Bloggarkiv

Om framtidens sociala försäkringar


Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) presenterade igår en rapport som förordar att dagens socialförsäkringar (i första hand sjukförsäkringen) lyfts ut ur statsbudgeten. Vidare föreslår man en ökad försäkringsmässighet med ökad koppling mellan premier och förmåner. Vad jag förstår vill de att man ska pröva försäkringslösningar på fler områden.

Det har tidigare diskuterats att lyfta ut sjukförsäkringen från statskassan och låta arbetsmarknadens parter lösa frågan. Även tidigare socialdemokratisk regering har haft frågan uppe.

Dagens socialförsäkringssystem har växt fram under en lång följd av år. Det har till stora delar växt fram i en form av trepartssamarbete mellan arbetsmarknadens parter och staten. Arbetsmarknadens parter har i förhandlingar identifierat ett löneutrymme som man valt att avstå ifrån. Detta utrymme har lagstiftarna använt för reformering av socialförsäkringarna.

På det sättet har löntagarna historiskt avstått från löneökningar till förmån för bättre villkor i socialförsäkringarna. Arbetsgivarna har i sin tur betalat in premierna till staten. På så sätt har man skapat ett administrativt effektivt och förhållandevis billigt socialförsäkringssystem.

I och med denna historiska koppling mellan hur premierna har utvecklats är det ingen lätt uppgift att förändra systemet. Det finns bland näringslivets organisationer en uppfattning att systemet ska avskaffas. Arbetsgivarna ska befrias från premierna (utan att kompensera de anställda antar jag).

Olika regeringar har i närtid gjort justeringar av premierna för socialförsäkringarna och i något fall avskaffat någon försäkring och/eller genomfört regelförändringar. De totala premierna har sjunkit något från när de var som högst. Detta har finansierats genom att regelverken har gjorts mindre förmånliga. Löntagarna har inte kompenserats för de förändringar som genomförts.

Det var meningen att premierna skulle finansiera förmånerna i socialförsäkringssystemet. Premierna lades i olika fonder kopplade till de enskilda socialförsäkringarna. Genom, huvudsakligen, den borgerliga regeringens regelförändringar går socialförsäkringssystemet med stora överskott. Överskottet motsvarar i stort kostnaden för de fem jobbskatteavdragen. Kopplingen mellan premiernas storlek och förmånerna har kastats över ända.

Fördelen med dagens socialförsäkringssystem är att man fördelar risker över olika branscher. Alla betalar samma premie till socialförsäkringarna. Med ökad försäkringsmässighet där man kopplar risken ihop med premien och förmånen kommer vissa branscher att få betala en högre kostnad än de med en mindre risk för, exempelvis, sjukdom. Det i sin tur påverkar nivån på det tillgängliga löneökningsutrymmet.

Men det är klart att det är viktigt att föra en diskussion kring socialförsäkringssystemets konstruktion och finansiering. Det är uppbyggt i en tid när industrisamhället var starkare än idag. Industrins arbetsgivare kunde lättare rationalisera tillverkningen för att bära kostnaderna i systemet. Det är förstås svårare i personalintensiva branscher.

Men eftersom det kollektiva minnet ibland är kort finns en risk att arbetstagarna kommer att få betala två gånger för att få behålla de förmåner de historiskt avstått löneökningar för.

Länkar: DN DebattSvD, SVT, dn.se, Arbetet

Fler som skrivit: Håkan Svärdman, Mikael Dubois

Regeringens utförsäkringspolitik har nått vägs ände


Allt är väl!

För drygt en vecka sedan meddelade socialförsäkringsminister Ulf Kristersson att allt är väl med sjukförsäkringen. Regeringens reformer har, vare sig mer eller mindre, varit framgångsrik. Enda grandet i sjukförsäkringen var att de korta sjukskrivningarna ökar. Det gäller att få bukt med den så att den inte smittar ner försäkringen så att den långa sjukfrånvaron ökar igen.

I fredags replikerade Tomas Eneroth (S) på Ulfs inlägg. Tomas påminner om att ett stort antal

Sverige behöver en mänsklig sjukförsäkring!

människor har blivit utförsäkrade, tillbringat några månader hos Arbetsförmedlingen och i hög grad återkommit till sjukskrivning. Tomas skriver vidare att …

Cirka 75000 personer har hittills utförsäkrats ur sjukförsäkringen och ”erbjudits” att skriva in sig på arbetsförmedlingen. Mer än hälften av dem var så sjuka att de snart fick komma tillbaka till sjukförsäkringen. Nu ser vi hur människor utförsäkras för andra gången, inte ett dugg friskare, snarast tvärtom. Drygt en tredjedel av Kommunals utförsäkrade medlemmar förlorade mer än 5000 kronor per månad i samband med utförsäkringen. Ytterligare nästan lika många förlorade 2500 kronor per månad. Den ekonomiska oro det för med sig bidrar inte heller till möjligheten att tillfriskna och komma tillbaka till arbete. Det är också bara några få procent som har ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden.

Tomas framhåller att vad de långvarigt sjukskrivna behöver för att komma åter i arbete inte är blinda administrativa tidsgränser. De behöver snarare riktiga rehabiliteringsinsatser och mindre av att skickas runt i systemet.

Gunvor G Ericsson (MP) trycker på tendenser i dagens ojämställda arbetsliv som viktig orsak till att sjuktalen åter ökar.

Gunvor och Tomas är överens om att regeringen har misslyckats med sjukförsäkringen.

Jag har ingen annan åsikt än dem! Det behövs verkligen en annan och bättre politik för att hjälpa människor tillbaka i arbete.

Länkar: SvD, SvD, SvD, TCO-tidningen, Arbetet, ArbetetTCO-tidningen

Fler som skrivit: Martin Moberg

Om att fattiggöra människor


20131003-121242.jpg
Tobias Baudin och Kjell Rautio har skrivit ett viktigt inlägg på dagens arena. De skriver om hur den borgerliga regeringens sjukförsäkring med strikta tidsgränser och utförsäkring inte verkar ha fått fler människor i arbete. De säger att …

Hittills har cirka 90 000 personer utförsäkrats på grund av att de passerat den bortre gränsen i sjukförsäkringen. De flesta av dem har fattiggjorts och långtidsparkerats på en plats långt bort från den reguljära arbetsmarknaden.

De har fingranskat regeringens påstående om hur många av de utförsäkrade som kommit i arbete. De finner att om rehabiliteringskedjan haft någon som helst jobbeffekt så har den varit negativ. Det verkar vara färre som är i arbete efter utförsäkringen än innan.

Med detta som bakgrund argumenterar de för att staten borde ingå en rehabiliterings- och omställningspakt med parterna på arbetsmarknaden. De vill på detta sätt stärka de långtidssjukas rättigheter till relevant rehabilitering.

Det börjar bli allt mer uppenbart att den borgerliga regeringens väg att strama åt försäkringen med strikta tidsgränser inte har uppnått det förmenta målet. Idag ökar sjuktalen igen, de långtidssjuka sitter fortfarande fast i ett system som inte förmår att se till deras bästa.

LO:s förslag är i det sammanhanget en väg framåt. Sverige behöver hitta tillbaka till något som fungerar och verkligen bryter den långvariga sjukskrivningen.

En … satsning på rehabilitering?


Den 17 september aviserade den borgerliga regeringen en satsning på att stödja arbetsgivares rehabiliteringsansvar. Regeringen avsätter 30 miljoner under 2014 för det ändamålet. Reformen finansieras genom att minska bidragen till företagshälsovård från 360 miljoner kronor till 30 miljoner kronor. Man kan inte annat än le åt sådant schlingmannskt språkbruk. Regeringen tar bort 300 miljoner kronor men påstår att det handlar om en satsning.

Socialförsäkringsministern motiverar reformen med att …

Syftet med det arbetsplatsnära stödet är att underlätta för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar samt att öka möjligheterna för den som är sjukskriven att kunna komma tillbaka till jobbet igen. Genom att istället ge ersättningen till arbetsgivare som stöd i det konkreta sjukfallet så går den ekonomiska kompensationen direkt till den aktör som vi vill stödja.

Jag vet inte på vilket sätt man stödjer arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar genom att erbjuda dem kaffepengar. Regeringens tillskott kommer inte att göra vare sig till eller ifrån.

Genom att minska bidragen till företagshälsovården till nästan inget kommer man att göra det dyrare för företag att ansluta sig till sådana. Mindre arbetsgivarare kommer att i än högre grad välja bort att ansluta sig till en företagshälsa. Det innebär att fler företag kommer att behöva lita till den offentliga vården. Min erfarenhet av det är inte helt positiv. Det kan ta lång tid för individen att få den hjälp de behöver.

Samtidigt finns rehabtrappan som gör att sjukskrivna snabbt hamnar i ett läge där man kan förlora rätten till sjukpenning. Arbetsgivare kan vänta ut denna process utan särskilda krav på att ordna med rehabiliteringsåtgärder.

Regeringens, så kallade satsning, är i bästa falll en teoretisk papperslösning utan förankring med verkligheten.

Länkar: lo.se, Ekot, Ekot, dagens arena, Publikt, Vårdfokus, Arbetet, Kollega

Fler som skrivit: Kjell Rautio, Alliansfritt SverigeAlliansfritt Sverige, Håkan Svärdman

Ökande sjuktal


Dagens Nyheter rapporterar om att sjukskrivningarna fortsätter att öka. Tidningen har vidare funnit att utvecklingen ser väldigt olika ut mellan olika delar av Sverige. Det finns väl ingen uppenbar förklaring till skillnaderna mellan länen. Laura Hartman, analyschef på Försäkringskassan, säger att …

Vi tror att skillnaderna mellan länen beror på samma faktorer som ligger bakom den senaste tidens ökning av sjukfrånvaron i stort. Vi ser exempelvis att sjukperioderna blir längre bland arbetslösa, medan det bland anställda handlar om fler kortare perioder.

Det är ju ingen nyhet att det förekommer (och förekommit) skillnader i sjukskrivning mellan olika delar av Sverige. Län med en högre andel av ”arbetarjobb” har tenderat att ha en högre sjukskrivning.

Vad som är väldigt tydligt är att sjuktalen är betydligt högre bland kvinnor än bland män. Det finns heller inget tydligt svar på varför kvinnor drabbas mer av sjukdom. Jan Larsson, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, tror dock att orsaken finns att söka i den arbetsmarknad som kvinnar finns i. Han säger att …

Det rör sig till exempel om arbeten på vård- och omsorgsområdet där det krävs kognitiv förmåga och stor närvaro samtidigt som det ofta finns små möjligheter att återhämta sig. Kvinnor finns också ofta i mindre trygga anställningsformer, med timanställningar, visstidsanställningar.

Den borgerliga regeringen hoppades(?) att den reformering de genomförde av sjukförsäkringen skulle leda till lägre sjuktal och att människor snabbare skulle kunna återgå till ett avlönat arbete. Genom strikta tidsgränser och en hårdare bedömning av rätten till sjukpenning antog de att det överutnyttjande av försäkringen de misstänkte fanns skulle minska.

Det är tydligt att verkligheten var betydligt mer komplex än vad regeringen kanske trodde. Nu har den satt igång en mängd undersökningar för att finna förklaringen till de (åter) växande sjuktalen.

Kan det betyda att ny insikt kommit regeringen till dels?

Länkar: dn.se, SVT, ekuriren, Gotlandsnytt, Ekot, SKL, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg

Är sjukförsäkringen kontraproduktiv?


Inget onödigt pjoffsande med sjukskrivna!

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson är bekymrad över att sjukdomar med psykiska diagnoser ökar bland kollektivet sjukskrivna.

Fyra av tio sjukskrivna har en sjukdom grundad i en psykisk diagnos. Tydligen är det ingen annan sjukdomsgrupp som ökar på samma sätt. Denna utvecklingen oroar regeringen. Den överväger därför att ändra reglerna i sjukförsäkringen.

Jag kan förstå bakgrunden till denna oro, den känns faktiskt befogad. Det är bra att man undersöker bakgrunden till varför denna typ av diagnoser ökar. Jag tycker dock att det utredningsuppdrag som Inspektionen för socialförsäkring fått är alldeles för begränsat. Man borde ju också granska om det finns faktorer i arbetslivet som bidrar till att psykisk ohälsa ökar bland de arbetande.

Så långt har jag inget emot att regeringen agerar. Men när statsrådet börjar ge goda råd om vad de sjukskrivna behöver börjar det gå snett. Han menar att …

I den bästa av världar ska den som söker hjälp för sin psykiska ohälsa få hjälp och i hjälpen skulle det kunna ingå att vara kvar på arbetet, inte att gå hem och vara sysslolös i tre månader innan man försöker komma tillbaka till arbetet. Jag önskar att de som blir ordinerade sjukskrivning också i hög grad ordineras att det i sjukskrivningen ingår att de ska vara på arbetet kanske ett par timmar i veckan.

Sedan kan man förstås fundera över vad Ulf Kristersson menar med uttalandet att ”I den bästa av världar ska den som söker hjälp för sin psykiska ohälsa få hjälp …” Ska vi tolka det som ett erkännande av den borgerliga regeringen att rehabkedjan inte fungerar som det förment ska göra. Är det ett medgivande av att det inte finns någon relevant rehabilitering för de långvarigt sjukskrivna?

Det är uppenbart att den borgerliga regeringen är ute efter att ytterligare strama åt sjukskrivningsreglerna för de med psykiska sjukdomar. De ska snabbare fasas ut från sjukförsäkringen och från sina befintliga arbetsplatser.

Länkar: Aftonbladet ledare, dn.se, dn.se, SVT, Ekot, dn.se, dagens arena, dagens arena, dn.se, dagens arena, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Jusektidningen, Publikt, Vårdfokus, ka.se, Kollega

Andra som skrivit: Titti FränkelMikael DuboisAnn-Sofie Wågström, Martin MobergMarkus Mattila, Martin Moberg, Ola Möller

Det har blivit mycket svårare att få sjukpenning


Kerstin Burman, förbundsjurist LO-TCO Rättsskydd AB, och Dan Holkechefsjurist LO-TCO Rättsskydd AB,  står som undertecknare av ett debattinlägg i DN Debatt. De svarar på ett inlägg dagen innan från socialförsäkringsministern där han aviserar att han viker ned sig för Riksdagens majoritet i frågan om hur man ska definiera rätten till sjukpenning. Ministern har plötsligt konstaterat att det i praktiken inte finns någon större skillnad i den praktiska tillämpningen mellan den äldre definitionen och den nyare.

Kerstin och Dan delar inte ministerns positiva syn i sakfrågan. Orsaken består i att det äldre begreppet prövats fler gånger i svenska domstolar ända upp till högsta instans. Det nyare begreppet har inte ännu hunnit prövas på det sättet. Det innebär att myndighetens, Försäkringskassan, i sina interna riktlinjer har använt ett betydligt restriktivare sätt att tolka rätten till sjukpenning.

Regeringen kommer nu att föreslå Riksdagen att åter använda den tidigare definitionen för rätten att få sjukpenning. Men man kommer också att till 2013 lägga en proposition för att införa ett begrepp som man låtit Försäkringskassan arbeta fram. Debattörerna framför därför som sin förhoppning att regeringen i sina förarbeten till den kommande lagförändringarna anger att …

… syftet med att återinföra det gamla begreppet är att mjuka upp bedömningen. Med hänsyn till den debatt som föregick riksdagsbeslutet i frågan borde detta också vara lagstiftarens vilja. Denna vilja framkommer dock inte särskilt tydligt i Socialförsäkringsdepartementets promemoria som nu är ute på remiss.

Det gäller att de röd-gröna ledamöterna i Riksdagen håller ögonen öppna för den borgerliga regeringens strävanden. Jag tror inte för ett ögonblick på att de kommer att ge sig utan kamp i denna fråga. Jag inbillar mig nämligen att de i grunden är väldigt nöjda med dagens tillämpning av lagen.

Hot om misstroendeomröstning mot Ulf Kristersson


Enligt SvD:s blogg ”Politik direkt” diskuterar man inom riksdagens röd-gröna oppositionspartier att gå fram med en misstroendeförklaring gentemot socialförsäkringsminister Ulf Kristersson. Orsaken bakom detta handlar ju om att ministern fått företräda den borgerliga regeringens syn på sjukförsäkringen. Riksdagens majoritet beslutade i juli 2011 om att ålägga regeringen att återkomma till Riksdagen med förslag om förändringar i sjukförsäkringen. Ulf meddelade i Riksdagen för några dagar sedan att regeringen inte avser att efterkomma Riksdagens beslut. Detta har retat upp flera företrädare. Wiwi-Anne Johansson (V), ledamot i socialförsäkringsutskottet, säger:

Det här är provocerande och jättearrogant. Jag har aldrig varit med om något liknande.

Hon menar vidare att Ulf Kristerssons agerande är så anmärkningsvärt att den rödgröna oppositionen gemensamt borde diskutera förutsättningarna för en misstroendeomröstning. Konstitutionsutskottets ordförande Peter Eriksson (MP) delar kritiken och säger:

Det är ganska provocerande gentemot riksdagen att ha den här inställningen. Det finns en slags vägran. Det kommer säkert att bli mycket diskussion om detta, både i riksdagen och även i KU.

Sven-Erik Österberg, Socialdemokraternas talesperson i KU, är irriterad:

Det Kristersson säger är väldigt utmanande, jag reagerade starkt. Jag måste i det här läget utgå från att han talar för hela regeringen, som tycker att man inte ska följa riksdagens beslut i den här frågan. Det innebär ju en förskjutning av regeringsformen.

Det ska bli intressant att följa denna debatt. Jag är dock inte helt övertygad om att man kommer att kräva någon misstroendeförklaring. En sådan riskerar ju endast att bli en symbolhandling som knappast kommer att förändra regeringens politik i detta avseende.

Länkar: SvD

Ulf Kristersson – hal som en hål


Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson har idag svarat Riksdagens socialförsäkringsutskott på vilket sätt han avser att genomföra Riksdagens beslut från den 2 juli 2011 om en annan bedömning av de långvarigt sjukas möjligheter att byta yrke. Statsrådet svarade att  regeringen ska lämna en skrivelse om frågan i mars. Regeringen tänker dock inte lägga fram det lagförslag som en majoritet i riksdagen begärt. Den borgerliga regeringen har gjort allt man kan tillsammans med sina partikamrater i Riksdagen att förhala och försvåra alla förändringar av den förändring av sjukförsäkringen som en tidigare riksdagsmajoritet så glatt röstade i genom den 5 juni 2008.

I dagarna har Försäkringskassan föreslagit en ny bedömningsmodell av rätten till sjukpenning. Enligt Gunvor G Ericson (MP) är detta anledningen som den borgerliga regeringen hänger upp sig på för att inte utföra det uppdrag som Riksdagen ålagt regeringen. Huru den nya tolkningen och bedömningsmodellen är särskilt klargörande är redan omstridd. Kjell Rautio begår lustmord på utredarens från Försäkringskassan förslag …

Regeringen fick ju förra året bakläxa av en riksdagsmajoritet som krävde att begreppet ”den reguljära arbetsmarknaden” skulle tas bort och att man skulle återgå till det tidigare gällande begreppet , d.v.s. en prövning mot ”normalt förekomande arbete.” Regeringen valde dock att obstruera mot riksdagsbeslutet och gav istället Försäkringskassan i uppdrag att utreda båda dessa begrepp samt överväga om man borde införa ett helt annat begrepp. Det är det senare alternativet som Försäkringskassan nu förordar i sitt förslag. Försäkringskassan vill helt och hållet ta bort ordet ”arbetsmarknad” när arbetsförmågan ska prövas. Därmed återupplivas inte heller det tidigare begreppet, ”normalt förekommande arbete”, så som riksdagen faktiskt beslutade.

Vad betyder då detta konkret? Ja, man skulle kunna säga att Försäkringskassan nu levererar en tydligare definition av vad som kan sägas vara en fiktiv arbetsmarknad (dvs icke-reell arbetsmarknad). Detta kan liknas med det arbete som den senaste bibelkommissionen åstadkom när man förtydligade och moderniserade språket rörande himmel och helvete, utan att faktiskt ändra innebörden i dessa begrepp. För den troende innebar detta möjligen något som stärkte tron. Men för den tvivlande hade nog språkförändringarna knappast någon större betydelse…

Den borgerliga regeringen fortsätter att obstruera den lagstiftande församlingens (Sveriges Riksdag) demokratiskt fattade beslut. Regeringen har inget som helst intresse av att förändra ett regelverk som man i grunden anser vara det rätta. De sjukskrivnas situation ska tjäna disciplinerande och som ett varnande exempel för en annars odisciplinerad arbetande befolkning. Vidare behöver den borgerliga regeringen de stora överskott som socialförsäkringssystemet genererar till statskassan för att kunna finansiera jobbskatteavdrag och bidrag till friska välbetalda i storstädernas mer välmående bostadsområden.

Länkar: d.a., LO-tidningen, LO-tidningen, dn.se, SvD, Ekot, dn.se

Andra som skrivit: Kjell Rautio, Martin Moberg, Peter Johansson, Helena Ericson, Martin Moberg

Industribloggare: Kent-Erik Mattsson, Leine Johansson

%d bloggare gillar detta: