Bloggarkiv

Se över rot-systemet


Marie Linder (förbundsordförande Hyresgästföreningen) och Johan Lindholm (förbundsordförande Byggnads) kritiserar i ett debattinlägg dagens konstruktion av skatteavdraget rot. De menar att avdraget kraftigt gynnar ett visst typ av boende (egenägda bostäder) och missgynnar övriga. De menar vidare att mycket tyder på att avdraget heller inte påverkat svartarbete inom branschen.

De önskar att man ser över systemet på så sätt att det blir möjligt att genomföra välbehövliga insatser för renovering av hyresrätter. De skriver att …

Avdraget måste breddas så att det kan användas för åtgärder i flerbostadshus i både hyres- och bostadsrätt. I dag kan bostadsrättsinnehavare använda det till åtgärder i den egna lägenheten, men inte till åtgärder i huset. Till hyresgäster eller de som äger hyreshus går inte en krona.

Rotavdrag användes tidigare som en metod att stödja branscher vid lågkonjunkturer. Avdraget medförde att man kunde hålla sysselsättningen uppe inom byggbranschen som inom industrin. Med den borgerliga regeringen har avdraget tappat sin funktion som utjämnare mellan låg- och högkonjunktur.

Det finns vidare en tydlig poäng i debattörernas resonemang. Rot kostar ca 14 miljarder kronor om året samtidigt som staten avsätter några hundra miljoner kronor på energieffektivisering i miljonprogramsområden.

Debattörernas önskan om en översyn synes mig fullt rimlig.

Annonser

Läxrut bidrar ej till en likvärdig skola


För några år sedan införde den tidigare borgerliga regeringen ett skatteavdrag för privat finansierad läxhjälp. Den nu sittande regeringen föreslår i sitt budgetförslag att detta skatteavdrag som avskaffas.

Branschen har av denna anledning börjat bedriva viss opinionsbildning i syfte att få behålla denna skattesubventionerade tjänst. Det verkar som om den huvudsakliga anledningen till att vilja behålla detta system är att den skulle vara jobbskapande.

Det känns onekligen som ett ganska tunt argument. Läxrut är en tjänst som endast familjer med redan goda inkomster har möjlighet att utnyttja. Det är inte en möjlighet som ges efter behov utan enbart efter betalningsförmåga. Skolan finansieras genom att medborgarna betalar skatt. Då är det en rimlig princip att extra stöd till elever skall utges efter principen vilket behov som finns.

Amanda Björkman skriver på DN:s ledarsida att …

… slopat läxrut slår inte främst mot elever med behov av stöd, utan mot elever vars föräldrar har råd att betala för extrahjälp efter skolan. De andra eleverna drabbas inte alls av skrotandet – deras föräldrars plånböcker gjorde nämligen att det aldrig var aktuellt för dem. I stället har de fått nöja sig med den skola som inte ens alliansen trodde tillräckligt mycket på för att låta bli att subventionera läxhjälpsalternativ.

Det enda rimliga är att skolan är av sådan kvalitet att alla elever får möjgligheten till en god utbildning. Extra stöd ska av skolan ges till de elever som verkligen behöver det – oavsett vilken betalningsförmåga som elevens föräldrar kan ha.

Länkar: dn.se, SvD, ekuriren, Ekot, Ekot, Ekot, Aftonbladet ledare

Synliggör människan som städar i skepnad av Rut


Jag delar inte alla ståndpunkter som Gudrun Schyman framför som talesperson för Feministiskt Initiativ men hon har har onekligen en stark poäng när hon skriver att …

Annie Lööf borde helt enkelt synliggöra även människan som städar i skepnaden av Rut – i stället för att bara se den stressade kvinnan vars lägenhet Rut håller ren. Då skulle hon se att reformen inte förändrar de maktstrukturer vi har att brottas med – varken kön, klass eller etnicitet.

Trots alla siffror och all argumentation som de borgerliga partiföreträdarna än häver ur sig så är ”Rut” en reform som framför allt utnyttjas av boende i kommuner där de med de högsta inkomsterna finns.

De borgerliga företrädarna hävdar vidare att reformen har bidragit till att göra tidigare svarta arbetstillfällen vita. Så enkel är nu inte sanningen. Snarare handlar det om att verkligheten är mer komplex. De svarta och vita jobben lever i symbios med varandra. Den del av jobbet som kan generera skatteavdrag redovisas mer öppet med en skuggvärld fortsätter att leva parallellt med det öppna.

Jag ogillar detta skatteavdrag. Samtliga skattebetalare finansierar en reform för ett antal människor som borde ha råd att betala för dessa tjänster vitt utan statlig subvention.

Länkar: dagens arena, SvD, dagens arena

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige

Om skattesubventionerade gåvor


I ett debattinlägg argumenterar kristdemokraterna Göran Hägglund och David Lega till synes för mer generösa skatteregler för de som lämnar gåvor till civilsamhället.

Jag har inget emot att människor skänker pengar till olika ändamål. Jag gör det själv. Det är en blandning av regelbundna medel och spontana gåvor. Jag skänker dessa pengar för att jag anser och hyser förtroende för att de går till ett bra ändamål. Jag gör det inte i första hand för att sänka min skatt.

Göran och David argumenterar för att de vill förenkla för givare att erhålla skatteavdrag för sina gåvor. De vill vidare att staten ska avsätta 250 miljoner kronor till en investeringsfond för ”ideella utförare i välfärden” och att ideella organisationer bör få samma regler om arbetsgivaravgift som gäller för idrottsrörelsen.

Med andra ord vill de subventionera ideella organisationers verksamhet inom offentligt finansierad verksamhet. Det som vid första påseendet verkade handla om att stimulera privatpersoners givmildhet visade sig egentligen vara något helt annat.

Länkar: SvD, Ekot

RUT, RUT, RUT bara RUT!


Gamla hjulspår

Dagens Industri rapporterar att en arbetsgrupp på finansdepartementet har startats för att ta fram nya former av RUT. En ”högt uppsatt källa” säger till tidningen att …

Det är det klokaste man kan göra just nu, att gå vidare på rutvägen. Det är något alliansen kan enas kring, det finns empiri som visar att det verkligen ger jobb. Dessutom skadar det Socialdemokratin, eftersom de rödgröna är djupt splittrade i frågan.

Det verkar som om skattesubventioner är den borgerliga regeringens lösning på all sköns samhällsproblem. Idag kan ett hushåll använda högst 50.000 kronor till sådana typer av skatteavdrag. Ju högre inkomst desto högre avdrag kan man utnyttja. Statistiken visar ju också att andelen som utnyttjar avdragen är högre i kommuner med högre genomsnittlig inkomst.

Det verkar som om enskilda regeringspartiers opinionsproblem innebär att man inte längre förmår förhandla fram en annan politik. Man fortsätter i gamla hjulspår för att inte riskera den interna sammanhållningen.

Allt som återstår av allianspolitik är taktiserande och idélöshet.

Länkar: di.se, dn.se, SvD, dagens arena

%d bloggare gillar detta: