Bloggarkiv

I början av 1990-talet förlorade Sverige sin själ


Under gårdagen lämnade forskaren från OECD, Andreas Schleicher, sin analys över den svenska skolan. Det tydligaste budskapet är en besvikelse över den väg som utvecklingen i den svenska skolan har gått. Han identifierar utvecklingen till tidigt 1990-tal eftersom då …

… förlorade Sverige sin själ.

Ett tydligt problem som han tydligen återkom till är det fria svenska skolvalet. Han är ju heller inte den första som påpekar den saken. Det fria skolvalet har starkt bidragit till att öka skillnaderna mellan olika skolor. Det finns också en tydlig trend vari skolföretag företrädesvis väljer att etablera sig i områden där de kan finna elever med starkare utbildningsstöd bakom sig. Andreas säger att …

Resurser måste slussas dit de verkligen behövs. Sverige måste bli bättre på att få de bästa lärarna och rektorerna till de skolor där utmaningarna är störst. För ju fler val som föräldrar har i ett skolsystem, desto starkare och robustare måste systemet vara.

Det ligger säkert väldigt mycket i det. Samtidigt är det ingen politisk kraft som i grunden vill utmana det fria skolvalet och skolföretagens rätt att etablera sig där de önskar det. Folkpartiet önskar att skolan åter ska styras av staten men vill inte på något sätt begränsa skolföretagens etableringsfrihet. Det där är ju något av en motsättning. Det kan säkert vara rätt att låta staten styra hur resurser ska fördelas till olika skolor. Men att en statlig skola skulle vara det undermedel som i grunden skulle förändra utvecklingen tror jag knappast på.

Andreas säger försiktigt …

… att många föräldrar i dag väljer skola åt sina barn på fel grunder och anser att föräldrarna måste få mycket mer information.

Ja här ligger en svårlöst politisk knut. Att samtidigt bibehålla det fria skolvalet samtidigt som alla skolor ska få samma möjligheter/resurser att stödja de grupper av elever som behöver mest stöd.

Friheten för skolor att etablera sig där de önskar det måste begränsas! Det måste vara samhälleliga behov som avgör var skolor behövs. Hur ska man annars minska klyftorna mellan elever och skolor?

Länkar: dn.se, SvD, Ekot, SvD, SvD, Aftonbladet ledare, di.se, dagens arena, SvD, ekuriren, di.se, Arbetet

Statens fel att kommunaliseringen inte blev så bra


I morgon, måndag, presenteras en rapport som tydligen kommer att ange kommunaliseringen av skolan som startpunkten för dagens problem. Leif Lewin, statsvetaren, som skrivit rapporten menar (enligt DN:s artikel) att …

Staten släppte skolan till kommunerna under dåliga villkor och mot många lärares vilja, konstaterar Lewin. I samma veva lades nya, svårtolkade läroplaner och ett nytt betygssystem i knät på lärare och kommuner. 90-talets regeringar, av olika färg, får skarp kritik.

Debatten om denna rapport startade redan igår då Per-Arne Andersson, SKL, skrev ett kritiskt inlägg emot den kommande rapportens slutsatser. Per-Arne har suttit med i utredningens referensgrupp och har därmed sett rapporten växa fram. Per-Arne är inte nöjd med slutsatsen att det är kommunaliseringen som ensamt har varit skulden till den dåliga utvecklingen inom skolan. Han skriver att …

Ett grundläggande problem i utredningen är att man inte tar hänsyn till att andra stora skolreformer genomfördes ungefär samtidigt som decentraliseringen. Inte heller ges andra viktiga förändringar i skolan något förklaringsvärde, som införandet av målstyrda kurs- och läroplaner och nytt betygssystem. Detsamma gäller stora samhällsförändringar som digitaliseringen, globaliseringen, den ökade mångfalden eller 90-talets ekonomiska kris.

På samma sätt ignoreras det faktum att skolans ambitionsnivå markant höjdes parallellt med decentraliseringen. Vi gick från en skola där det var okej att en viss andel elever inte klarade målen, till en uttalad ambition att skolan ska individanpassa undervisningen så att alla elever når målen.

Säkert kommer rapporten att ge utbildningsminister Jan Björklund vatten på sin kvarn. Han har ju länge menat att skolan åter borde återgå till statens ansvarsområde. Det är ett krav som jag förstått de bägge fackliga lärarförbunden stödjer. Jag har också tidigare skrivit att man mycket väl kan överväga att skolan förstatligas. Däremot inbillar jag mig inte att ett sådant steg skulle innebära den enda trollformeln för att få en skola i värdsklass.

Leif Lewins rapport kommer alldeles säkert att ge mycket bränsle till den fortsatta debatten om den svenska skolan. Det lär väl komma ett bli en hel del artiklar i morgonens tidningar och annan media.

Länkar: SvD, SVT, dn.se, SVT, SvD

Fler som skrivit: Agneta Berge

Har den kommunala skolan nått vägs ände?


Igår publicerades ett debattinlägg som i hög ton och i färgerna svart och vitt målade den kommunala skolans misslyckande.

Det är säkert rätt att åter överväga att låta staten överta ansvaret för den svenska skolan. Jag är däremot inte lika övertygad om att det innebär det alexanderhugg som magiskt rättar till skolans problem.

Det finns en övertro på att man genom helt och hållet statlig ansvar ska kunna finansiera varje skola efter dess behov. Det är inte ens enkelt i det kommunala perspektivet.

Vi har idag en helt annan verklighet inom skolvärlden än innan ansvaret överfördes till kommunerna. Då fanns inte friskolereformen. Lagstiftarna har genom sitt reformarbete verkat för att antalet skolor har ökat i antal. Genom det fria skolvalet har man säkerställt ökade kunskapsskillnader mellan skolor.

Genom sin förenklade argumentation antyder debattörerna att allt var väl i den svenska skolan innan den kommunaliserades. Även då skolan var statligt finansierat och helt styrd förekom att elever inte fick det stöd de behövde. Även då förekom det att olämpliga lärare fick fortsätta att verka.

Men ja, låt oss överväga att förstatliga skolan igen. Men inte tusan kommer det att innebära att allt blir väl för det.

Länkar: DN Debatt, dagens arena, SVT, Aftonbladet ledare, dn.se, dn.se

Fler som skrivit: Martin Moberg, Roger Jönsson

%d bloggare gillar detta: