Bloggarkiv

Om den politiska soppan kring Nuon-affären


Den tidigare borgerliga regeringen hade att hantera en ekonomisk affär under Vattenfalls domäner – Nuonaffären. Det som många kallar Sveriges sämsta affär någonsin. En del personer kan väl hävda att det epitetet är en överdrift. Men knappast någon kan väl betvivla att affären har skötts på ett mindre föredömligt sätt. Hittills har Vattenfalls ekonomiska äventyr orsakat bolaget omfattande ekonomisk skada.

Affären innebar en politisk börda för de borgerliga partierna när media började granska hur regeringen agerat inför Vattenfalls beslut i frågan. Den vid tillfället sittande näringsministern (Maud Olofsson) har vägrat att utveckla hur hon hanterade ärendet. Allianspartiernas ordföranden menar att de inte hade någon närmare insyn i frågan och lämpar över allt ansvar på Maud. Sanningen är väl knappast utredd (och förmodligen aldrig blir det) men innebar säkert ett blysänke för de borgerliga partiernas förtroende i den senaste valrörelsen.

Men det verkar som om den sittande regeringen har lärt sig något av det som skett. Näringsminister Mikael Damberg aviserar förändrade rutiner för de statliga bolagen och för regeringen. Det ska ställas högre krav än idag på skriftlig dokumentation – både när det gäller företagens frågor och regeringens svar när de statliga bolagen söker samråd med regeringen inför större beslut. Mikael säger att …

Vi får både krav på skriftlig dokumentation och att det ska vara gemensamhetsberedning i större ärenden. Det blir tydigt för tjänstemännen hur det ska gå till. Det borde göra att man inte kan hamna i den soppa som man hamnade i med Nuon-affären.

Problemet i det fallet var att regeringen och regeringskansliet inte klarade av att dokumentera och hantera ägarsamordningen.

Det känns klokt att ställa större krav på relevant dokumentation inför liknande kommande beslut. Det innebär måhända inte att liknande misslyckade affärer förhindras men det blir kanske lättare att utkräva relevant politiskt ansvar. Det i sin tur kan ju innebära en viss försiktighet inför ett ställningstagande.

Länkar: SvD, dn.se

Annonser

Yrkeshögskolan – en framgångssaga


Maria Arnholm

För några dagar sedan replikerade Maria Arnholm (FP), jämställdhets- och biträdande utbildningsminister, på ett inlägg av Mikael Damberg. Mikael argumenterade för att Yrkeshögskolan ska få fler utbildningsplatser.

Vad jag förstår av Marias svar verkar hon vara överens med Mikael om att tillföra ytterliga 6.000 platser till denna utbildningsform. Men där tog det slut.

Hennes inlägg i övrigt används för att hävda att Socialdemokraterna inte har finansierat reformen. Dessutom, nästan värre, går (S) till val på att ”avsevärt begränsa” vinsterna i privata utbildningsföretag. Enligt Maria kommer detta att innebära ett mot hälften av utbildningsanordnarna inom Yrkeshögskolan. Hon anför inga belägg för detta. Det får väl anses vara hennes personliga mening snarare än en vetenskapligt belagd sanning.

Skulle sedan Socialdemokraterna bilda regering tillsammans med Vänsterpartiet stundar närmast en katastrof för Yrkeshögskolan.

Marias inlägg blir enbart till att driva den borgerliga regeringens valtaktik. Hon ställer regeringens förmenta sammanhållning mot en påstådd röd-grön splittring.

Socialdemokraterna har meddelat att partiet är öppet för att bilda en blocköverskridande regering och att göra blocköverskridande överenskommelser. Eftersom, antar jag, Maria Arnholm delar Mikaels uppfattning om att utöka antalet platser inom Yrkeshögskolan finns alla möjligheter för (FP) att ingå en överenskommelse med (S) i denna fråga.

Länkar: dn.se, SvD

Fler som skrivit: Oscar Ernerot, Jesper Lundholm

Om att sluta rekryteringsgapet


Inför gårdagens partiledardebatt i Riksdagen publicerades ett debattinlägg av Mikael Damberg (S). I inlägget argumenterar han för ökade satsningar på Yrkeshögskolan. Det handlar om utbildningar som genomförs i nära samarbete med näringslivet och som utformas efter riktiga behov på arbetsmarknaden.

Jag delar verkligen den uppfattning som framförs i inlägget. Yrkeshögskolan är en utmärkt studieform som innebär att de studerande får en verklighetsanpassad utbildning. Utbildningen ökar möjligheten för deltagarna att få en anställning som motsvarar utbildningens innehåll. Eftersom näringslivet deltar i utformningen av utbildningarna innebär det ett större intresse från arbetsgivare att ta emot deltagare.

Yrkeshögskolan är förstås inte den enda saliggörande insatsen för att hjälpa människor till ett arbete, men den är en viktig pusselbit.

Länkar: DN Debatt, SVT, Arbetet, di.se, SvD, dagens arena, Ekot, di.se

Fler som skrivit: Monica Green, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Kristian Krassman, Peter Högberg, Roger Jönsson, Charlie Levin, Kent Persson

En frånvarande statsminister


– Jag har inte tid …

Under torsdagen var Mikael Damberg publicerad med ett inlägg som konstaterar att riktets högste minister under denna mandatperiod valt bort att svara på interpellationer i riksdagens kammare. Av inlägget förstår man att Mikael ville höra av statsministern vad han visste om den famösa ”Nuon-affären” och om han aktivt godkände att Vattenfall kunde gå vidare med köpet.

I stället för att diskutera sina frågor med den person som faktiskt borde kunna besvara frågorna fick han möta finansmarknadsministern. Men, som Mikael påpekar, så …

… Norman var inte ens minister när regeringen godkände Vattenfalls förvärv av Nuon och kan därför inte ha någon kännedom om varför Reinfeldt gav sitt godkännande till den här förlustaffären, trots varningar från sitt eget regeringskansli.

Riksdagens uppgift är att, förutom att stifta lagar, även att granska regeringens arbete. Det gör man bland annat genom att kunna ställa frågor till enskilda ministrar. Statsministern menar att eftersom det finns en särskild frågestund ”på sidan om” så behöver han inte komma varje gång någon ledamot av riksdagen önskar ställa frågor till honom.

Mikael Damberg har ju en poäng i sitt inlägg. Det är ju bekymmersamt om statsministern bara kan glida runt att besvara frågor till enskilda ledamöter. Fredrik Reinfeldt var ju snabb med att påpeka att Göran Persson minsann inte var särskilt flitig med att besvara frågor han heller. Det må så vara. Men det är knappast ett särskilt bra svar. Det visar bara att Fredrik Reinfeldt anser det vara en alldeles utmärkt praxis.

Statsministern ska förstås inte behöva befinna sig i riksdagskammaren var och varannan dag för att besvara frågor. Men det är viktigt att diskutera under vilka villkor som Riksdagens ledamöter ska kunna ställa frågor till regeringschefen. Det kan ju faktiskt dyka upp frågor som enbart denne kan besvara. Det kan inte få duga att statsministern vid varje tillfälle kan hänvisa till tidsbrist för att slippa besvara (obehagliga) frågor.

Länkar: SvD, SvD, Aftonbladets ledarblogg, hd.se, vlt

Fler som skrivit: Martin Moberg

En fråga om ansvar för Vattenfall


Vill inte ha pajkastning.

Jag har hittills inte kommenterat den aktuella debatten om Vattenfalls affärer och huruvida den sittande regeringen har något ansvar för det statliga bolagets affärer – mer specifikt Nuonaffären. Oavsett regeringens vilja och uppfattning har affären nu blivit politisk.

Media har ju granskat regeringens handläggning av Nuonaffären och funnit att regeringspartiernas ordföranden (troligen) var fullt informerade om affären och riskerna med den. Enligt media ska därmed regeringen ha tillstyrkt affären.

Den borgerliga regeringens officiella hållning i frågan är att det är den dåvarande styrelsen för Vattenfall som ensamt har ansvaret. Vidare var det då ansvariga statsrådet Maud Olovsson informerad och ställde rätt ”kontrollfrågor”. Därmed kan heller inget ytterligare ansvar krävas av regeringen. Peter Norman säger i sitt debattinlägg att …

Nu höjs många röster för att regeringen borde ingripit och fattat beslutet i stället för bolagets ledning. En kortsiktig politik kan givetvis innefatta en sådan position för att göra gällande att beslut som visar sig ifrågasättbara är regeringens fel medan bra beslut är bolagets egna.

Vad debatten handlar om är ju snarare huruvida regeringen i praktiken fattade beslut om att godkänna Nuonaffären och att den sedan effektuerades av bolagets ledning. Mediagranskningen har ju inneburit att tvivel uppkommit om regeringens ”ickeansvar” för den misslyckade Nuonaffären.

Vill ha svar.

I en replik till Peter Norman säger Mikael Damberg att …

Beskedet till svenskarnavars gemensamma tillgångar minskat med ofantliga 37 miljarder kronor, är alltså att ingen i nuvarande maktställning bär ansvaret. Det är inte sant. Regeringen har ägaransvar för Vattenfall och statens övriga bolag. Regeringens ansvar är kollektivt. Precis som i en bolagsstyrelse är man gemensamt ansvariga för varje fattat beslut.

Det är klart att den borgerliga regeringen tycker att det är jobbigt med alla de obehagliga frågor som ställs i anledning av Vattenfalls prekära situation. Regeringen fortsätter att göra stor konst av att försöka hålla sig undan eventuellt ansvar för egna tillkortakommanden.

Svensk nyhetsmedia har genom sin granskning väckt tvivel om den sittande regeringens agerande. Det vore väldigt konstigt om inte den politiska oppositionen i ett sådant läge även de ställer frågor för att utröna hur ansvaret ser ut. Det hör till den demokratiska ordningen att agera så oavsett vilken regering som händelsevis sitter vid makten.

Länkar: SvD, SvD, SvD, di.se, Ekot, di.se, dn.se, SVT, dn.se, di.se, SvD

Fler som skrivit: Peter Johansson, Helena Ericson

Ungdomar ska inte gå långtidsarbetslösa


Magdalena Andersson och Mikael Damberg avger någon slags programförklaring för den socialdemokratiska politiken på SvD:s debattsida. De tydliggör i artikeln att partiets fokus ligger i att bekämpa arbetslösheten. Magdalen och Mikael konstaterar att den borgerliga regeringen kom till makten med löftet att deras politik skulle minska arbetslösheten.

Verkligheten har dock blivit något helt annat. Idag växer den långvariga arbetslösheten, ungdomars arbetslöshet växer och regeringen excellerar i att skapa nya arbetsmarknadsåtgärder med fantasifulla namn. Regeringen gör det som de innan 2006 kritiserade Göran Persson för – gömma arbetslösa i åtgärder.

I inlägget förtydligas att socialdemokraterna inte har för avsikt att höja skatten för låg- och medelinkomsttagare vid en valseger 2014. Samtidigt säger de att alla partier borde kunna erkänna att de införda jobbskatteavdragen inte har genererat det antal arbetstillfällen som de borgerliga partierna hoppades.

De kritiserar regeringen för att se skattesänkningar som lösningen på all världens problem. Magdalena och Mikael säger försiktigtvis att skattesänkningarna om 120 miljarder kronor har inneburit minskade möjligheter att satsa på investeringar i jobb, skola och infrastruktur.

Det är tydligt att socialdemokraterna kommer att prioritera satsningar på skolan. Magdalena och Mikael ägnar stor del av inlägget för att argumentera för satsningar på den svenska skolan.

Inlägget känns, trots de goda ansatserna, väldigt mycket som riktat till de grupper av människor som tjänat väl på de genomförda skattesänkningarna. Genom inlägget bekräftas något att det både går att äta upp kakan men ändå ha den kvar.

Länkar: SvD, SVT Debatt, DN Debatt

Fler som skrivit: Johan Westerholm

Arbetsmarknadspolitiken har urholkats på kvalitet och innehåll


Regeringen har misslyckats!

I onsdags publicerades ett debattinlägg (undertecknat av Stefan Löfven, Magdalena Andersson och Mikael Damberg). De kritiserar i sitt inlägg den borgerliga regeringens bristande arbetsmarknadspolitik.

Under den sittande regeringens tid vid makten har antalet arbetslösa ökat. De långvarigt arbetslösa har tredubblats och omfattar idag omkring 70.000 personer. Trots det stora antalet arbetslösa har svenska arbetsgivare allt svårare att finna arbetssökande med relevant kompetens.

De socialdemokratiska företrädarna kritiserar regeringens sätt att styra Arbetsförmedlingen. Idag satsas allt mindre medel på att utbilda arbetssökande till de områden där det råder brist på sökande. De säger, bland annat, att …

En orsak till utvecklingen är att arbetsmarknadspolitiken har urholkats på kvalitet och innehåll. Antalet platser inom den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen har under de senaste sex åren nästan halverats, och detta under en period när Sverige har gått igenom en global finanskris.

Nedskärningarna i arbetsmarknadsutbildningarna blir extra problematiska för den allt större gruppen långtidsarbetslösa. Vi har i dag ungefär 70 000 personer som varit arbetslösa i mer än två år.

Debattörerna framhåller att socialdemokraterna vill satsa mer på åtgärder som långsiktigt leder till arbeten. De vill även att Arbetsförmedlingen ska styras på ett sådant sätt så att resurserna kan användas friare och arbetsförmedlarna får utnyttja sin kompetens.

I en replik svarar Hillevi Engström med att misstänkliggöra socialdemokraterna med att de önskar en återgång till att dölja arbetslösa genom diverse olika åtgärder. Hon låtsas därmed inte om att den borgerliga regeringens åtgärder i det avseendet har misslyckats. Med borgerlig politik har stora grupper av människor hamnat utanför arbetsmarknaden.

De socialdemokratiska förslagen pekar på en återgång till en politik då betydligt färre människor var arbetslösa. Med en aktivare arbetsmarknadspolitik är det möjligt att skapa förutsättningar för fler att hitta ett avlönat arbete.

Länkar: DN Debatt, Aftonbladet debatt, DN Debatt, Arbetet, Arbetet, Arbetet

Om att införa en kompetensförsäkring


Vi vill göra det möjligt för människor att vara ledig från jobbet en stund, för att studera och göra något annat.

Socialdemokraternas partistyrelse har tagit fram ett paket av åtgärder för att förbättra möjligheterna för vuxna att tillgodose sitt behov av kompletterande utbildningar under yrkeslivet. Förslagen sammanfattas i tre punkter:

  • Yrkeshögskolor, högskolor och universitet måste få en ny uppgift – att erbjuda kompletterande utbildningar för redan yrkesverksamma.
    Många som redan har en examen kommer i framtiden att behöva fylla på sin kompetens eller skaffa sig en kompletterande utbildning.
  • Sverige behöver ett nytt Kompetenslyft.
    Få kommer att klara sig på framtidens arbetsmarknad utan grundskole- och gymnasiekompetens. Fram till 2030 väntas efterfrågan på personer med endast folkskola eller grundskoleutbildning minska med närmare 230 000 personer eller 43 procent.
  • En ny kompetensförsäkring.
    Många av de som tror att de behöver komplettera sin utbildning under yrkeslivet bedömer att de inte skulle klara sig ekonomiskt om de väljer att utbilda sig.

Dessa förslag känns helt relevanta och nödvändiga för att skapa en starkare arbetsmarknad där fler människor ges möjlighet till ett bra arbete. Det måste vara möjligt för fler att kunna byta spår eller att komplettera tidigare utbildning och sina yrkeserfarenheter som vuxen. Det behövs därför politiska initiativ för att skapa de förutsättningar som krävs inom universitet/högskola och övrig vuxenutbildning.

Jag är även positiv till förslaget till en kompetensförsäkring även om den förmodligen är den hårdaste nöten att knäcka. I Ekots artikel sägs ju att denna fråga tidigare drevs av socialdemokraterna men sedan försvann in i skuggan. Det är inte en lätt fråga att lösa finansieringen av detta förslag. Särskilt inte som man vill göra det i samverkan med parterna på arbetsmarknaden. Ska försäkringen bli värd någonting krävs ju en ganska så rejäl insats av kapital direkt. Ska förutsättningarna för försäkringen byggas upp genom att avstå löneutrymme kommer det ju att ta en stund att bygga upp nödvändigt kapital.

Men det finns goda exempel på hur man skapa möjligheter för anställda att finansiera deltagande i utbildning. Tidningen Dagens Arbete har skrivit om hur det är i Danmark. Industrins Kompetensutvecklingsfond ger anställda möjligheten att till nästan full lön under två veckor varje år delta i utbildning.

Oavsett eventuella svårigheter med att genomföra förslagen ska de läggas. De är klassisk socialdemokratisk politik som visar framåt och en tilltro till människors inbyggda möjligheter.

Länkar: Ekot

Andra som skrivit: Martin Moberg

Alla barn över två år ska få rätt att gå förskolan


Alla ska få vara med!

Under tisdagen presenterades ytterligare ett förslag från den socialdemokratiska partistyrelsen till den kommande partikongressen. Som ett led i att förbereda barn för skolan vill man göra det möjligt för alla familjer att placera sina barn i förskola från det år barnen fyller två år. Man föreslår att:

  • För att göra förskolan tillgänglig för alla barn vill vi på längre sikt göra förskolan avgiftsfri. Men som ett första steg föreslår vi allmän förskola från två års ålder, istället för dagens tre år.
  • För att barnen ska gynnas av att gå i förskola krävs att förskolan är bra. Därför krävs det investeringar i förskolans kvalitet.
  • Forskningen visar att en bra förskola stärker barnen. Alla barn ska därför ha rätt till förskola oavsett vad deras föräldrar gör. Idag gäller rätt till 15 timmar per vecka. Denna rätt vill vi successivt utöka. Vi vill dessutom avskaffa vårdnadsbidraget.

Med dessa förslag får fler familjer möjlighet att låta sina barn delta i förskolans verksamhet. Ett sådant förslag innebär dessutom att fler föräldrar får möjlighet att delta fullt ut i arbetslivet. Med förslaget hoppas partiet att på sikt att förbättra de sjunkande skolresultaten i grundskolan och gymnasiet. Mikael Damberg, gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen, säger

Jag tror att det blir två effekter av det här. Dels kommer vi att få fler barn som får en möjlighet att gå i en bra förskola, och det kommer att vara bra för deras skolgång för att de kommer att lära sig mer. Men det är också att vara bra för deras föräldrar som har möjlighet att jobba och att ha sina barn på förskolan.

Det är bra att socialdemokraterna tar initiativ till att skapa diskussion om hur resultaten i den svenska skolan kan bli bättre. Det är viktigt att alla barn ges möjlighet till att utveckla sina möjligheter tillsammans med andra barn.

Länkar: dn.se, SVT, Ekot, SvD, Ekot, SvD, Lärarnas Nyheter, ka.se, dagens arena

Andra som skrivit: Martin Moberg, Johan Westerholm, Alliansfritt SverigeAlliansfritt Sverige, Ann-Sofie Wågström, Den sjätte mannen, Johan Westerholm, Martin Moberg

Alliansen har slut på idéer


Mikael Damberg och Carin Jämtin har ett debattinlägg i onsdagens Aftonbladet. Syftet är ju att vederlägga den borgerliga regeringens påståenden att Socialdemokraterna och Stefan Löfven inte har presenterat några som helst förslag och initiativ i den politiska debatten. Carin och Mikael nämner ett stort antal initiativ som man gjort hittills i år. Det blir till en ganska långa lista.

Inlägget är dessutom en påminnelse om att det igår var åtta år sedan som de fyra borgerliga partiledarna träffades hemma hos den förutvarande partiledaren för Centerpartiet Maud Olovsson. Jag kan ju hålla med den avslutande hälsningen i debattinlägget:

Regeringens politik har prövats i sex år, i både i hög- och lågkonjunktur, och det är uppenbart att den inte biter på arbetslösheten. Regeringen har spelat ut alla sina kort och har slut på idéer.

Men ändå – grattis alliansen.

%d bloggare gillar detta: