Bloggarkiv

Om dem tycker vi inte!


Det rapporteras att det svenska folket anger Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket som de minst omtyckta myndigheterna. Det är ju inte den första undersökning som visar på ett sådant resultat. Varför det förhåller sig på det viset kan man ju alltid spekulera kring. Men en god utgångspunkt att utgå ifrån är den lakoniska kommentaren från Fredrik Bentsson, Migrationsverkets presschef. Han säger att …

Migrationsverket får ofta klä skott för politiken.

Ordet ”Migrationsverket” kan ju lika gärna bytas ut mot något av de övriga två myndigheterna. Tidigare regeringar har ju valt att allt mer strama åt socialförsäkringssystemen. Arbetsförmedlingen lägger allt mer av sitt arbete på att snarare övervaka de arbetslösas arbetssökande aktiviteter snarare än att förmedla arbeten. Försäkringskassan har även den att oftare ifrågasätta (eller åtminstone kritiskt granska) de försäkrades eventuella rätt att erhålla ekonomiskt stöd.

Medias rapportering kring dessa myndigheter kombinerat med det politiska beslutsfattandet har säkert bidragit till att just dessa tre myndigheter ses med ogillande av den svenska opinionen.

Länkar: dn.se, di.se, SvD, Ekot, di.se, SvD, dn.se, SVT, Arbetet

De tror att hon fejkar!


Det är inte alltid man behöver skriva allt själv.

Läs Monika Arvidssons tankar kring sin vän! Hon har drabbats av en allvarlig sjukdom och av gällande sjukförsäkring. Monika skriver …

Tre år har gått av cancerbesked, massiva gifter som har tagit kål på aggressiva celler men i stället lämnat spår av domnade leder och en nästintill ständig trötthet. Nu sitter hon här framför mig, snart utförsäkrad eftersom cancerdjävelskapet inte har haft vett och skick att försvinna raskt nog, och hon skäms. För att hon har blivit ifrågasatt så många gånger nu, både av professionella och av, vi kan kalla dem ”De”, att hon själv har börjat tvivla på om hon kanske ändå inte är så orkeslös och sjuk som hon själv inbillar sig.

Ett förslag om systemskifte


Vem är den fattige?

Jag läser att regeringens utredare Anders Franzén föreslår en generell sänkning av gymnasieelevers studiebidrag för att finansiera en omfördelning inom systemet. De medel som man får fram genom sänkningen ska användas för att öka stödet till låginkomstfamiljer och till elever med egna barn.

Förslaget synes ju ädelt och gott. Det är väl bra att familjer med litet bättre ekonomi kan bidra till familjer med sämre? Men förslaget innebär ett brott mot den tradition Sverige haft inom socialförsäkringssystemet. Barn- och studiebidrag har varit generella med ett belopp lika för alla oavsett familjens inkomst. Syftet med den tanken har varit att försvara idén att alla betalar skatt efter bärkraft. Då är det även rimligt att alla familjer får tillbaka något ur den gemensamma kassan.

Det har även handlat om att behandla alla barn lika. Man ska inte ”tvingas” till en offentlig behovsprövning med därmed följande sociala stigma. Det blir dessutom alltid problem när man har system som kräver behovsprövning. Var sätter man gränsen och när är det rimligt att flytta denna gräns (uppåt eller nedåt)?

Men det är klart – då vi numera har ett skattesystem som mer uttalat gynnar familjer med högre ekonomi är det väl endast naturligt att det kommer förslag om behövsprövat stöd till mindre bemedlade familjer. Vad blir nästa steg – behovsprövade barnbidrag?

Anders Franzéns förslag verkar obetydligt och en förändring endast på marginalen. Men det är ett förslag som, om det genomförs, innebär ett systemskifte.

Länkar: dn.se, vlt, di.se, Ekot, SVT, SvD, Ekot

Fler som skrivit: Ola Möller

Om ett problem med rättssäkerheten


Chansen att få rätt mot Försäkringskassan varierar kraftigt mellan landets förvaltningsrätter.

Enligt en artikel i Dagens Nyheter kommer myndigheten Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, att granska hur Förvaltningsrätterna och Kammarrätterna dömer i olika typer av socialförsäkringsfrågor. ISF har konstaterat att det finns en oroväckande skillnad i hur de olika domstolarna dömer i dessa typer av frågor. Per Molander, generaldirektör för ISF, säger …

Vi har fått indikationer om att det finns betydande variationer. Om vi inte får en rimlig förklaring till de här skillnaderna sitter vi med ett problem vad gäller rättssäker­heten.

Som det nämns i artikeln kommer ISF inte enbart att granska utfallet i domstolarnas domar. Man kommer även att granska hur domstolarna praktiserar, den så kallade, officialprincipen. Artikeln beskriver att Officialprincipen …

 … innebär att rätterna måste se till att det finns tillräckligt med underlag innan de fattar sitt beslut. Det kan exempelvis saknas uppgifter och medicinskt referensmaterial som skulle kunna gagna personen som har överklagat Försäkringskassans avslag på en ansökan.

Granskningen beräknas ta ett år. Det ska bli intressant vad myndigheten kommer fram till. Det är ju verkligen viktigt att domstolarna gör en likartad bedömning när de avger sina domar.

Länkar: dn.se, Arbetet, SVT

%d bloggare gillar detta: