bra inblick både i den valda branschen och i arbetslivet.
  4. I vissa av delstaterna minskar befolkningen stadigt, vilket leder till brist på välutbildad arbetskraft. Också lärlingsplatser förblir otillsatta. Nästan 60 % av företagen planerar att anställa sina elever – år 2010 var den siffran 46 %.
  5. Företagen är beredda att ta sig an ungdomar som inte har förutsättningar att lyckas fullt ut i skolan. Många företag (57 procent enligt DIHK) erbjuder sina lärlingar stödundervisning i tyska och matematik, de båda ämnen som är viktigast för att kunna klara sig i arbetslivet. Tidigare saknades arbetskraft speciellt inom de så kallade MINT-områdena (matematik, informatik, naturvetenskap, teknik).

Utbildningsministern säger retoriskt att ”alla kan inte bli akademiker”. Nej, det kanske är så, men det innebär inte att man kan kompromissa med de kunskapskrav som krävs för att kunna få ett stadigvarande arbete. I Tyskland verkar man ha insett det som inte Hr. Björklund har gjort. Det går inte att kompromissa med kunskapskraven. Däremot kan man öka kontakten mellan skolan och arbetsplatserna som en metod att få fler ungdomar till arbete. Det går knappast inte att kopiera det tyska systemet, men det borde minsann vara möjligt att låta sig influeras av det samt att utveckla och stödja motsvarande metoder i Sverige.

Länkar: SvD Brännpunkt, Arbetet, fackligt.eu

Andra som skrivit: Håkan Svärdman, Håkan Svärdman, Peter Johansson, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Markus Mattila

%d bloggare gillar detta: