Bloggarkiv

Ett snårigt skattesystem


I ett debattinlägg argumenterar fem doktorander i nationalekonomi (samt medlemmar i Socialdemokratiska Ekonomklubben) för att genomföra reformer i det svenska skattesystemet. De föreslår sådant som en enhetlig moms, ett införande av en fastighetsskatt, avskaffande av rut. Men de föreslår även avskaffad bolagsskatt (eller en minskning) och reformer av sättet att beskatta inkomster.

Den socialdemokratiska partiledningen har tydligt markerat motstånd emot flera av förslagen i debattinlägget. Huruvida detta motstånd mer är taktiskt betingat eller av övertygelse övergår min vetskap. Det är dock tydligt att det finns en tydlig politisk blockering i att diskutera hur den sociala välfärden ska finansieras.

Jag hoppas ändå att en mer öppen debatt kan komma igång kring skattesystemet. Det borde finnas möjligheter till blocköverskridande kompromisser för att skapa ett mer hållbart skattesystem.

Länkar: SvD, di.se, Arbetet

Det faller ett stort ansvar på regeringen


Lars Calmfors

I en intervju argumenterar Lars Calmfors för det kloka i att genomföra en större blocköverskridande skattereform. Med en sådan skulle det vara möjligt att åter införa en fastighetsskatt.

I en debattartikel från 2012 skrev han att avskaffandet av fastighetsskatten var ett ”grundskott” mot principerna bakom den stora skattereformen i början av 1990-talet.

Han säger vidare att de borgerliga partierna drevs av rent valtaktiska hänsyn när de drev frågan om att ta bort fastighetsskatten. Lars säger att …

Det faller ett stort ansvar på den regering som tog bort den. Nu finns det inget politiskt parti som vågar argumentera för att den ska återinföras. Det skulle kräva en stor pedagogisk insats.

Lars hoppas/tror att när kommande regeringar inser behovet av stabila skattebaser för att finansiera kommande statsfinansiella behov kan det bli möjligt med en bred kompromiss om skattesystemet (och därmed en fastighetsskatt).

Jag delar inte alla Lars Calmfors åsikter, men i detta fall delar jag hans ståndpunkt.

Länkar: SvD, SvD

Om behovet av en skattereform


Igår presenterade LO-ekonomerna Torbjörn Hållö och Ola Pettersson LO:s tankar om en skattereform. De är vare sig de första eller de sista som kommer att publicera tankar och idéer om hur det svenska skattesystemet borde förändras.

Det är ganska uppenbart att något behöver göras. Flera av de viktiga principerna från den stora blocköverskridande överenskommelse från det tidiga 1990-talet har ju frångåtts.

En av de viktigaste principerna då var att inkomster av arbete och kapital skulle beskattas på samma sätt. Denna princip frångicks dock väldigt snabbt. Detta gör ju att personer med höga inkomster har intresse av att omvandla inkomster av arbete till kapitalinkomster för att minimera skatten. Den borgerliga regeringen har fortsatt med att införa de fem jobbskatteavdragen (som framför allt gynnat de med de högsta inkomsterna). Man har vidare avskaffat fastighetsskatten och infört en avgift som gynnat boende runt storstäderna och gjort boendet dyrare för de på orter med lägre fastighetsvärden.

Av det jag läser ut av debattinlägget är LO:s tankar med en skattereform delvis att återgå till de principer som gällde en gång i tiden. Att beskatta arbete och kapital på samma sätt. De säger vidare att det kan finnas behov av att höja skatterna för att kunna finansiera det välfärdssamhälle som många människor faktiskt vill ha. De vill vidare att det genomförs en försiktig översyn av fastighetsskatten. Det synes mig som en ganska hovsam önskan. Det är vidare tydligt att det uppstått en tävlan inom EU om att sänka fastighetsskatter. Denna tävlan gynnar endast de stora företagen – knappast det omgivande samhället.

De reaktioner på LO:s tankar som presenterats på DN:s debattsida har varit väldigt bombastiska och alarmerande (särskilt Martin Ådahls replik). Svaren har snarare fokuserat på, i debattörernas ögon nästan brottsliga, förhållandet mellan LO och Socialdemokraterna snarare än på saklig kritik. Carl B Hamiltons svar må vara något mer balanserat än de övriga.

Det är mycket möjligt att inte alla förslagen från LO är realistiska eller av andra skäl kan genomföras. Men eftersom det är valår och det onekligen finns en nära idémässig koppling mellan fackförbunden inom LO och det socialdemokratiska partiet är intresset större att misstänkliggöra denna koppling än att gå i saklig polemik. Det är synd!

Behovet av en skattereform borde vara synlig för de flesta. Ska en sådan bli hållbar är behovet av en blocköverskridande överenskommelse nästan nödvändig. Det är dock synd att Socialdemokraterna manövrerar väl försiktigt i denna fråga. Partiet kommer inte (åtminstone inte på kort sikt) att röra de genomförda jobbskatteavdragen.

Frågan om fastighetsskatt är en fråga som knappast något parti vill röra. Debatt om fastighetsskatt är fullständigt minerad mark som omöjliggör den minsta sansade diskussion. Om någon person ens andas ordet ”fastighetsskatt” kommer det överdrivna och uppjagade inlägg om det orimliga med en sådan.

Men, det är kanske som Ola och Torbjörn hoppas, att …

…  den regering som tillträder efter valet i höst, oavsett politisk färg, väljer att tillsätta en bred översyn av hela skattesystemet.

Det är nämligen dags med en sådan översyn. Efter genomfört val borde det vara möjligt att i lugnare ton börja diskutera hur skattesystemet borde förändras.

Länkar: DN DebattDN DebattDN Debatt, DN Debattdn.se, dagens arena, SvD, di.se, SVT, Arbetet, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg

Det ska vara enklare att göra rätt för sig


Socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU) och Liberala ungdomsförbundet (LUF) har tillsammans skrivit en artikel om en reformering av det svenska skattesystemet. Trots att de unga företrädarna för de respektive politiska rörelserna har olika fördelningspolitiska ambitioner ser de nyttan av ett hållbart och översiktligare skattesystem.

De påminner om att Socialdemokraterna och Folkpartiet tillsammans svarade för ”århundradets skattereform” under tidigt 1990-tal. De bärande idéerna i den reformen har sedan dess i hög grad utraderats. SSU och LUF ser tre grundläggande principer bakom ett annat skattesystem:

  • Skattereformen ska som helhet främja arbete och tillväxt.
  • Skattereformen ska ha små fördelningspolitiska effekter och vara fullt finansierad.
  • Skattereformen ska i huvudsak ha karaktären att enhetligare skattesatser nås genom avskaffande av avdrag och subventioner.

De säger vidare att …

Utifrån dessa tre utgångspunkter har vi gemensamt skisserat ett exempel på hur en skattereform kan se ut. Det handlar om ett nytt inkomstskattesystem där jobbskatteavdraget avvecklas mot sänkta marginalskatter, en likformig kapitalbeskattning, mer enhetlig moms samt en konsekvent arbetsgivaravgift.

Tillsammans med höjda klimatskatter kan vi därmed skapa förutsättningar för fler jobb utan att försämra skattesystemets fördelningspolitiska effekt.

Det är verkligen ett angeläget inlägg i debatten om det svenska skattesystemet som företrädarna för SSU och LUF levererar. De lever upp till de grundläggande principerna bakom den så kortlivade historiska skattereformen från det tidiga 1990-talet. I detta fall visar de unga politiska företrädarna en större mognad än sina moderpartier.

Dagens skattediskussion har blivit fastlåst i en tävlan i att visa störst ekonomiskt ansvarstagande. Moderaterna ser ett femte jobbskatteavdrag som en eventuell valvinnare 2014 och har därför inget intresse av att diskutera grundläggande och mer långsiktiga effekter av dagens skattesystem. Socialdemokraternas ställning är att inte oroa viktiga väljargrupper som tyngs av höga boendekostnader och hög skuldsättning. Borttagande av jobbskatteavdrag och införande av fastighetsskatt är ett tydligt ”no-no” i den offentliga debatten.

Det kommer att krävas att dagens hårt bundna blockskiljande politik löses upp. Ett resultat av valet 2014 innebärande att ett eller två av regeringspartierna fått lämna riksdagen borde innebära andra möjligheter till politiska allianser.

SSU:S och LUF:s inlägg innebär en rimlig och realistisk utgångspunkt för reformering av det svenska skattesystemet.

Länkar: DN Debatt, SVT, di.se, Ekot

Fler som skrivit: Johan Westerholm, Martin Moberg, Peter Högberg, Peter Johansson, Alliansfritt SverigeMarkus Mattila

Om att slopa den statliga inkomstskatten


Kryphålen har blivit många

Erik Åsbrink, tidigare finansminister (S), argumenterar på DN Debatt för att den statliga inkomstskatten ska avskaffas.

Erik har tidigare medverkat i blocköverskridande förhandlingar som lett fram till reformer av då gällande skattesystem. Trots att huvuddragen av de skattereformer han medverkat till består har detaljförändringar lett till att skapa en marknad för lobbyister, särintressen och skatteplanerare.

Alla de undantag som kommit till efter de reformer som gjorts har en massa undantag kommit till. Detta har gjort skattesystemet svåröverskådligt och krångligt att hantera. Erik vill därför se ett skattesystem som återvänder till de principer som de tidigare reformerna var menade att införa. Erik vill att en sådan reform ska präglas av fem punkter:

  • Den ska leda till ett enkelt och begripligt ­skattesystem
  • Den ska främja arbete och tillväxt
  • Den ska vara fullt finansierad
  • Den ska inte leda till ökade inkomstklyftor
  • Den ska vara politiskt stabil

Erik föreslår därför att den statliga inkomstskatten avskaffas. Det innebär att alla kommer att betala endast kommunalskatt. Då Erik inser att detta skulle innebära att vissa grupper skulle gynnas av en sådan reform föreslår han, bland annat, att fastighetsskatt och arvs-/gåvoskatter införs. Erik presenterar flera ytterligare förslag som gör att en sådan reform blir både fullt finansierad som fördelningspolitiskt neutral.

Jag tror att det kommer att vara svårt att höja inkomstskatten i den globaliserade värld vi lever i. Samtidigt behövs stabila skatter som förmår finansiera de offenliga åtaganden vi har i form av sjukvård och socialförsäkringssystem. Det är fullt rimligt att införa fastighetsskatt igen. Det är inget ovanligt ur ett internationellt perspektiv med en sådan skatt.

Jag delar Eriks syn på att det krävs en blocköverskridande överenskommelse för att en liknande reform ska vara möjlig och mer långsiktigt hållbar. Det kommer att behövas en skattereform i framtiden. Det kommer dock att krävas en annan parlamentarisk sammansättning än idag. Det kanske finns sådana förutsättningar efter det kommande valet 2014?

Länkar: DN Debatt, di.se, di.se

En skattereform grundad på likformighet och neutralitet


LO argumenterar genom Ola Pettersson och Torbjörn Hållö på DN Debatt för en skattereform grundad på principerna för den som presenterade i början av 1990-talet. Som de säger i artikeln grundades den reformen på ”… principerna om likformighet och neutralitet. Skattesatserna för kapital och arbetsinkomster sänktes kraftigt samtidigt som skattebaserna breddades.” Bland annat var det meningen att inkomster av lön och inkomster av kapital skulle beskattas på samma sätt. Den principen urholkades snart varpå det blivit populärt för företagsledare och högre chefer inom näringslivet med löne- och ersättningsprogram som bygger på inkomster av kapital hellre än lön.

Medlemskapet i EU har också inneburit en ökad konkurrens kring skatter av människors löner och bolagsbeskattning. Det finns en tydlig tendens att dessa typer av skatter kommer att pressas nedåt och att det kommer att vara svårt att höja dem särskilt mycket. Samtidigt står samhället inför stora utmaningar i framtiden. Välfärden kommer att få behöva kosta mer i framtiden. Den svenska befolkningen lever allt längre vilket kommer att ställa krav på en rimlig läkarvård och en anständig omsorg den dag då man behöver ett ökat stöd. I den ökade konkurrensen länder emellan behöver vårt land satsa stora medel på utbildning och kompetens.

De framhåller i sin artikel att man behöver använda stabilare skattebaser som beskattning av fastigheter och gåvor/förmögenheter. De påpekar att en majoritet av EU-länderna har en sådan beskattning. Sverige är i detta avseende ett undantag.

Jag tycker att LO-ekonomernas debattinlägg är en god grund för att diskutera en skattereform som ska vara långsiktig hållbar. Frågan är bara om de borgerliga partierna just nu har något intresse av en sådan diskussion och om Socialdemokraterna i dagsläget orkar med dessa frågor. Här finns ju en del övervägningar och diskussioner som kan innebära brott mot tidigare principer. Jag tror dock inte att vi kan komma undan en sådan debatt.

Länkar: DN Debatt, SvD, di.se, dn.se, di.se

Andra som skrivit: Olas tankar, Peter Andersson

%d bloggare gillar detta: