Bloggarkiv

För frisk för Försäkringskassan – för sjuk för Arbetsförmedlingen


imageRepresentanter för LO-TCO Rättsskydd har skrivit en debattartikel kring dagens svenska sjukförsäkring. De beskriver en illa fungerande försäkring full av undantag och som är svår att ta till sig. De påpekar att sjuktalen är tillbaka på samma nivå som den dag 2008 som reformerna genomfördes.

Vad de framför allt kritiserar är att trots försäkringens rehabkedja finns det inga formella krav på myndigheter/samhälle att ordna med rehabilitering åt den sjuke. Det blir, som de skriver i sitt inlägg, att …

… de med ”snälla” arbetsgivare antingen erbjuds rehabilitering, eller få ha kvar sin anställning trots att arbetsgivaren drabbas av lönekostnader för arbete som den sjuke egentligen inte utför, medan ”elaka” arbetsgivare bara väntar ut rehabiliteringskedjans tidsgränser och sedan kan bli av med den sjuke arbetstagaren.

De menar att man bör överväga att införa sanktionsavgifter i de fall myndigheterna misslyckas med att tillförsäkra en sjukskriven de åtgärder som krävs. De föreslår:

  • Inför en enhetlig regel för undantag i rehabkedjan där fokus sätts på arbetsförmågan och en rimlig balans mellan krav på individen och dennes individuella förutsättningar.
  • Inför en generösare regel för de som ansökt om ersättning från sjukförsäkringen att vara anmäld och aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen.
  • Inför möjligheter att utdöma sanktionsavgifter när ansvarig myndighet inte uppfyller sitt uppdrag gentemot de sjuka och/eller arbetslösa.

De avslutar sitt inlägg med följande fromma och angelägna förhoppningar:

En prioriterad uppgift för den regering som formeras efter den 14 september måste vara att återupprätta förtroendet för vår sjukförsäkring. Vi behöver en försäkring som är rättssäker, som bygger på inkomstbortfallsprincipen och som ger goda rehabiliteringsmöjligheter för den enskilde. Den oro som vi alla känner över att någon gång drabbas av sjukdom får inte förvärras av ett otryggt och rättsosäkert system. Det är dags för en mänskligare sjukförsäkring.

Jag har inga som helst problem med att instämma i det. Sedan går det ju förstås att diskutera huruvida sanktionsmöjligheter är den rätta vägen. Jag kan ju inse vissa problem med hur dessa ska tillämpas. Men jag antar att det skulle krävas en tydligare skriven rehabiliteringsplan där det tydligt framgår vad samtliga parter är skyldiga att göra för att hjälpa en sjukskriven åter till arbete.

Oavsett vilket så krävs det en reformering av sjukförsäkringen. Det behövs verkligen en bättre ordning vad gäller rehabilitering av sjukskrivna.

Annonser

De tror att hon fejkar!


Det är inte alltid man behöver skriva allt själv.

Läs Monika Arvidssons tankar kring sin vän! Hon har drabbats av en allvarlig sjukdom och av gällande sjukförsäkring. Monika skriver …

Tre år har gått av cancerbesked, massiva gifter som har tagit kål på aggressiva celler men i stället lämnat spår av domnade leder och en nästintill ständig trötthet. Nu sitter hon här framför mig, snart utförsäkrad eftersom cancerdjävelskapet inte har haft vett och skick att försvinna raskt nog, och hon skäms. För att hon har blivit ifrågasatt så många gånger nu, både av professionella och av, vi kan kalla dem ”De”, att hon själv har börjat tvivla på om hon kanske ändå inte är så orkeslös och sjuk som hon själv inbillar sig.

En större andel lämnar arbetslivet i förtid


En rapport som ges ut av Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) visar att en ökande andel av personer med låga inkomster och med hög sjukskrivning lämnar arbetslivet i förtid genom förtida pension. Forskarna ser ett samband mellan denna utveckling och de hårdare reglerna i sjukförsäkringen. Det har med tiden blivit allt svårare för människor med mycket sjukskrivning att få sjukersättning (tidigare sjukpension). Marcela Cohen Birman, projektledare och en av rapportförfattarna, säger att …

Det är en positiv utveckling att en större andel förvärvsarbetar, men utvecklingen mot att en större andel också lämnar arbetslivet i förtid är problematisk, särskilt för låginkomsttagare, som riskerar få låga inkomster under resten av livet, vilket i förlängningen även kan påverka legitimiteten för socialförsäkringssystemet.

Det är med andra ord de som redan löper störst risk för utslagning från arbetsmarknaden som betalar priset för arbetslinjen. Det finns en tydlig utveckling till en tudelad arbetsmarknad. Framför allt bland LO-förbundens medlemsgrupper finns många personer som har svårt att klara sig fram till en rimlig pensionsnivå.

Det kommer att behövas långsiktiga satsningar på ett arbetsliv som gör att fler kan gå igenom det med bättre hälsa. Det behövs reformer som verkligen tillförsäkrar långtidssjuka rehabiliterande åtgärder.

Idag ser jag inte att sjukföräskringen fungerar på det sättet.

Länkar: Arbetet, SvD, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg, Roger Jönsson

Välfärdsförsäkringarna har urholkats


I fredags presenterade myndigheten ”Inspektionen för socialförsäkringen” en ny rapport – Utvecklingen av socialförsäkringsförmåner sedan 1990-talet. Rapporten visar, kortfattat, att …

… Utvecklingen under de senaste 20 åren innebär dock att det svenska socialförsäkringssystemet successivt har glidit från en inkomstbortfallsförsäkring mot ett grundtrygghetssystem. Det beror på att flera av socialförsäkringsförmånerna inte har följt pris- eller löneförändringar efter den ekonomiska krisen på 1990-talet.

Den gängse politiska inriktningen har blivit att strama åt villkoren i de olika socialförsäkringssystemen. De har inte värdesäkrats med den löneutveckling som skett. Den borgerliga regeringen har som en del av arbetslinjen gjort dygd av att urholka värdet av förmånerna i, framför allt, sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Rapportförfattarna konstaterar att ett grundtrygghetssystem har etablerats i och med utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen. En liten andel av de arbetslösa erhåller en ersättning som motsvarar 80 % av tidigare inkomst.

Denna utveckling skapar långsiktigt stora problem för den samhällssolidaritet som varit grunden för det svenska skattesystemet. Sverige har onekligen valt en väg med ett högre skattetryck än många andra jämförbara länder. En viktig grund till detta är att stora delar av befokningen känt att detta system skapat ekonomisk trygghet till alla vid sjukdom eller arbetslöshet.

Socialförsäkringssystemet har byggt på principen om inkomstbortfall. Vid sjukdom och ofrivillig arbetslöshet har de flesta kunnat lita till att den ersättning man fått haft en koppling till tidigare inkomst. Detta har gjort det mindre dramatiskt att drabbas av sjukdom eller arbetslöshet. Som sjuk eller arbetslös har man kunnat bibehålla en rimlig ekonomisk standard.

Utvecklingen har under 2000-talet inneburit att socialförsäkringens förmåner har urholkats. Allt fler personer skaffar sig kompletterande försäkringar. Idag omfattas en majoritet av fackliga medlemmar av inkomstförsäkring som kompletterar ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen. Stora grupper har dock inte den möjligheten. Eftersom arbetslösheten i berörda branscher är högre blir en sådan försäkring allt för dyr att teckna. Allt fler människor omfattas av privata sjukförsäkringar vars syfte är att snabbare få ta till av adekvat sjukvård.

I ett debattinlägg av Eva Nordmark, ordförande TCO, påpekas just risken för att legitimiteten av socialförsäkringssystemet riskeras med dagens utveckling. Eva skriver att …

Medelklassens vilja att finansiera den generella välfärden kommer att svikta. Det leder i sin tur till mer av privata lösningar och ytterligare ojämlikhet i vårt land. Det är få som önskar sig det.

Jag delar i hög grad de farhågor om utvecklingen som Eva Nordmark skriver om. Det svenska socialförsäkringssystemet har starkt bidragit till att göra Sverige till ett bra land att leva i. Det har gjort det möjligt att gemensamt finansiera allmänna nyttigheter. Det har bidragit till att underlätta omvandlingen av den svenska arbetsmarknaden. Genom en kombination av värdesäkrad ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och en aktiv arbetsmarknadspolitik har människor snabbare kunnat byta bransch vid arbetslöshet.

Det finns därför stora behov av politiska reformer innebärande att socialförsäkringarna värdesäkras och åter kan bli de omställningsförsäkringar som de är menade att vara.

Länkar: DN Debatt, dagens arena, di.se, SVT, SvD, dagens arena, Arbetet, Kollega, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg, Kjell Rautio

Hälften av läkarintygen har brister


Under söndagen fick en nyhet från TT god spridning bland olika nyhetsmedia. Karolinska Institutet har tydligen genomfört en studie om kvaliteten på läkarintyg/-utlåtanden. Enligt TT säger studien att en läkare av tre varje vecka upplever svårigheter när patienter ska sjukskrivas. De har särskilt svårt när det gäller att bedöma arbetsförmågan för personer som har varit sjuka länge.

Till dessa uppgifter kommer att Försäkringskassan anser att ett stort antal läkarintyg som varande undermåliga. Det i sin tur försvårar bedömningen om huruvida den sjuka är berättigad till sjukpenning eller ej.

I mitt arbete  ser jag ganska ofta just detta. Försäkringskasans handläggare beviljar inte sjukpenning eftersom sjukintyget inte tydligt nog förklarar varför man inte kan arbeta.

Det finns en motsättning mellan Försäkringskassans handläggare och den behandlande läkaren. Försäkringskassans handläggare kan försäkringen – läkaren kan bedöma huruvida man är sjuk, men är inte expert på försäkringens bestämmelser.

Idag har vi en försäkring som anger att det är läkaren som i detalj ska förklara varför en sjukskriven är förhindrad att arbeta. Läkaren ska, förutom vara expert på att ställa diagnos, vara expert på hur arbetsmarknaden ser ut och i detalj kunna sjukförsäkringen och de juridiska komplikationer det innebär för den sjuke om läkaren inte fullgör sina skyldigheter.

Det finns all anledning att se över hur man ska bedöma hur ett sjukdomstillstånd förhindrar en person att utföra sitt arbete. Dagens regler gör att många människor inte tillerkänns sjukpenning eller i onödan får vänta på den ersättning man faktiskt hade rätt till.

Länkar: Ekot, SVT, SvD

Andra som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg, Mikael Dubois

Förläng tiden med sjukpenning


TCO presenterade igår ett förslag till en reformerad sjukförsäkring. Vad jag förstår av hur förslaget presenterats försöker TCO uppnå tre mål med deras förslag:

  • Bättre trygghet för egenföretagare, kombinatörer, de som har kontinuerliga visstidsanställningar hos flera arbetsgivare och för de som studerar.
  • Minskade arbetsgivarkostnader för korttidssjuka och starkare drivkrafter för arbetsgivarna att sitt rehabiliteringsansvar.
  • Effektivare rehabiliteringskedja.

Det verkar som om organisationen åter har presenterat ett förslag som ska lösa upp knutar mellan de olika politiska blocken i riksdagen. TCO vill minska arbetsgivarnas kostnader för den korta sjukfrånvaron (som är svår att påverka) kombinerat med att stimulera deras möjligheter att uppfylla rehabiliteringsansvaret. Eva Nordmark, ordförande i TCO, säger …

Vi vill också att arbetsgivare som sköter sitt rehabiliteringsansvar för sjukskrivna ska premieras. Arbetsgivare som inte sköter sitt ansvar för rehabilitering bör dock betala sanktionsavgifter eller stå för en andel av sjukpenningkostnaderna för längre sjukfall.

TCO har vidare ett antal förslag som ska förbättra situationen för de arbetstagare som har andra anställningsformer än tillsvidare (fasta). Vidare ska samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan förbättras.

Av det jag kan se är ju förslaget väl värt att diskutera. Jag är av den uppfattningen att det behövs bättre fungerande rehabilitering av de som blivit långvarigt sjukskrivna. Det är klart att arbetsgivarna blir betydelsefulla i en sådan process. Jag har därför ingen emot att förkorta sjuklöneansvaret för arbetsgivarna. Samtidigt behövs en ordning för att stimulera och underlätta arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar.

Det kan ske genom någon form av obligatorisk rehabiliteringsförsäkring eller, som TCO föreslår, ekonomiska sanktioner för de arbetsgivare som inte uppfyller rehabiliteringsansvaret.

Den borgerliga regeringens reformer har inte fungerat. Fortfarande har vi en situation där många långvarigt sjukskrivna nästan oändligt snurrar runt i de olika systemen. TCO:s förslag förtjänar verkligen att synas och diskuteras.

Länkar: Aftonbladet ledare, SvD, dagens arena, Aftonbladet ledare, Publikt, Tidningen Vision, Arbetet, Kollega, TCO-tidningen

Fler som skrivit: Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Åsa Forsell

Det är idioti och vansinne


Dagens Nyheter har samtalat med Maud Bergquist. Hon har varit sjukskriven i över tio år för fibromyalgi och stress. Hon hör till den växande gruppen av personer som är och har blivit utförsäkrade från sjukförsäkringen för andra gången. Det innebar att hon för andra gången hamnade i Arbetsförmedlingens program för ”arbetslivsintroduktion”.

Under detta program ska Arbetsförmedlingen tillsammans med den tidigare sjukskrivne utreda vilken arbetsförmåga som eventuellt finns. Programmet är 90 dagar långt (exakt den tid som krävs för att kunna återkomma till sjukförsäkringen). Drygt hälften av de som utförsäkrats första gången kommer tillbaka i sjukförsäkringen. Efter andra vändan är det drygt 70 % som åter ramlar tillbaka som sjukskrivna.

Av de övriga som inte hamnar i sjukförsäkringen är det en hög andel som erhåller försörjningsstöd och en liten mindre del som fått någon typ av anställning med ekonomiskt stöd.

Den borgerliga regeringen sade sig vilja minska utanförskapet och att människor skulle kunna vara sjukskrivna under långa tider. Ulf Kristersson, socialförsäkringsminister, säger sig vara nöjd med den reformerade sjukförsäkringen.

Jag vet inte vad han har att vara nöjd över. Fortfarande snurrar människor runt i detta system utan att få relevant stöd. Fortfarande fungerar inte den rehabilitering som de borde få för att möjliggöra en återkomst till arbetslivet. Maud Bergquist frågar …

Jag tycker att det är idioti och vansinne. Det stressar ihjäl folk. Och det innebär ju ingen förändring för dem som verkligen är sjuka. Jag skulle jättegärna vara frisk och gå och jobba, men när det inte funkar?

Ja, varför?

Länkar: dn.se, Arbetet, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg

En långsiktigt hållbar sjukförsäkring


Igår var socialförsäkringsminister Ulf Kristersson publicerad med ett debattinlägg om sjukförsäkringen. Han försvarar den borgerliga regeringens reformer av sjukförsäkringen och argumenterar för att förändringarna varit framgångsrika.

Han passar även på att kritisera de röd-gröna partiernas förslag kopplade till sjukförsäkringen. Ulf skriver, bland annat, att …

… Om oppositionen får möjlighet att dra bort sprintarna ur sjukförsäkringen hotar den korta sjukfrånvaron att förlängas kraftigt en gång till. Deras politik äventyrar också de lägre nivåerna på förtidspension som vi har uppnått efter många års arbete. De rödgrönas inkännande retorik i sjukförsäkringsdebatten döljer de verkliga följderna av deras förslag.

De borgerliga partiernas företrädare har en ganska pessimistisk syn på hur man kan få människor i arbete. De menar att det behövs två grundläggande verktyg – en morot (jobbskatteavdrag) och en piska (åtstramade regelverk i socialförsäkringssystemet) – för att motivera människor. Ulf Kristersson menar att deras politik har gjort människor friskare.

Detta är i sanning högst ifrågasatt. Kjell Rautio skriver i ett inlägg att …

Av dem som utförsäkras, efter att ha passerat den bortre parentesen i sjukförsäkringen, är ca 50-60 procent tillbaks i sjukförsäkringen efter ett år och då har de oftast dragit på sig ytterligare en ny diagnos. Ungefär 20 procent har dessutom långtidsparkerats på Arbetsförmedlingen, oftast som öppet arbetslösa eller som delatagare i något lågkvalitativt program. Endast 2 procent befinner sig i någon form av osubventionerat reguljärt arbete, och då räknas även korta och osäkra deltidsanställningar in (se ISF rapport 2013:6). Detta ”kravställande”, som Kjöller och andra borgerliga debattörer försvarar med näbbar och klor, har uppenbarligen inte haft avsedd effekt.

Den borgerliga regeringen genomförde sin politik för att åtgärda problem som inte längre fanns när de tillträdde. Sjuktalen hade minskat under flera år innan den borgerliga regeringen tog plats i Rosenbad.

Men det är klart att det fanns problem i sjukförsäkringen. Det fanns en gång i tiden en fungerande rehabilitering. Detta raserades i hög grad i efterdyningarna av den djupa 1990-talskrisen. Fortfarande finns ingen fungerande rehabilitering. Med den borgerliga politiken snurrar sjukskrivna och långtidsarbetslösa runt i systemet mellan myndigheter som inte har de verktyg de skulle behöva.

Den borgerliga politiken har inte fungerat. Väldigt många av de tidigare sjukskrivna har bara hamnat i långvarig arbetslöshet. I bästa fall med aktivitetsstöd, många med försörjningsstöd som kommunerna betalar ut.

Länkar: SvD, dn.se, dagens arena

Fler som skrivit: Kjell Rautio

Borgerlig skrämselpropaganda


I ett debattinlägg i Dagens Industri skrev socialförsäkringsministern och arbetsmarknadsministern att …

Höjda skatter för att finansiera höjda ersättningar kommer att leda till att långtidssjukskrivningarna ökar igen eftersom det blir mindre attraktivt att arbeta. Tar man dessutom bort tidsgränser i sjukförsäkringen är riskbilden mycket stor. Fler kan då fortsätta vara sjukskrivna år efter år utan att någon grundlig utredning av arbetsförmågan görs. Precis som det var före sjukförsäkringsreformen.

De påstår detta som om det vore en allmänt accepterad sanning. Problemet för de bådas resonemang är ju att det enbart är ett påstående – vare sig mer, vare sig mindre. De påstår vidare att med ett regeringsskifte så kommer sjukskrivna kunna vara det år efter år efter år …

Att sjuktalen (de långa sjukskrivningarna) hade börjat minska flera år innan det blev regeringsskifte 2006 väljer de att bortse ifrån. De väljer vidare att bortse ifrån att med deras system så har sjukskrivna hamnat hos kommunernas försörjningsstödskontor och i arbetsförmedlingens program för långvarigt arbetslösa och som varande långt från ett arbete. De väljer dessutom att bortse ifrån att redan nu är det allt färre sökande som nekas sjukersättning.

Den borgerliga regeringen har inte lyckats med det som var (och fortfarande är) det stora problemet med sjukförsäkringen. Det finns ingen fungerande rehabilitering för de långvarigt sjukskrivna. Det fanns sådant en gång i tiden. Men det systemet försvann i samband med den djupa krisen i det tidiga 1990-talet. Kommunerna och landstingen avvecklade sådant när de tvingades att spara i sina budgetar.

Den borgerliga regeringen har inte lyckats med vad de sade sig vilja åstadkomma. I debattinlägget sprider de endast snömos.

Länkar: di.se, dn.se

Andra som skrivit: Kjell Rautio, Kjell Rautio

Ulf Kristersson har en utmaning


Ökande sjuktal

Inför valrörelsen 2006 formulerade de borgerliga partierna tesen om att minska utanförskapet. Budskapet handlade om att minska antalet människor som fastnat i arbetslöshet, långvarig sjukskrivning och annat som definierades som ”utanförskap”. De lyckades få ut budskapet om att socialdemokratiska regeringar inte lyckats med vad de föresatt sig. Det behövdes, kort sagt, ett skifte i Rosenbad.

Den borgerliga regering som tillträdde efter de allmänna valen 2006 drev en nästan ursinning reformiver. De reformer man sjösatte skulle stimulera fler människor till arbete. Man genomförde de första jobbskatteavdragen, arbetslöshetsförsäkringen och tillika sjukförsäkringen reformerades. Utanförskapet, hoppades regeringen, skulle snabbt minska. Arbetslösheten skulle minska, människor skulle snabbare bli friskare och komma tillbaka till arbete …

Problemet med den borgerliga reformivern var bara den att sjuktalen redan hade börjat minska. De verktyg de tog fram synes inte ha haft någon större inverkan på de långvarigt sjuka. De är, i bästa fall, kvar i systemet. Många andra har blivit utförsäkrade och befinner sig i Arbetsförmedlingens olika system, många andra lever på försörjningsstöd.

SVT visar nu att sjuktalen åter har börjat öka och befinner sig på en nivå högre än när den borgerliga regeringen formulerade idén om utanförskapet. Det verkar tydligen vara psykisk ohälsa som leder till att människor sjukskriver sig i allt högre grad. Socialförsäkringsministern säger sig vara bekymrad. Han säger att …

Vi har gett Försäkringskassan i uppdrag att analysera orsakerna till utvecklingen. Ökningen av korttidssjukfrånvaron är bekymmersam. Det finns alltid en risk att det smittar av sig på långtidssjukfrånvaron.

Jag har ingen annan åsikt än att utvecklingen är bekymmerssam. Det är verkligen oroande att allt fler människor blir så pass sjuka att de måste stanna hemma från sitt arbete. Det är verkligen viktigt att finna en förklaring. Kanske är en anledning den som Torun Carrfors skriver om i sin krönika i Arbetet. Torun skriver att …

Jag undrar om någon räknat på vad de osäkra anställningarna kostar. Läser rapporter om att personer med otrygga jobb mår sämre. I högre utsträckning drabbas vi av stressrelaterade sjukdomar som sömnsvårigheter, magsår och depressioner. Jag ser hur antalet unga med osäkra anställningar och unga med psykisk ohälsa båda ökar i stadig takt. Funderar på hur länge det här samhället tycker att det är ett pris värt att betala.

Ulf Kristersson står måhända inför en oväntad utmaning. Det var väl inte detta som den borgerliga politiken skulle leda till, Krister? Det kanske krävs andra åtgärder än att sänka skatten för de som arbetar och att strama åt verkligheten för sjuka och arbetslösa? Vad tror du, Krister?

Länkar: SVT, Arbetet

%d bloggare gillar detta: