Bloggarkiv

Elevens bakgrund borde inte få styra


Brister i lärlingsutbildningar

Under tisdagen presenterade Skolverket några intressanta rapporter. De visar att ett stort antal elever som deltagit i lärlingsutbildningar lämnat dem i förtid. Allt färre elever söker till gymnasieskolans yrkesförberedande program.

Till det kommer att dessa typer av utbildningar har en ökande brist på yrkeslärare. Den tredje av rapporterna visar att lågutbildades barn har större problem med att klara skolan.

Den borgerliga regeringen ville befria de elever som går yrkesförberedande utbildningar från allt för mycket av teoretiska utbildningsinslag. De beslutade att utbildningarna inte längre ger högskolebehörighet. Det visar sig i Skolverkets rapport att detta är en viktig anledning till att fler elever väljer bort dessa utbildningar.

Det visar sig vidare att många av de lärlingsutbildningar som startats har hållit för låg kvalitet och haft dåligt rykte. Vidare menar rapporten att utbildningar saknat nödvändigt stöd från aktuell branschorganisation. Till det kommer att många elever har svårt att som 15-16-åring välja inriktning i sitt yrkesliv.

Rapporterna antyder att regeringens väg leder till en återvändsgränd. Det är svårt att som ung välja riktning på sitt framtida yrkesliv. Det är viktigt att utbildningarna innehåller många öppningar för framtiden. Därför var det oklokt att avskaffa högskolebehörighet från de yrkesförberedande utbildningarna. Beslutet har kritiserats av såväl fackliga som arbetsgivarorganisationer. Regeringen har delvis insett detta eftersom man tillsatt en utredning för att förändra utbildningarna som leder till industriarbete.

Det krävs även mer av de som vill genomföra lärlingsutbildning. Det krävs aktiv medverkan från relevanta arbetsmarknadsorganisationer och i övrigt hög kvalitet på innehållet på utbildningen och de deltagande eleverna. Lärlingsutbildning kräver väl motiverade och utbildade elever.

Jan Björklunds syn på yrkesförberedande och lärlingsutbildningar bygger på en förlegad idé.

Länkar: SVT, SVT, Arbetet, da.se, Lärarnas Nyheter, Ekot, SVT, SVT, dagens arena, Lärarnas Nyheter

Fler som skrivit: Olof Widmark

Annonser

Alla barn får inte de livschanser som skolan ska ge


Det fria skolvalet – ett genuint dilemma.

I en rapport konstaterar Skolverket att skillnaderna mellan skolor med bra och dåliga resultat har ökat dramatiskt. Myndigheter säger vidare att det fria skolvalet sannolikt har bidragit till utvecklingen. Skolverkets generaldirektör Anna Ekström säger att …

Om det är stora skillnader mellan skolor, och det finns elever som inte väljer bort skolor som har sämre resultat så riskerar de att få sämre utbildning och sämre livschanser. Hela samhället förlorar på att det är en sämre likvärdighet.

Skolverket vill därför se satsningar på några områden för att vända utvecklingen i den svenska skolan:

  • Alla skolor måste utvecklas till bra skolor
  • Säkra tillgången till kompetenta lärare
  • Skolor och skolhuvudmän behöver långsiktighet

Skolverket är ju inte de första som säger att det fria skolvalet har bidragit till att öka skillnaderna mellan olika skolor. Anna Ekström vill inte i intervjuer ange hur man på politisk nivå ska agera för att minska utvecklingen mellan olika skolor. I någon mening kan jag väl förstå det. Det sitter ju en parlamentarisk utredning som ska komma med förslag. Förslagen från den skulle egentligen ha presenterats i början av året. Men man har ännu inte lyckats komma överens i utredningen mellan de olika partierna.

Att som opolitisk tjänsteman i ett sådant läge komma med välvilliga förslag vore verkligen att ge sig ut på minerad mark. Men det är litet synd att inte myndigheten vågar komma ens med några antydningar till förslag.

Under dagen fick dock utbildningsministern litet vatten på sin kvarn. Skolverkets tidigare generaldirektör Per Thullberg säger att han bedömer att det kommer att dröja många år innan den borgerliga regeringens politik ger utslag i bättre resultat. Han är dock inte alls säker på att reformerna kommer att ge den effekt som regeringen hoppas.

Det känns säkert bra för Jan Björklund att med högburet huvud kunna gå runt och känna sig helt ansvarslös för dagens situation i den svenska skolan.

Länkar: SVT, ekuriren, di.se, dn.se, Ekot, SVT

Andra som skrivit: Martin Moberg

Skillnaden mellan tjejernas och killarnas slutbetyg ökar


Skolverket publicerade för några dagar sedan niondeklassarnas betygsresultat från i våras. Statistiken är nedbruten på kommun- och skolnivå. Statistiken visar att tjejerna drar ifrån killarna i betygsnivå. Det är, enligt Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, en tydlig internationell trend att killarna tappar gentemot tjejerna i betygshänseende. Hon säger vidare att …

Men det är oroväckande att det går och fel håll. Den som kan svara enkelt på varför skulle få Nobelpriset i pedagogik, om ett sådant pris fanns.

Vad vi vet från tidigare studier är att pojkar och flickor möts av olika förväntningar.Skolverket konstaterar att betygen förbättras för alla elevgrupper utom för pojkar med utländsk bakgrund och pojkar med lågutbildade föräldrar. För dem har i stället betygen sjunkit. Andelen behöriga till de nationella programmen på gymnasieskolan var 87,5 procent, vilket är en minskning från 87,7 procent föregående år. Andelen obehöriga i årets kull var alltså 12,5 procent.

Det är en högst oroväckande trend vi ser. Det är självklart väldigt bra att tjejer och unga kvinnor klarar sig bra i skolan. Men det är inte särskilt tillfredsställande att se att just killar från hem utan studiebakgrund inte lyckas i skolan. Det måste innebära att det finns inbyggda problem i hur skolans verksamhet bedrivs idag.

Ibrahim Baylan (S), vice ordförande i Utbildningsutskottet, är kritisk till denna utveckling. Han säger att …

Det här är 6:e året på rad som vi ser den här utvecklingen, och vi vet ju att det i slutändan kan innebära att dessa elever hamnar i arbetslöshet och behov av socialbidrag.

Om än jag förstår att man knappast kan vända denna utveckling genom några magiska tricks så undrar jag ändå när Hr. utbildningsministern ska börja ta ansvar för den svenska skolan. Nu har det väl ändå gått så pass länge att han inte längre kan skylla på förment socialdemokratisk ”flumskola”?

Länkar: SvD, dn.se, dn.se, dn.se, SVT, Östnytt, bblat.se, dn.se, SvD, Arbetet, SvD

Fler som skrivit: Martin Moberg

Sorteringsskolan


DN skriver idag att utbildningsminister Jan Björklund får som han vill. Skolverket kommer att få i uppdrag att ta fram ett förslag till gymnasieutbildning som kan bli så kort som endast ett år innehållandes en praktisk yrkesutbildning. Sålunda öppnar han upp för en gymnasieskola där man sorterar bort ”skoltrötta” till utbildningar som kanske leder till någon typ av arbete som inte kräver hög kompetens. Hr. Jan säger …

Det leder till jobb som kanske inte är lika kvalificerade eller lika välavlönade. Men det är bättre att de får en viss yrkesutbildning än att de bara hoppar av och slås ut.

Jag ser minsann ingen skillnad i det påståendet. Detta förslag kommer att innebära att stora grupper av ungdomar slås ut till en arbetsmarknad full av korta och otrygga anställningar med låga löner. Han har inga som helst ambitioner att skapa en skola som kan stödja ”skoltrötta” och motivera dem till att fullfölja utbildningar som leder till större möjligheter till kvalificerade arbeten. Jan Björklund säger att inte alla kan bli akademiker. Det påstår inte jag heller men dagens arbetsliv kräver mer av teoretiska kunskaper även för arbeten som inte kräver flera års utbildning på högskola/universitet.

Men utbildningsministerns förslag ligger ju väl i linje med den borgerliga regeringens arbetslinje. Att tvinga fram en större låglönearbetsmarknad där personer utan teoretiska skolkunskaper kan dväljas och hållas. Det är en cynisk och kall syn på människor som här visas upp.

Länkar: Ekot, SvD, dn.se, dn.se, SVT, SvD, dn.se, dn.se, SvD

Andra som skrivit: Peter Högberg, Ann-Sofie Wågström, Roger Jönsson, Peter Johansson, Martin Moberg, Martin Moberg

Myndighetsutövning på entreprenad – en tävling om längre fika


SVT och DN rapporterar idag om hur företaget Proffice låtit anställda i tävlingsform fått registrera ansökningar till lärarlegitimationer. Uppdraget har man gjort på uppdrag av Skolverket. Vinnarna fick extra lång fredagsfika med kex och ost. Utöver detta har man fått fram uppgifter om undermåliga arbetsförhållanden och att företaget gjort sig av med anställda som haft synpunkter på personalpolitiken. Julio Bünz, 30, före detta handläggare på Proffice, säger bland annat att …

Instruktioner om vilken behörighet olika kurser skulle ge ändrades var och varannan dag. Jag vet att arbetslagen sinsemellan bedömde kurser olika på grund av brister i kommunikationen.

Skolverket har betalat 3–4 miljoner kronor till Proffice varje månad. Det synes som en förstklassig betalning för en undermåligt utförd tjänst. För tillfället verkar den mesta av kritiken falla på det privata företaget. Men det bör väl vara endast en tidsfråga innan man börjar rota i Skolverkets ansvar för denna upphandling och slöseriet med pengar?

Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige, Löntagarbloggen

%d bloggare gillar detta: