Bloggarkiv

Utförsäkringarna fungerar inte


Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll har uttryckt regeringens strävan om att avskaffa de blinda och döva tidsgränserna i sjukförsäkringen. Annika konstaterar helt kort att detta tar bort resurser från Arbetsförmedlingen och att väldigt få av de sjukskrivna har återgått i ordinarie arbete.

Men då de förändringar som den tidigare borgerliga regeringen genomförde är en grundpelare i deras uppfattning om sjukförsäkringen kan de ju inte låta denna ministerns uppfattning stå oemotsagd. Johan Forssell, vice ordförande (M) i socialförsäkringsutskottet, driver i ett debattinlägg tesen att de fasta tidsgränserna, tvärtemot regeringens uppfattning, har fungerat väl.

Det som är intressant är att sjuktalen var sjunkande redan innan en borgerlig regering tillträdde och genomförde sina reformer av sjukförsäkringen. Men, sedan några år tillbaka ökar åter sjuktalen – trots införda fasta tidsgränser. Det borde vara uppenbart att det behövs andra åtgärder än fasta tidsgränser för att snabbare hjälpa sjukskrivna åter till ett arbete.

Den borgerliga regeringen kallade sina reformer för ”rehabkedjan” trots att inte särskilt mycket av rehabåtgärder har tillförsäkrats långvarigt sjukskrivna. Det borde vara som Annika Strandhäll skriver i ett genmäle, att …

Den sjuke ska ha rätt till avstämningspunkter och tidig rehabilitering. Den som är sjukskriven i längre tid än två månader löper stor risk för ett långt sjukfall. Hit ska vår energi riktas. Att lägga en stupstock vid dag 914 hjälper inte inflödet in i långa sjukskrivningar, det säger sig självt.

 

Ministrar är inte som andra människor


Av hårt virke

Dagens Nyheter rapporterade igår att rikets statsråd verkar vara av en osedvanligt frisk natur. Sedan december 2009 har ingen minister rapporterats som sjuk.

Tidningen har dock av statsrådens inlägg på sociala medier och i andra källor kunnat konstatera att enskilda ministrar varit hemma på grund av sjukdom. De har i dessa fall inte anmält sin sjukdom. De har därför heller inte drabbats av avdrag på sina statsrådsarvoden.

Tidningen har pratat med statsrådsberedningens rättschef Christina Weihe kring detta. Hon konstaterar att statsråden är i tjänst dygnet runt. Enbart det faktum att en minister inte kan delta i ett sammanträde är inte detsamma som att man inte kan utföra sitt uppdrag.

I någon mening är väl detta korrekt. Mycket av statsrådens arbetsuppgifter kan säkert utföras från sjukbädden genom att ändå vara tillgänglig via telefon eller annan teknisk lösning. Det förhåller sig ju dessutom på det sättet att statsråden inte får lön – de erhåller arvode för det uppdrag det har.

Samtidigt säger dock det regelverk som ministrar lyder under att man ska ha löneavdrag när man inte kan utföra sitt uppdrag. Det verkar som om det krävs väldigt mycket för att ett statsråd inte ska kunna utföra sitt uppdrag. Det verkar mest ligga hos det aktuella statsrådet att bedöma om man kan utföra sitt uppdrag – trots sjukdom – eller icke. Med tanke att ingen allvarlig sjukdom verkar ha drabbat regeringens ledamöter på över fyra år måste de ju vara av ett särskilt hårt virke.

Jag har svårt att tro på att ministrar skulle vara något annat än människor av kött och blod. Därför borde det ha skett oftare att sjukdom drabbat en enskild minister på ett sådant sätt att man faktiskt inte kunnat utföra sitt uppdrag på ett fullgott sätt. Eller det kanske räcker att man är i stånd att twittra för att anses vara i tjänst?

Länkar: dn.se, dagens arena, Aftonbladet ledare, Ekot, dn.se, Ekot, SvD, SvD, SVT, di.se, dn.sedn.sedn.se, dn.se, dagens arena

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Martin Moberg, Kjell Rautio

Varför ökar sjukskrivningarna?


Sjukskriven?

Dagens Nyheter skriver i en artikel att Försäkringskassan kommer att utreda varför allt fler beviljas sjukpenning. Man kommer, bland annat, att utreda huruvida myndighetens policy för ”nöjda kunder” kan vara en bidragande orsak till denna oroande utveckling. Försäkringskassan ska utreda  …

Ytterligare en faktor som kan påverka sjukfrånvaron är hur Försäkringskassan tillämpar sjukförsäkringens regelverk. Myndigheten befinner sig i en stark förändring med ett tydligt fokus på verksamhetens värde för kunden och att kundens möte med Försäkringskassan ska upplevas positivt. Kan detta fokus ha haft en effekt på tillämpningen så att sjukfrånvaron påverkats?

En gång i tiden skapades ett socialförsäkringssystem som solidariskt skulle finansiera människors behov av stöd i händelse av sjukdom, arbetslöshet etc. Grunden för att skapa socialförsäkringssystemet utgick ifrån synen att alla kunde drabbas av sjukdom, bli arbetslös etc. Det var därför rätt att skapa obligatoriska system med solidarisk finansiering.

De borgerliga partierna drivs av en pessimistisk syn på människor innebärande att de väljer bort arbete om socialförsäkringarna är för generösa. De har därför valt att strama åt regelverket för att skapa drivkrafter för arbete. De ser människorna som drivna av egoistiska behov på en oreglerad marknad.

Den borgerliga regeringen har därför bestämt att Försäkringskassan (och andra myndigheter) ska bedriva sin verksamhet genom att betrakta dem de möter som ”kunder”. På marknaden gäller det att locka kunder till att köpa den vara man vill sälja. Många har säkert sett bilder som meddelar att ”kunden har alltid rätt”. Som säljande part gäller det att bemöta kunden på ett sådant sätt att man får sälja sin vara.

Någonstans blir det därför logiskt att inse Försäkringskassans utredningsdirektiv. Om man har perspektivet att kunden alltid har rätt kanske det blir logiskt att myndighetens anställda för lätt accepterar att människor är sjuka fast de (kanske) inte är det. Det blir som Peje Bengtsson, analytiker på Försäkringskassan, uttrycker det.

Det förs en diskussion om hur vårt kundfokus kan ha påverkat tillämpningen av sjukförsäkringens regler. Därför ska vi nu försöka göra en studie och se om det har skett en ändring i handläggarnas bedömningar.

På kort tid har den borgerliga regeringen lyckats plantera sin negativa syn människors drivkrafter från ord i lag- och myndighetstexter till myndigheters praktiska handling. De har lyckats med att plantera ”sanningen” att det finns allt för många sjukskrivna som egentligen inte är sjuka.

Länkar: dn.se, SvD, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg, Mikael Dubois,

Är sjukförsäkringen kontraproduktiv?


Inget onödigt pjoffsande med sjukskrivna!

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson är bekymrad över att sjukdomar med psykiska diagnoser ökar bland kollektivet sjukskrivna.

Fyra av tio sjukskrivna har en sjukdom grundad i en psykisk diagnos. Tydligen är det ingen annan sjukdomsgrupp som ökar på samma sätt. Denna utvecklingen oroar regeringen. Den överväger därför att ändra reglerna i sjukförsäkringen.

Jag kan förstå bakgrunden till denna oro, den känns faktiskt befogad. Det är bra att man undersöker bakgrunden till varför denna typ av diagnoser ökar. Jag tycker dock att det utredningsuppdrag som Inspektionen för socialförsäkring fått är alldeles för begränsat. Man borde ju också granska om det finns faktorer i arbetslivet som bidrar till att psykisk ohälsa ökar bland de arbetande.

Så långt har jag inget emot att regeringen agerar. Men när statsrådet börjar ge goda råd om vad de sjukskrivna behöver börjar det gå snett. Han menar att …

I den bästa av världar ska den som söker hjälp för sin psykiska ohälsa få hjälp och i hjälpen skulle det kunna ingå att vara kvar på arbetet, inte att gå hem och vara sysslolös i tre månader innan man försöker komma tillbaka till arbetet. Jag önskar att de som blir ordinerade sjukskrivning också i hög grad ordineras att det i sjukskrivningen ingår att de ska vara på arbetet kanske ett par timmar i veckan.

Sedan kan man förstås fundera över vad Ulf Kristersson menar med uttalandet att ”I den bästa av världar ska den som söker hjälp för sin psykiska ohälsa få hjälp …” Ska vi tolka det som ett erkännande av den borgerliga regeringen att rehabkedjan inte fungerar som det förment ska göra. Är det ett medgivande av att det inte finns någon relevant rehabilitering för de långvarigt sjukskrivna?

Det är uppenbart att den borgerliga regeringen är ute efter att ytterligare strama åt sjukskrivningsreglerna för de med psykiska sjukdomar. De ska snabbare fasas ut från sjukförsäkringen och från sina befintliga arbetsplatser.

Länkar: Aftonbladet ledare, dn.se, dn.se, SVT, Ekot, dn.se, dagens arena, dagens arena, dn.se, dagens arena, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Jusektidningen, Publikt, Vårdfokus, ka.se, Kollega

Andra som skrivit: Titti FränkelMikael DuboisAnn-Sofie Wågström, Martin MobergMarkus Mattila, Martin Moberg, Ola Möller

Ulf Kristersson fortsätter att strunta i det förebyggande arbetet


De båda företrädarna för Moderaterna, Ulf Kristersson (socialförsäkringsminister) och Anders Knape (ordförande SKL), meddelar i ett debattinlägg att regeringen kommer att förlänga och förändra överenskommelserna med Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgarantin och sjukskrivningsprocessen för 2013.

På fredagen kommer SKL att behandla frågan. Syftet med inläget är förstås att ge en bild av regeringen som handlingskraftig och av en framåtsyftande satsning.

Jag har förstås inget emot att satsningar sker på rehabiliterande insatser och att regeringen bidrar till sådant. Men som Mikael Dubois skriver i en välskriven analys av debattinlägget:

Att Kristersson ger pengar till rehabiliteringsgarantin och sjukskrivningsmiljarden är bra – men inte så förvånande då det har varit aviserat sedan länge. Att Kristersson fortsätter att strunta i det förebyggande arbetet är däremot sämre (om det är förvånande lämnas till läsaren att bedöma). Som Kristersson skriver är rehabiliteringsfrågor både svåra och angelägna – och en väl fungerande företagshälsovård på arbetsplatserna är en mycket angelägen del av rehabiliteringsfrågorna.

Det är snarare som så, vilket Mikael skriver, att regeringen har dragit ned på anslagen till företagshälsovård. Mikael påpekar vidare att regelverket är alldeles för ”fluffigt” vilket bidrar till att många arbetsgivare i praktiken inte erbjuder någon företagshälsovård. Inom LO-förbundens branscher är det framför allt de mindre företagen som väljer bort kvalificerad företagshälsovård. Det är verkligen bekymmersamt eftersom det fortfarande är bland LO-förbundens yrkesgrupper som sjukskrivningarna är flest. Tidningen Arbetet skriver att …

Trots minskad sjukfrånvaro inom alla yrken kvarstår alltså stora klasskillnader. I toppen av sjukskrivningsstatistiken finns bara LO-yrken: enklare servicejobb, fordonsförare, process- och maskinoperatörer, renhållningsarbetare och byggarbetare. I botten finns alltså militärer och olika akademikergrupper.

I grunden har ingenting hänt. LO:s medlemsgrupper är de som har den största risken för att drabbas av ohälsa under sitt yrkesliv. Det behövs mer av ett förebyggande arbetsmiljöarbete för att minimera risken för skador och sjukdomar i arbetslivet. Det vore någonting som både samhället som individen skulle tjäna på.

Länkar: SvD Brännpunkt, Arbetet, SvD, SVT, Arbetet, di.se, SVT, di.se, Ekot, da.se, Fastighetsfolket, Vårdfokus

Fler som skrivit: Mikael Dubois

Industribloggare: Kaj Raving, Leine Johansson

Den fantastiska insikten – tunga jobb sliter mer!


Försäkringskassan publicerar idag den spännande insikten att …

Det startas tre gånger fler sjukskrivningar bland anställda män i yrken utan formella krav på yrkesutbildning än bland män som arbetar i lednings- och chefspositioner. Bland kvinnor startas mer än dubbelt så många sjukskrivningar bland anställda inom process- och maskinoperatörsarbete än bland anställda i lednings- och chefspositioner.

Marie Mulder, analytiker på Försäkringskassan och som författat denna rapport säger att …

Tänkbara orsaker skulle kunna bero på skillnader i arbetsmiljö och anpassningsmöjligheter i arbetet, men också på att individer med en sämre hälsa och arbetsförmåga i större utsträckning börjar arbeta i yrken med lägre anställningskrav.

Det är bra att denna insikt drabbat myndigheten. Huruvida det innebär några konsekvenser i hur de bedömer ansökningar om sjukersättning eller arbetsskadelivränta är väl däremot skrivet i stjärnorna.

Länkar: SvD, dn.se, Ekot

%d bloggare gillar detta: