Bloggarkiv

Hjälp med läxorna ska inte vara förunnat bara några barn


Under onsdagen beslutade Sveriges Riksdag, med röstsiffrorna 175 mot 139, att den som köper läxhjälp till sina barn, även för gymnasieelever, uttryckligen ska ha rätt till skattereduktion för hushållsarbete. Den borgerliga regeringen valde att genomföra denna reforma trots att den kritiserats av många remissinstanser utanför den politiska sfären.

Inför debatten i riksdagen publicerades i Svenska Dagbladet ett kritiskt inlägg undertecknat av ett antal företrädare för olika organisationer. De menar, bland annat, att …

Enligt Barnkonventionen har alla barn rätt till utbildning och likabehandling, oavsett deras föräldrars ekonomiska situation. Det här förslaget riskerar att flytta fokus från den utbildning som alla kan tillgå till den som bara ett fåtal har möjlighet att ta del av. En sådan diskriminering får inte förekomma inom den svenska skolpolitiken.

Den 4 december skrev Eva Nordmark (TCO) och Eva-Lis Sirén (Lärarförbundet) ett inlägg i frågan. De meddelar att de i grunden varit positiva till reformen med RUT-avdrag. Men de säger om förslaget till ”läx-rut” att …

Med införande av läx-rut, nu även i gymnasieskolan, ger man de elever som redan har goda förutsättningar ytterligare en stark subvention från statens sida medan elever med föräldrar med knappa tillgångar inte kan få samma hjälp. Detta är direkt stötande. Som skolpolitisk åtgärd är den kontraproduktiv. Om läxhjälp skall ges med skattemedel skall den ges på samma villkor till alla elever inom grundskolans och gymnasieskolans ram.

Jag håller med Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson, när han säger att …

Jag anser att alla elever ska ha rätt till läxhjälp om de behöver det. Därför kommer vi att föreslå att skollagen skrivs om så att om en skola tillhandahåller läxor, så ska man också tillhandahålla stöd. Antingen i egen regi, eller tillsammans med ideella organisationer.

Det är djupt stötande att barn/elever med föräldrar med pengar över på detta sätt premieras framför mindre lyckade elever. Vi bidrar alla till att finansiera den allmänna skolan. Då borde det också vara skolans skyldighet att tillse att de elever som behöver mest hjälp också får den. Den borgerliga regeringen reducerar denna fråga till att endast vara en fråga om att skapa arbetstillfällen – inte om att utveckla den svenska skolan.

Länkar: SvD Brännpunkt, SvD Brännpunkt, SvD Brännpunkt, Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt, Ekot, Ekot, di.se, SVT Debatt

Andra som skrivit: Martin Moberg

Annonser

Ska lekmän som entreprenörer svara för skolans kunskapsuppdrag?


https://encrypted-tbn3.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcSJAKcNcKWnfviNEMZPWcwdSJjffT9Kc7fMaqlHp73CwgfWdrwCgQI lördags var professorn i historia och utbildningsvetenskap, Hans Albon Larsson, och professorn i religionshistoria, Anne-Christine Hornborg, publicerade med ett till utvecklingen i skolan kritiskt inlägg. De kritiserade hur politiken har hanterat skolan de senaste 20 åren sedan den kommunaliserades. Detta har lett till att ”de professionella, lärarna, förlorade tolkningsföreträdet när det gäller kursplaner och metodval.” De menar att lekmän, i många fall utan tillräcklig kunskap, drivit skolor till lägsta möjliga kostnad.

De är kritiska till hur debatten om skattesubventionerad läxhjälp förs, eftersom …

I stället för att diskutera orsakerna till att det behövs läxhjälp och hur elevernas kunskapsluckor bäst kan fyllas, handlar diskussionen om skolan som bas för entreprenöriell verksamhet och i så fall om rutavdrag och skattesubventioner är den bästa, mest rättvisa, formen av stöd. Debattörerna har missat syftet med en skattefinansierad skola, att ge varje individ en så god utbildning som möjligt för dennes egen skull och för samhällets gemensamma nytta.

Av debattörernas inlägg förstår man att de önskar helt andra, betydligt mer grundläggande, reformer av den svenska skolan. De säger att läxhjälp, om den behövs, bättre sköts av mer ideella krafter och utan skattesubventionering. De avslutar inlägget med en uppmaning:

Det är onekligen en paradox om samma regering som inför lärarlegitimation också vill införa att lekmän som entreprenörer ska svara för en del av skolans kunskapsuppdrag. Ännu finns tid till begrundan. Tänk om!

Det är klart som korvspad att det stöd som elever behöver för att klara av sin utbildning ska ske av utbildade och väl motiverade lärare inom skolan. Det ska inte vara elevens föräldrar tjocka plånbok och förmåga att lägga upp pengar som ska styra vilken hjälp man ska få. Vi lever med en skattefinansierad skola till vilken alla skattebetalande bidrar.

Skattesubventionerad läxhjälp är en styggelse!

Länkar: SvD, SvD, SVT

Andra som skrivit: Liv Beckström, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Markus Mattila, Martin Moberg, Leine Johansson

Industribloggare: Leine Johansson, Leine Johansson

Om subvention till privatundervisning


Privatundervisning

För några dagar sedan skrev Jonas Vlachos (docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Institutet för näringslivsforskning) en skarpt kritisk artikel om att införa RUT-avdrag för privatundervisning.

Han framför flera skäl av ekonomisk natur som att denna subvention blir större än annan offentligt finansierad utbildning. Han påpekar att undervisningskostnaden i både grund- och gymnasieskola ligger på drygt 45.000 kronor per elev och år (exkl. lokaler och material). Samtidigt innebär RUT-avdraget att två vuxna kan kvittera ut en subvention till privatundervisning motsvarande 100000 kronor per år.

Jonas säger vidare att det framgår av Skatteverkets remissyttrande att …

… rut-avdraget inte är tänkt att utgå till specialister som privatlärare. Anledningen är att rut bland annat syftar till att öka arbetsutbudet genom att subventionera okvalificerade tjänster som hushållen annars själv skulle kunna utföra. För att få ihop detta betraktar regeringen privatundervisning som en okvalificerad tjänst – även om den utförs av legitimerade lärare – och någon kvalitetskontroll av undervisningen sker inte.

Samtidigt som regeringen på olika sätt försöker skärpa kvalitetskontrollen i den ordinarie skolan är den alltså villig attlägga betydande offentligaresurser per elevtimme på privatundervisning, trots attdenna heltsaknar kvalitetssäkring.

I artikeln påpekar Jonas att denna skattesubvention till största delen kommer att utnyttjas av hushåll av, som han skriver, relativt välbeställda familjer. Han hänvisar till en rapport till EU-kommissionen. Den säger att i länder där privatundervisning är skattesubventionerad används den främst av högpresterande elever med en socialt privilegierad bakgrund.

Nu kommer vi att få leva med detta skatteavdrag. Alla som är med och betalar skatt får bidra till en relativt välbeställd minoritets subventionerade nyttigheter. Den borgerliga regeringen stramar åt bidrag åt de mindre bemedlade men har inga större skrupler med att strössla med med skatterabatter på motsatta sidan av inkomstskalan.

Länkar: SvD, SvD, Aftonbladet debatt, dagens arena, etc.se, SvD, dn.se, di.se, dagens arena

Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige, Peter Johansson, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige

%d bloggare gillar detta: