Bloggarkiv

Kommunalt anställningsbehov


SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, rapporterar om att de svenska kommunerna och landstingen står inför stora behov av att anställa personal – 225.000 personer de kommande tio åren. Man behöver anställa 129.000 undersköterskor och vårdbiträden, 38.000 sjuksköterskor och 12.000 läkare fram till 2023.

Det lär innebära en ganska omfattande utmaning för de offentliga arbetsgivarna. Caroline Olsson, sektionschef på SKL, säger att …

Vi har pekat på nio olika exempel på saker som arbetsgivarna behöver jobba med. Bland annat att använda kompetensen rätt och att fundera på vem som gör vad i vården. Vi måste få fler att jobba mer, jobba heltid och jobba fram till pension och vi måste bli bättre på karriär- och utvecklingsmöjligheter.

Det är verkligen en välkommen insikt som Caroline visar med tanke på hur svårt det hittills verkar ha varit att anställa människor till heltider och fasta anställningar, framför allt när det gäller Kommunals medlemsgrupper. Vi får väl hoppas att arbetsgivarna i kommuner och landstingen får det lättare att finna möjligheter till goda anställningsvillkor för att locka fler till de jobb som finns och kommer att finnas.

Länkar: Ekot, Ekot, SVT, di.se, dn.se, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Martin Moberg, Roger Jönsson

Annonser

Inte längre svenska skatter högst är


Igår rapporterades det i flera media att Sverige inte längre har världens högsta skattekvot. Enligt OECD ligger Sverige numera på femte plats (EU säger fjärde plats).

Den borgerliga regeringen har ju från den första dagen de tillträdde regeringsmakten på hösten 2006 drivit en politik för sänkta skatter. Detta skulle finansieras genom reformer i socialförsäkringssystemet. Idag går socialförsäkringarna med stora överskott. Medel som går rätt in i statskassan.

De borgerliga regeringar som genomfört dessa omfattande förändringar lyckades sälja in dem som att det nästan inte skulle påverka välfärdssystemet. Denna bild börjar allt mer att krackelera. Det börjar bli allt mer uppenbart att det behövs satsningar i välfärdsproduktionen – det må vara skola, sjukvård, äldreomsorg etc.

Det finns förstås inget självändamål i att ha höga skatter. Däremot måste ambitionerna i välfärdssystemet matchas med hur dessa ska finansieras. Politikerna har att sälja in vad man vill uppnå och hur detta ska lösas.

Det som är tydligt är att Moderaterna vill fortsätta att sänka skatterna. De ser det som ett självändamål i sig att sänka skatter – allt kan bara bli bättre. Folkpartiet har angett att man vill att skattekvoten ska ned till EU:s genomsnitt om 34,1 %. Det innebär en omfattande förändring då vi idag har en skattekvot om 44,3 % (en minskning från 48,3 %). Det vore intressant att se hur Folkpartiet vill genomföra detta.

Socialdemokraterna är mer otydliga i denna fråga. Samtidigt debatterar man för högre ambitioner när det gäller välfärden än de borgerliga partierna. Med tanke på att många anser att reformutrymmet för de kommande åren är uttömda finns här en utmaning att ta sig an för (S).

Länkar: Aftonbladet ledare, dn.se, dn.se, SVT, SvD, di.se, Ekot

Om att göra egenintresset nödvändigt


Daniel Suhonen

Daniel Suhonen, Katalys, beskriver i ett inlägg syftet bakom den borgerliga regeringens skattesänkningspolitik. Han beskriver Fredriks Reinfelds nya moderater som högerreformister i motsats till Bo Lundgrens högerrevolutionära. Han säger att …

Där välfärdsstaten modell 1.0 med generella reformer gjorde solidaritet möjlig, handlar den borgerliga reformismen om att göra egenintresset nödvändigt för medborgarna. Sänker man skatten ger det mer i plånboken åt alla som är friska och har ett jobb. Men sänkta skatter minskar resurserna och kvaliteten i välfärden. Glappet mellan löntagarnas egna goda resurser och de skrala i den allmänna välfärden sätter vissa bestämda handlingsmönster i svang.

Katalys har låtit Novus fråga ett antal personer om deras syn på skatter och välfärd. Daniel menar att allt fler människor hellre ser satsningar på välfärden än på ytterligare skattesänkningar. Han menar därför att oppositionen borde ha ett drömläge i debatten.

Daniel menar att den socialdemokratiska ståndpunkten att kritisera, men sedan acceptera, ett femte jobbskatteavdrag gör att människor inte vet var partiet står egentligen. Daniel menar att (S) inte skulle ha något att förlora på att driva frågan om att riva upp det femte jobbskatteavdraget för att i stället satsa medlen ”på skolan och sjukvården”.

Jag kan dela kritiken att partiet är något defensiv i synen på skatterna. Det kan vara rätt att undvika framtida höjningar av inkomstskatterna för ”vanligt folk”. Men Socialdemokraterna har långsiktigt andra ambitioner än Moderaterna när det gäller skola och övrig offentligt finansierad välfärd. Detta måste ju finansieras på något sätt. På sikt måste man börja diskutera sådant med väljarna. Det handlar ju om vilket typ av samhälle vi vill ha.

Då måste, som Daniel säger i debattinlägget, de politiska alternativen bli tydligare.

Länkar: DN Debatt, Aftonbladet ledare, etc.se, dagens arena, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg

En fråga om politisk kortsiktighet och ovilja


Annelie Nordström

Kommunal har sedan sin kongress arbetat med att ta fram egna förslag och alternativ när det gäller att utveckla den svenska välfärden. Förslagen presenteras under rubriken ”Vägval välfärd”. Rapporten presenteras genom ett debattinlägg av förbundets ordförande Annelie Nordström på DN Debatt. Annelie säger att …

Det svenska välfärdssamhället håller på att rustas ned och det sker genom de tusen små stegens reträtt. Resurserna minskar drastiskt till stora delar av välfärden och i andra delar hänger de inte med de ökade behoven. Ytterst handlar det om politisk kortsiktighet och ovilja.

Kommunal presenterar tre (mer eller mindre) konkreta förslag för att få en annan ordning:

  1. Nya bindande nationella regler för bemanning i välfärden
    Det här är ett långtgående krav, men nödvändigt för att garantera kvaliteten i välfärden. Denna typ av bindande regleringar förhindrar också stora vinstuttag ur välfärden då det enda sättet att göra stora vinster i välfärden är att skära ned på personalen, vilket också skett.
  2. Radikalt ökade resurser
    Välfärden kräver radikalt ökade resurser om den på riktigt ska vara garanterad alla efter deras behov. Statsbidragen måste vara på en nivå så att ovanstående bemanningskrav uppfylls. I första hand ska de nya resurserna skapas genom en effektiv jobbpolitik där fler arbetar och betalar skatt.
  3. Politiskt ansvarstagande
    I grund och botten är det ett politiskt misslyckande som är orsaken till den försvagade välfärden och de vårdskandaler vi ser i dag. Därför måste det politiska ansvarstagandet öka. Myndigheterna ska mäta omsorg och reglera kvaliteten i verksamheterna och meddelarfrihet ska gälla alla anställda.

Vad man än tycker om Kommunals inlägg så är det bättre att komma med egna inspel och förslag än att enbart säga nej, nej, nej. Jag tycker att Kommunal har en poäng med sitt inlägg. Vad man än tycker om att allt mer av den offentligt finansierade välfärdsproduktionen utförs utanför den kommunala organisationen så behövs det ordning och reda. Förslagen ovan är ju en metod att kvalitetssäkra den vård vi alla är med om att betala till.

Länkar: DN Debatt, SvD Brännpunkt, DN Debatt, DN Debatt, dagens arena, dagens arena, Arbetet, Arbetet, ka.se, dn.se, dn.se, Aftonbladet debatt

%d bloggare gillar detta: