Bloggarkiv

Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen försvinner


SVT rapporterar om att partierna i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen är överens om att den bortre tidsgränsen för sjukförsäkringen ska slopas. Men det finns vissa villkor för att förutsättningen för beslutet ska kunna genomföras. Enligt SVT beskrivs detta på följande sätt:

När de förstärkta insatser som kommittén föreslår är införda kan den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen ersättas av en regelbunden kontroll där Försäkringskassan med högst ett halvårs mellanrum utreder den sjukskrivnes arbetsförmåga, behov av arbetslivsinriktad rehabilitering eller om det är motiverat att bevilja en sjukersättning.

Vad detta innebär mer i detalj ska framgå när kommitténs förslag presenteras senare idag. Det vore dock alldeles utmärkt om denna bortersta tidsgräns slopas. Den har verkligen inte bidragit till att göra människor särskilt friskare eller gjort att de snabbare kommit tillbaka till avlönat arbete.

Dock skulle jag önska att, den så kallade, rehabstegen avskaffades. Den är blind och döv för enskilda förutsättningar och behov hos de sjukskrivna. Den riskerar att försätta människor i ekonomisk knipa i de fall sjukpenningen upphör och man har en pågående anställning. Här finns risken att människor skickas ut i arbetslöshet trots att det finns en anställning där de, helt eller delvis, kan arbeta i.

Det återstår väl endast att avvakta hur förslaget ser ut.

Länkar: SVT, SVT, SVT, ekuriren, vlt, dn.se, SvD, SvD

Annonser

Så fortsätter utförsäkringarna!


I fredags beslutade en majoritet av riksdagens ledamöter att avslå regeringens förslag om förändrade regler i sjukförsäkringen. Det innebär att det inte blir några förändringar i det regelverk som den borgerliga regeringen införde för några år sedan. Det inenbär att ett stort antal människor kommer att utförsäkras ur sjukförsäkringen.

Den borgerliga regeringen införde, bland annat, ett regelverk som de kallade ”rehabstegen”. Det förmenta syftet med förändringen var att minska den långvariga sjukskrivningen och att man snabbare skulle återkomma i arbete. Huruvida syftet nåddes är ju högeligen omstritt. Så vitt jag kan bedöma så är det enda som har skett för de långvarigt sjukskrivna är att de fått en osäkrare ekonomisk situation. De har i hög grad hamnat i andra ekonomiska system eller helt hamnat utanför.

I ett debattinlägg skriver socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och LO:s förste vice ordförande Tobias Baudin att …

Den bortre tidsgränsen har haft ytterst begränsad effekt på sjukfrånvaron och drabbat enskilda individer hårt. Därför vill regeringen och LO ta bort den och lägga energin på åtgärder som fungerar. De borgerliga partierna, med stöd av Sverigedemokraterna, väljer i stället fler utförsäkringar.

Därmed kommer ett stort antal människor att fortsätta utförsäkras – ett tusental varje månad. De kommer inte att bli friskare eller att få större möjligheter till rehabilitering.

Länkar: SvD, dagens arena, politism, Aftonbladet ledare

Läkarna ska avgöra arbetsförmågan vid kortare sjukfall


… har tydligen prövat en modell där sjukskrivande läkare faktiskt är den som gör bedömningen om rätten till sjukpeninning i kortare sjukfall (upp till 60 dagar) och där sjukdomen faller inom det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Försöket verkar ha varit så framgångsrikt att man avser att genomföra detta i hela landet.

Det är ju alldeles utmärkt! Syftet med förändringen är tydligen att avlasta Försäkringskassans handläggare så att de kan ägna sig åt de mer komplicerade sjukfallen. Det vore ju verkligen bra om handläggarna får mer tid över till att göra bättre utredningar och överväganden kring långvarigt sjukskrivnas eventuella rätt till sjukpenning. Det finns ju verkligen en del att önska i det avseendet idag.

Dessa förändringar är något som myndigheten kan genomföra inom ramen för sitt uppdrag. Framöver hoppas jag få se förändringar av sjukförsäkringen i de delar som riksdagen råder över. Det återstår ju en del att göra!

Länkar: SVT, SvD

Andra som skrivit: Kjell Rautio

Kaotiskt för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen


Antalet sjuka som behövde socialbidrag tredubblades

Den borgerliga riksdagsmajoriteten beslutade 2008 om förändringar av sjukförsäkringen. En del i förändringen var att man begränsade antalet dagar som en sjukskriven kunde uppbära sjukpenning. Under 2010 nådde de första av de långvarigt sjukskrivna fram till sjukpenninggränsen.

Inspektionen för socialförsäkringen har producerat en rapport som granskar hur det gått för de 41.000 personer som utförsäkrades ur sjukförsäkringen 2010. Rapportförfattarna konstaterar att för de flesta hade inte inkomsten förändrats ett år efter sjukskrivningen. Rapporten visar vidare att för en av tio hade inkomsten minskat. Ola Leijon, projektledare för undersökningen, säger att …

Det stärker bilden av de utförsäkrade som en grupp som står långt från arbetsmarknaden. De som hade sjukpenning då de nådde den bortre tidsgränsen hade i snitt fått sjukpenning i fyra år sedan 2003, och de som kom från en tidsbegränsad sjukersättning hade haft ersättning från sjukförsäkringen i fem år sedan 2003.

För de återstående tre av tio ökade arbetsinkomsterna. Framför allt gäller detta för de personer som var sjukskrivna till 25 %. Man tror att de flesta av denna grupp återgick till heltidsarbete. Man vet inte om sjukpenninggränsen hade något som helst att göra med det.

Undersökningen visar också att antalet personer som var beroende av försörjningsstöd ökade. Socialförsäkringsministern menar dock att detta är en försumbar ökning om man ser till det totala antalet människor som lever på försörjningsstöd. I någon mening har han ju rätt i det. SKL har dock upptäckt att ett stort antal av de personer som lever på försörjningsstöd har läkarintyg. Det innebär att 2 miljarder betalas ut till sjuka.

Hur än den borgerliga regeringen vrider och vänder på frågan så har staten fört över en stor del av kostnaden för sjukskrivna till kommunerna.

Länkar: dn.se, Arbetet, Ekot, SVT, dagens arena, Ekot, etc, Ekot, TCO-tidningen, Publikt, Tidningen Vision

Andra som skrivit: Martin Moberg, Carola Andersson, Leine Johansson, Kjell Rautio, Kjell Rautio

Om ett problem med rättssäkerheten


Chansen att få rätt mot Försäkringskassan varierar kraftigt mellan landets förvaltningsrätter.

Enligt en artikel i Dagens Nyheter kommer myndigheten Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, att granska hur Förvaltningsrätterna och Kammarrätterna dömer i olika typer av socialförsäkringsfrågor. ISF har konstaterat att det finns en oroväckande skillnad i hur de olika domstolarna dömer i dessa typer av frågor. Per Molander, generaldirektör för ISF, säger …

Vi har fått indikationer om att det finns betydande variationer. Om vi inte får en rimlig förklaring till de här skillnaderna sitter vi med ett problem vad gäller rättssäker­heten.

Som det nämns i artikeln kommer ISF inte enbart att granska utfallet i domstolarnas domar. Man kommer även att granska hur domstolarna praktiserar, den så kallade, officialprincipen. Artikeln beskriver att Officialprincipen …

 … innebär att rätterna måste se till att det finns tillräckligt med underlag innan de fattar sitt beslut. Det kan exempelvis saknas uppgifter och medicinskt referensmaterial som skulle kunna gagna personen som har överklagat Försäkringskassans avslag på en ansökan.

Granskningen beräknas ta ett år. Det ska bli intressant vad myndigheten kommer fram till. Det är ju verkligen viktigt att domstolarna gör en likartad bedömning när de avger sina domar.

Länkar: dn.se, Arbetet, SVT

En person av tjugo står utanför


De personer som hamnar utanför socialförsäkringen lever vanligast på socialbidrag

Ekot rapporterar att Försäkringskassan för första gången har undersökt hur många som under en längre period tjänat så lite att de inte kvalificerat sig för sjupenninggrundande inkomst (SGI) och därmed saknar rätt till inkomstrelaterade allmänna försäkringar.

Det har visat sig vara en väldigt stor grupp av människor närmare 200.000 personer. Ulrik Lidwall, analytiker vid Försäkringskassan, säger att …

Det är en relativt stor grupp människor, som vi förväntar oss skulle försörja sig genom eget arbete på arbetsmarknaden, som under väldigt lång tid inte kvalificerar sig för våra inkomstbortfallsförsäkringar.

Försäkringskassan har undersökt hur många personer som under en femårsperiod har haft så låg inkomst att de inte kunnat kvalificera sig för SGI. Vad jag förstår har denna undersökning undersökt perioden 2006-2010. Eftersom det tydligen är första gången en sådan undersökning gjorts sägs inget om hur storleken på denna grupp har utvecklats över tid. Men det är rimligt att anta att gruppen knappast har uppstått över en natt.

Åtminstone sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet har samhället stramat åt villkoren i de allmänna socialförsäkringarna. Detta har förstås slagit hårdast mot de människor som har haft svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är uppenbart att inga regeringar under denna period har förfogat över politiska initiativ för att vända denna utveckling. Jag utgår ifrån att dagens socialdemokratiska parti kommer att fundera över hur dessa människor kan uppmärksammas i kommande politiska förslag.

Med den politik som förs idag är risken uppenbar att gruppen med så låga inkomster att de inte kvalificerar sig för SGI kommer att växa. De står knappast först i kön för de som kan komma i fråga för anställningar.

Länkar: Ekot, ekuriren, SvD, SVT, dagens arena

Legitimiteten för socialförsäkringssystemet urholkas


Jag har läst ett inlägg författat av Folkpartiets interna socialförsäkringsarbetsgrupp. De konstaterar att då sjukförsäkringen ger allt färre full inkomsttäckning i händelse av sjukdom har intresset för kompletterande försäkringar ökat. Som de säger så har denna utveckling …

… ett allvarligt pris. Allt färre kommer med tiden se behov av en statlig försäkring för dem själva när de också måste betala för en privat försäkring för sin trygghet. Socialförsäkringen kan i värsta fall bli en relevant försäkring endast för dem med de lägsta inkomsterna.

De säger vidare att de ser tecken på att legitimiteten för socialförsäkringssystemet urholkas. Allt fler människor tror inte att det offentliga ger sjuka en hygglig levnadsstandard. De har därför tre förslag att presentera:

  • Höj taket i sjukförsäkringen från dagens 7,5 basbelopp till åtminstone 10 basbelopp, vilket motsvarar en månadslön på 36 700 kronor.
  • Öka företagarnas valfrihet i socialförsäkringarna.
  • Förbättra tryggheten för sjuka och föräldralediga studenter.

Jag har ingenting emot detta förslag från Folkpartiet. Jag ser nu fram emot att de verkar för en blocköverskridande överenskommelse i denna fråga. Jag tror detta förslag kommer att kunna vara en alldeles utmärkt utgångspunkt för en bättre ordning när det gäller sjukförsäkringen. Det finns ju en del ytterligare frågor att hantera och komma till rätta med.

Länkar: SvD Brännpunkt, dn.se, SVT, Arbetet

Fler som skrivit: Peter Johansson, Martin Moberg

Industribloggare: Kaj Raving

Legitimiteten försvinner


Liksom arbetslöshetsförsäkringen blir värdet av sjukförsäkringen allt mer urholkat. Allt större grupper har idag en inkomst som innebär att man vid längre sjukskrivning får en lägre inkomsttäckning. Det innebär att var tredje sjukskriven inte får ut 80 % (egentligen lägre) av lönen som sjukpenning. Samma resultat fick Kommunal i en undersökning som man presenterade för en tid sedan. Anna Hedborg, som skrev Kommunals rapport säger …

Risken när man går från ett socialförsäkringssystem där alla har ett egenintresse av att det ska fungera solidariskt, till ett grundförsäkringssystem som vi är på väg mot, är att legitimiteten försvinner. Stora grupper får inte ut den ersättning de betalar för, utan hänvisas istället till privata försäkringslösningar och betalar så att säga två gånger.

Idag har vi en utveckling där allt större grupper betalar till system som ger allt sämre förmåner till dem själva. Risken (chansen – skulle kanske regeringen säga) är ju att viljan till att bidra till sådana försäkringssystem försvinner. Här har vi bakgrunden till de fackliga organisationernas (och socialdemokraternas) krav på att höja ersättningstaken i socialförsäkringarna. Här finns också en nöt för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen att knäcka.

Länkar: SVT, SVT, dagens arena, SVT

Andra som skrivit: Olas tankar, Håkan Svärdman

%d bloggare gillar detta: