Bloggarkiv

Ett element av subvention för höginkomsttagare


Den sittande regeringen vill minska maxbeloppet för att kunna genomföra skatteavdrag för hushållsnära tjänster från 50.000 kronor till 25.000 kronor. Förslaget har från vissa (gynnade?) kretsar hårt kritiserats och debatten förts i en fördömande ton. Det är som vore detta en arbetsmarknadspolitisk katastrof för konungariket.

Siffror som TT låtit ta fram borde hyfsa debatten. Det visar sig nämligen att gruppen som kunnat utnyttja avdraget upp till maxbeloppet är väldigt liten – omkring 3 % av det totala antalet avdrag.

Det är väl inte särskilt svårt att inse att det är den allra mest välbärgade gruppen medborgare som kunnat erhålla avdraget upp till 50.000 kronor som ”drabbas” av förslaget. Det innebär även att den statsfinansiella inbesparingen endast blir 80 miljoner kronor.

Det är väl, som uttrycks i rapporteringen om TT:s räkneexempel, att det är ett billigt sätt att visa dådkraft samtidigt som väl den sociala profilen blir något bättre. För det är ju i huvudsak familjer med högre betalningsförmåga som framför allt har kunnat utnyttja skatteavdraget.

För egen del skulle jag inte ha något emot att avdraget avskaffades helt och hållet.

Länkar: di.se, Ekot, SvD

Annonser

Läxrut bidrar ej till en likvärdig skola


För några år sedan införde den tidigare borgerliga regeringen ett skatteavdrag för privat finansierad läxhjälp. Den nu sittande regeringen föreslår i sitt budgetförslag att detta skatteavdrag som avskaffas.

Branschen har av denna anledning börjat bedriva viss opinionsbildning i syfte att få behålla denna skattesubventionerade tjänst. Det verkar som om den huvudsakliga anledningen till att vilja behålla detta system är att den skulle vara jobbskapande.

Det känns onekligen som ett ganska tunt argument. Läxrut är en tjänst som endast familjer med redan goda inkomster har möjlighet att utnyttja. Det är inte en möjlighet som ges efter behov utan enbart efter betalningsförmåga. Skolan finansieras genom att medborgarna betalar skatt. Då är det en rimlig princip att extra stöd till elever skall utges efter principen vilket behov som finns.

Amanda Björkman skriver på DN:s ledarsida att …

… slopat läxrut slår inte främst mot elever med behov av stöd, utan mot elever vars föräldrar har råd att betala för extrahjälp efter skolan. De andra eleverna drabbas inte alls av skrotandet – deras föräldrars plånböcker gjorde nämligen att det aldrig var aktuellt för dem. I stället har de fått nöja sig med den skola som inte ens alliansen trodde tillräckligt mycket på för att låta bli att subventionera läxhjälpsalternativ.

Det enda rimliga är att skolan är av sådan kvalitet att alla elever får möjgligheten till en god utbildning. Extra stöd ska av skolan ges till de elever som verkligen behöver det – oavsett vilken betalningsförmåga som elevens föräldrar kan ha.

Länkar: dn.se, SvD, ekuriren, Ekot, Ekot, Ekot, Aftonbladet ledare

Ingen vet hur stort svartarbetet är i rutbranschen


Svart, vitt eller grått?

Många debattörer hävdar att det svarta arbetet i hemmen i stort sett har försvunnit med införandet av skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Men det finns även undersökningar som antyder att det svarta och vita arbetet lever i symbios med varandra och att det egentligen inte går att veta om det svarta arbetet vare sig minskat eller ökat efter införandet av rut-avdraget.

Den närmsta sanningen är förmodligen att ingen egentligen vet hur det förhåller sig. I en artikel som Kommunalarbetaren publicerat sägs att alla är överens om att svartarbete förekommer men att man är oense om omfattningen. Vesa Leppänen, som skrivit en rapport för högskolan i Kristianstad, säger att …

Det är möjligt att den svarta branschen har fått draghjälp av rut-reformen genom att det nu blivit mer socialt accepterat att anlita hushållstjänster.

I rapporten sägs att 22 % av 249 tillfrågade anställda i rut-företag fått en fråga från kunder om de vill städa svart. Elin Kvist,sociolog vid Umeå universitet, säger …

I rutbranschen finns en symbiotisk relation mellan formellt reglerat vitt arbete och det informella oreglerade svartarbetet.

Hon säger vidare att det svarta arbetet gar ökat i takt med vita delen av branschen har växt sig större. Elin säger att de höga andelen av deltidstjänster främjar en sådan utveckling. Tage Alaleto, kriminolog vid Umeå universitet, menar att det är människor med låga inkomster som i högre grad arbetar svart eftersom de är i behov pengar.

Almega, som företräder branschen, hävdar den ljusare synen kring utvecklingen av det svarta arbetet. De anser heller inte att arbetsvillkoren på något sätt skulle bidra till att människor skulle vilja arbeta svart. Skatteverket tror att det svarta arbetet åtminstone har minskat. Undersökningar om att människor är mer kritiska till att anlita svart arbete skulle tyda på det.

Det är uppenbart att sanningen inte är lätt att komma åt. Men en sak är dock klar – det svarta arbetet har inte försvunnit därför att människor får skatteavdrag för att köpa dessa tjänster. De som påstår något annat än detta lär antingen vara godtrogna intill blåögdhet eller vill inte ta till sig den sanning som ändå finns.

Länkar: ka.se, SvD

Om att uteluta många barn


Läxrut = dålig matematik

Igår meddelade Socialdemokraterna att man kommer att verka för att avskaffa skatteavdraget för att betala läxhjälp.

Detta var en reform som den borgerliga regeringen genomförde i trots mot den omfattande kritik som väcktes emot en sådan åtgärd. Det är en reform som i första hand gynnar barn till betalningsstarka föräldrar. Stefan Löfven säger

Det är glasklart att om alla ska vara med och betala ska alla barn ha möjlighet att delta. Det är en väldigt tydlig ideologisk princip.

I stället för läxrut vill Socialdemokraterna satsa 100 miljoner kronor (utöver de 16 Mkr som regeringen föreslår) på allmän läxhjälp under 2014. Det är självklart ett mycket mer smakfullt förslag än den borgerliga regeringens syn på frågan. Det är många elever som behöver stöd och hjälp för att erhålla godkända betyg. Det får inte handla om huruvida barnens föräldrar har råd att anlita privat läxhjälp eller inte.

Det är bra att Socialdemokraterna sätter ned foten i denna fråga. Det är stötande att samtliga skattebetalare ska subventionera redan betalningsstarka föräldrars möjlighet att skaffa privat läxhjälp åt sina barn.

Länkar: dn.se, dagens arena, di.se, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg, Peter Johansson

Rotutfyllnad


Rot-avdraget missbrukas systematiskt

För några dagar sedan sände TV-programmet Agenda ett reportage om hur rot-avdraget har tagit fram det bästa(?) av kreativitet bland företag. De kringgår lagens bestämmelser om att avdraget endast ska subventionera arbetskostnaden.

Genom att höja priset på arbetskostnaden och samtidigt sänka kostnaden för material levererar man en billigare tjänst till den glade köparen i villa och bostadsrätt.

Enligt programmet har inte Skatteverket något större intresse av att lägga resurser på att komma åt detta fusk. Det beror, bland annat, på att regelverket till viss del är ganska otydligt. Sedan införandet har statens kostnad för rotavdrag fyrdubblats.

Det förmenta syftet med detta avdrag var att komma åt svartarbete. Det finns dock undersökningar, utöver Agendas, som visar att det svarta arbetet inte är borta. Det lever i symbios med det vita. Betalningarna sker vitt men arbetet kan fortfarande utföras svart. Till detta kommer det kreativa användandet av att höja kostnaden på arbetet.

Det verkar som om det skulle behövas en större översyn av denna reform. Men då den borgerliga regeringen tar varje tillfälle att glädjas över att allt fler använder avdraget känns det inte särskilt troligt att den kommer att ta sådana initiativ. Inte särskilt som deras kärnväljare tillhör de som oftast utnyttjar rot- och andra avdrag.

Men nu verkar vi ha en situation där företagare som valt att offerera på ett ärligt sätt drabbas när konkurrenter inte gör det.

Länkar: UG, SvD, SvD, SvD, SvD, dn.se, Byggnadsarbetaren

Andra som skrivit: Leine Johansson, Ola Möller, Martin Moberg

Om subvention till privatundervisning


Privatundervisning

För några dagar sedan skrev Jonas Vlachos (docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Institutet för näringslivsforskning) en skarpt kritisk artikel om att införa RUT-avdrag för privatundervisning.

Han framför flera skäl av ekonomisk natur som att denna subvention blir större än annan offentligt finansierad utbildning. Han påpekar att undervisningskostnaden i både grund- och gymnasieskola ligger på drygt 45.000 kronor per elev och år (exkl. lokaler och material). Samtidigt innebär RUT-avdraget att två vuxna kan kvittera ut en subvention till privatundervisning motsvarande 100000 kronor per år.

Jonas säger vidare att det framgår av Skatteverkets remissyttrande att …

… rut-avdraget inte är tänkt att utgå till specialister som privatlärare. Anledningen är att rut bland annat syftar till att öka arbetsutbudet genom att subventionera okvalificerade tjänster som hushållen annars själv skulle kunna utföra. För att få ihop detta betraktar regeringen privatundervisning som en okvalificerad tjänst – även om den utförs av legitimerade lärare – och någon kvalitetskontroll av undervisningen sker inte.

Samtidigt som regeringen på olika sätt försöker skärpa kvalitetskontrollen i den ordinarie skolan är den alltså villig attlägga betydande offentligaresurser per elevtimme på privatundervisning, trots attdenna heltsaknar kvalitetssäkring.

I artikeln påpekar Jonas att denna skattesubvention till största delen kommer att utnyttjas av hushåll av, som han skriver, relativt välbeställda familjer. Han hänvisar till en rapport till EU-kommissionen. Den säger att i länder där privatundervisning är skattesubventionerad används den främst av högpresterande elever med en socialt privilegierad bakgrund.

Nu kommer vi att få leva med detta skatteavdrag. Alla som är med och betalar skatt får bidra till en relativt välbeställd minoritets subventionerade nyttigheter. Den borgerliga regeringen stramar åt bidrag åt de mindre bemedlade men har inga större skrupler med att strössla med med skatterabatter på motsatta sidan av inkomstskalan.

Länkar: SvD, SvD, Aftonbladet debatt, dagens arena, etc.se, SvD, dn.se, di.se, dagens arena

Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige, Peter Johansson, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige

%d bloggare gillar detta: