Bloggarkiv

En större andel lämnar arbetslivet i förtid


En rapport som ges ut av Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) visar att en ökande andel av personer med låga inkomster och med hög sjukskrivning lämnar arbetslivet i förtid genom förtida pension. Forskarna ser ett samband mellan denna utveckling och de hårdare reglerna i sjukförsäkringen. Det har med tiden blivit allt svårare för människor med mycket sjukskrivning att få sjukersättning (tidigare sjukpension). Marcela Cohen Birman, projektledare och en av rapportförfattarna, säger att …

Det är en positiv utveckling att en större andel förvärvsarbetar, men utvecklingen mot att en större andel också lämnar arbetslivet i förtid är problematisk, särskilt för låginkomsttagare, som riskerar få låga inkomster under resten av livet, vilket i förlängningen även kan påverka legitimiteten för socialförsäkringssystemet.

Det är med andra ord de som redan löper störst risk för utslagning från arbetsmarknaden som betalar priset för arbetslinjen. Det finns en tydlig utveckling till en tudelad arbetsmarknad. Framför allt bland LO-förbundens medlemsgrupper finns många personer som har svårt att klara sig fram till en rimlig pensionsnivå.

Det kommer att behövas långsiktiga satsningar på ett arbetsliv som gör att fler kan gå igenom det med bättre hälsa. Det behövs reformer som verkligen tillförsäkrar långtidssjuka rehabiliterande åtgärder.

Idag ser jag inte att sjukföräskringen fungerar på det sättet.

Länkar: Arbetet, SvD, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg, Roger Jönsson

Borgerlig skrämselpropaganda


I ett debattinlägg i Dagens Industri skrev socialförsäkringsministern och arbetsmarknadsministern att …

Höjda skatter för att finansiera höjda ersättningar kommer att leda till att långtidssjukskrivningarna ökar igen eftersom det blir mindre attraktivt att arbeta. Tar man dessutom bort tidsgränser i sjukförsäkringen är riskbilden mycket stor. Fler kan då fortsätta vara sjukskrivna år efter år utan att någon grundlig utredning av arbetsförmågan görs. Precis som det var före sjukförsäkringsreformen.

De påstår detta som om det vore en allmänt accepterad sanning. Problemet för de bådas resonemang är ju att det enbart är ett påstående – vare sig mer, vare sig mindre. De påstår vidare att med ett regeringsskifte så kommer sjukskrivna kunna vara det år efter år efter år …

Att sjuktalen (de långa sjukskrivningarna) hade börjat minska flera år innan det blev regeringsskifte 2006 väljer de att bortse ifrån. De väljer vidare att bortse ifrån att med deras system så har sjukskrivna hamnat hos kommunernas försörjningsstödskontor och i arbetsförmedlingens program för långvarigt arbetslösa och som varande långt från ett arbete. De väljer dessutom att bortse ifrån att redan nu är det allt färre sökande som nekas sjukersättning.

Den borgerliga regeringen har inte lyckats med det som var (och fortfarande är) det stora problemet med sjukförsäkringen. Det finns ingen fungerande rehabilitering för de långvarigt sjukskrivna. Det fanns sådant en gång i tiden. Men det systemet försvann i samband med den djupa krisen i det tidiga 1990-talet. Kommunerna och landstingen avvecklade sådant när de tvingades att spara i sina budgetar.

Den borgerliga regeringen har inte lyckats med vad de sade sig vilja åstadkomma. I debattinlägget sprider de endast snömos.

Länkar: di.se, dn.se

Andra som skrivit: Kjell Rautio, Kjell Rautio

Fler kan få sjukersättning (sjukpension)


Högsta förvaltningsdomstolen har tagit ställning i en fråga som berör sjukförsäkringen. Utslaget innebär ett tydliggörande av vilka personer som kan tillerkännas sjukersättning (tidigare kallat sjukpension). Domen innebär att ”tidigare sjukhistorik, särskilt om den har varit lång, har en stor betydelse för att avgöra om man har rätt till sjukersättning”.

Magnus Eriksson, förbundsjurist vid LO-TCO Rättskydd, säger till Ekot att …

Det finns till och med tidigare domar som säger att vissa sjukdomsbesvär aldrig kan ge rätt till sjukersättning, och det är klargjort nu att diagnoserna i sig är inte avgörande. Och vi har ju upplevt att personer med smärtbesvär  och psykiska sjukdomar har haft svårare att få igenom sin sjukersättning. Och det tycker jag har blivit en generösare bedömning i den här domen.

Sedan den borgerliga majoriteten i Riksdagen beslutade om förändringar i sjukförsäkringen har det rått oklarhet i hur man ska tolka lagen och de förändrade reglerna. Det har nu efter några år börjat komma utslag i högsta rätt som tolkar lagstiftningen. I flera fall har utslagen gått emot Försäkringskassans tolkning av lagen.

Jag utgår nu ifrån att Försäkringskassan omgående formulerar om sina interna regler och praxis för bedömning av hur rätten till sjukersättning ska bedömas. Det ska vidare bli intressant att följa de politiska slutsatserna av domstolens utslag. Kommer man att acceptera de bedömningar som gjorts eller kommer man att vidta justeringar av lagens bestämmelser.

Länkar: Ekot, Arbetet, da,se

Fler som skrivit: Martin Moberg, Markus Mattila

Om rättsosäkra myndighetsbeslut


Rättssäkerheten är satt ur spel.

För ett par månader sedan kritiserade Justitieombudsmannen (JO) ett arbetsförfarande inom Försäkringskassan. I syfte att snabba på processen inför beslut om sjukersättning (sjukpension) samlar man försäkringsmedicinska rådgivare och handläggare i samma rum. De diskuterar där inkomna ansökningar om sjukersättning.

Detta förfarande anmäldes av Ulf Björk på IF Metall Södra Västerbotten eftersom förfarandet inte protokollförs. Ulf skriver i sin anmälan till JO, bland annat, att …

Att möten inte protokollförs gör det svårare att överklaga ett beslut. Den försäkrade är därmed chanslös när han ska försöka överklaga ett beslut till domstol.

Sveriges Television konstaterar dock i ett aktuellt inslag att Försäkringskassan ännu inte har tagit till sig av JO:s kritik. Den anser snarare att det egentligen finns några som helst problem med det egna arbetssättet. Eva Nordqvist, rättschef på Försäkringskassan, säger att …

Vi anser inte att det här är rättsosäkert och att vi bryter mot lagen. Däremot kan vi förbättra vår kvalité och där tar vi till oss de synpunkter som kommer vid olika granskningar, som JO:s.

Det är verkligen ganska otillständigt att myndigheten så lättvindigt avfärdar JO:s kritik kring Försäkringskassans användande av gruppkonsultationer. Det verkar som om man hellre skyndar på beslutsprocessen och är beredd att ge avkall på rättssäkerheten.

Länkar: SVT, dn.se

Andra som skrivit: Åsa Forsell, Kjell Rautio

En mänskligare bedömning av sjukpension


Ekot rapporterar att Försäkringskassan i ljuset av ett antal domar har beslutat att förändra hur man bedömer eventuell rätt till sjukersättning (sjukpension). Under ett antal år efter att den borgerliga majoriteten, i den Riksdag som tillträdde efter de allmänna valen 2006, förändrade bestämmelserna i sjukförsäkringen minskade antalet personer som kunde få sjukersättning. Eftersom det kom en förändrad lagstiftning har ju många fall överklagats till domstol för att prövas. Försäkringskassan konstaterar nu att personer ”med kroniska sjukdomar eller irreversibla skador” ska ha rätt till sjukersättning. Dan Eliasson, Försäkringskassans generaldirektör, säger till Ekot att …

Det är svårbedömda diagnoser och syndrom där sjukdomsförloppet inte har förbättrats under lång tid, och vi ser att medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte har fungerat eller inte kommer att fungera inom överskådlig period, då kan vi gå till sjukersättning.

Ekot meddelar att Försäkringskassan inte längre kan neka någon sjukersättning enbart med motiveringen att ”arbetsförmågan inte kan anses stadigvarande nedsatt”. Det ska bli intressant vad detta betyder i verkligheten. Dan Eliasson gör vad han kan för att tona ned förväntningarna på vad denna förändring kan innebära för långvarigt sjuka. Det gör han förmodligen rätt i. Vi lever trots allt med en restriktivare lagstiftning vars syfte ju är att göra det svårare att lämna arbetsmarknaden denna väg. Dan säger korrekt …

Jag tycker att i den mån Försäkringskassan får klä skott för de nya reglerna så siktar den kritiken fel. Man får naturligtvis föra samtal med riksdagsledamöter om man tycker att regelverket är felaktigt

Länkar: Ekot, dn.se, SVT

Andra som skrivit: Kjell Rautio

%d bloggare gillar detta: