Bloggarkiv

Regeringen backar


Igår meddelade sjukvårdsminister Gabriel Wikström att …

Regeringen har tagit del av lagrådets kritik av beredningen av propositionen om ”Upphävande av kravet på vårdvalssystem i primärvården”. Regeringen avser därför att återkalla propositionen för att uppfylla beredningskraven och därefter återkomma till riksdagen för ett beslut i vår som ska börja gälla den första juli.

Det var bra att regeringen tog detta beslut. Jag önskar att LOV:en avskaffas. Det är en ideologiskt laddad fråga som förtjänar att diskuteras som sådan. Ska frågan falla i riskdagen ska den göra det av ideologiska skäl och inte på grund av formellt administrativa skäl.

Länkar: dn.se, SvD, di.se, SVT, dagens arena, Ekot, Aftonbladet ledare

Gör om – gör rätt!


Lagrådet kritiserar regeringens hantering av det fria vårdvalet. Regeringen vill ju att lagen om valfrihetssystem ska avvecklas. Det har jag verkligen inget emot! Men det är förstås viktigt att beredning av kommande lagförslag hanteras på ett korrekt sätt. Enligt, exempelvis, DN:s rapportering är lagrådet kritiskt till hur regeringen har hanterat frågan om att avveckla LOV. Tydligen menar lagrådet att …

… beredningen av lagförslaget inte är godtagbar och inte kan ligga till grund för lagstiftning. Både urvalet av remissinstanser och tiden för remissbehandlingen kritiseras. ”Denna korta handläggningstid ger intrycket att regeringen inte har tagit regeringsformens beredningskrav på det allvar som förutsätts i lagregeln”.

Regeringen har att ta lagrådets yttrande på stort allvar. Det synes därför bättre att regeringen, i denna situation, tar tillbaka sitt förslag och återkommer med ett bättre berett förslag till riksdagen. Måhända riksdagens majoritet inte kommer att ändra inställning till ett avskaffat LOV. Men det är ändå bättre att förlora av politiska skäl än på förment formella grunder.

Länkar: dn.se, SVT, SVT, SvD, SvD, di.se, di.se, Ekot, Läkartidningen

Länkar:

LOV = underfinansierat valfrihetssystem


SVT har tagit del av en studie om hur Lagen om valfrihetssystem (LOV) har fungerat i tre mellanstora svenska städer. Annette Thörnquist, Stockholms universitet, beskriver i studien att …

Resultaten visar bland annat att kundvalsmodellen, liksom systemet för ersättning till utförarna, medför strukturellt inbyggda risker för osäkra anställningar, låg bemanning och arbetsmiljöproblem. Från kommunernas sida betonas dock att anställnings- och arbetsförhållanden principiellt sett är en fråga mellan arbetsmarknadens parter.

Studien visar också att många små aktörer på denna kvasimarknad saknar kollektivavtal och i vissa fall konkurrerar med låga löner och usla arbetsvillkor. Bland annat används deltagare i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprogram som billig arbetskraft. I många fall drabbas arbetare med utländsk bakgrund, eftersom utförarna ofta använder språk, kultur och etnicitet som konkurrensfördel.

Tidningen Kommunalarbetaren har beskrivit vad LOV har fått för effekter. Större företag som valt att teckna kollektivavtal har lämnat de kommuner där den ersättning man får inte täcker de kostnader man har. Den kommunala hemtjänsten går med stora underskott eftersom den ersättning de får heller inte täcker kostnaderna.

Det är de anställda som får betala priset för att kommunerna vill sänka kostnaderna för sin hemtjänstverksamhet. De tvingas att arbeta till allt mer osäkra villkor och deltider. I de fall arbetsgivaren inte har kollektivavtal riskerar de att stå utan tjänstepension och övriga förmåner som avtalet innebär.

Genom aktiva politiska val driver man på för sämre anställnings- och arbetsvillkor bland de människor som ska vårda de människor som behöver mest stöd. Man kan inte hävda att det endast är den enskilde arbetsgivarens ansvar att se till arbetsvillkoren. Kommunerna väljer själva hur de vill prissätta de tjänster man upphandlar. Det borde inte vara särskilt svårt för kommunerna att räkna ut hur en rimlig ersättning borde sättas.

Länkar: SVT, SVT, ka.se, dagens arena

Lägsta pris ska inte vara enda måttstocken


Europa-portalen rapporterar att det är nya regler på gång när det gäller offentlig upphandling. Man ska inte endast behöva ta hänsyn till det lägsta priset. Det ska i framtiden vara möjligt att även ta miljömässiga, sociala och innovativa hänsyn. Det nämns särskilt att …

… medlemsländerna ska se till att de ekonomiska aktörerna inom byggbranschen “följer de miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser” som gäller på orten inklusive kollektivavtalen. När arbetstagare i en medlemsstat utför tjänster i en annan medlemsstat gäller utstationeringsdirektivet.

Det är EU-parlamentets inremarknadsutskott som har antagit dessa nya bestämmelser. Parlamentet förväntas besluta om bestämmelserna under november månad.

Det är verkligen bra att det kommer nya regler kring detta. Idag tar man enbart hänsyn till det allra lägsta priset. Det innebär att företag som inte tecknat kollektivavtal kan erbjuda priser och villkor som är betydligt sämre än vad som är det vanliga på arbetsmarknaden. Detta märks inte minst inom offentlig välfärdsproduktion.

Länkar: europa-portalen, fackligt.eu, Publikt

Om att svälta verksamhet nästan till döds


Under 1990-talet införde många kommuner och landsting olika varianter av ”köp- och säljsystem”. Det innebar att en del av den kommunala verksamheten fattade beslut om att genomföra viss kommunal verksamhet och budgeterade för den. En annan del av den kommunala organisationen handlade upp den avsedda verksamheten. Syftet var väl att mer effektivt använda de kommunala medlen och skapa en tradition av konkurrensutsättning.

Bland de verksamheter som tidigt konkurrensutsattes och började upphandlas i fri konkurrens var den kommunala pendlingstrafiken (oftast busstrafik). Kommunalpolitikerna kunde inledningsvis glädjas åt att se minskande priser på den trafik man upphandlade. Det ledde snabbt till att kommunala bussbolag försvann. I en kortsiktig mening var ju detta positivt för skattebetalarna.

De som dock fick betala priset för de allt lägre priserna för upphandlad busstrafik var de som satt vid ratten. De pressades allt hårdare och utsattes för allt tuffare scheman och arbetsvillkor. Detta var, bland annat, bakgrunden till den strejk (för tio år sedan?) som kommunal genomförde bland sina medlemmar inom denna verksamhet. Kommunals strejk var lyckosam i att man lyckades reglera en del grundläggande villkor för de arbetande inom branschen.

Ungefär samtidigt blev det allt svårare att sänka priserna i upphandlingarna. Nånstans blev det allt svårare att pressa de anställda bussförarna. Även om inte priserna sjunker längre så är arbetsvillkoren i branschen hårt pressade.

Erfarenheterna av utvecklingen i den kommunala pendlingstrafiken är förmodligen klart överförbara för vad som händer i övrig välfärdsproduktion idag. Tidningen Kommunalarbetaren skriver om hur större företag inom hemtjänstföretag försvunnit från några kommuner inom Storstockholmsområdet. De ersättningar kommunerna erbjuder för upphandlad hemtjänst är för låg för de företag som erbjuder kollektivavtalsenliga villkor.

Björn Falkeblad (M), ordförande för socialnämnden i Järfälla, menar att det pris de betalar för hemtjänsttjänster inte är för låg eftersom det finns företag som accepterar det. Den kommunala hemtjänsten har budgeterat ett underskott om 7 Mkr. De skulle behöva få betalt motsvarande 350 kronor per timme för att inte visa ekonomiskt underskott. Kommunen betalar 315 kr. Arnfinn Kleveland, chef för Vård och omsorg, säger att …

Det blir ju så att vi måste hitta medarbetare med lägre löneanspråk. Vi har minimerat gångtiderna, då är den andra posten: vad kostar medarbetaren. Vid varje anställning prövar man ju det. Men vid för låga löner får vi inga anställda som klarar våra kompetenskrav.

Uttalandet gör det tydligt vad det handlar om. Det handlar om att pressa de anställda som ska utföra arbetsuppgifterna att göra detta till sämsta möjliga arbetsvillkor. Företag som valt att teckna kollektivavtal och därmed accepterat vissa minimivillkor börjar få svårt att konkurrera med företag utan avtal och bestämda minsta villkor. Företag som väljer bort kollektivavtal kan anställa till lägre löner, korta anställningar, deltider etc. Till det kommer den osäkerhet som den anställda personalen står inför då den verksamhet de jobbar för åter ska upphandlas.

Nånstans finns en lägsta gräns för vilka arbetsvillkor de anställda accepterar att arbeta under. Men är det verkligen en sådan verklighet vi vill ha? Är det genom en tävlan mot botten som vi ska bedriva den offentligt finansierade välfärden?

Knappast någon av de som beslutar om att bedriva verksamheten på detta sätt har liknande anställningsvillkor. De ser enbart till den kortsiktiga nyttan av att pressa anställnings- och arbetsvillkor på det sätt som sker genom att ständigt pressa priserna nedåt.

Genom att inte vara beredda att betala för vad det kostar får vi den verksamhet och det utfall av verksamheten som vi förtjänar.

Länkar: ka.se, ka.se, Aftonbladet debatt

Arbetsförmedlingen har inte ett fungerande kontrollsystem


Igår skrev jag om ett reportage vari SVT rapporterade att Arbetsförmedlingen har väl fungerande rutiner för att beivra bedrägerier och oegentligheter bland arbetslösa. Av reportaget framgick även att man verkar sakna sådana rutiner för att granska företag och organisationer som utför tjänster för Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen brukar tydligen hävda att man har ett väl fungerande kontrollsystem för att granska, exempelvis, de coachföretag som levererar tjänster till myndigheten. Arbetsförmedlingen säger att kontrollerna innefattar sådant som att man gör olika typer av besök hos leverantörerna: avtalskontroller, leverantörsdialog, kvalitetskontroller och kvalitetsinspektioner.

Det visar sig dock att Arbetsförmedlingen inte har genomfört någon sådan kontrollinsats sedan nån gång 2011. Enligt myndigheten har det inte funnits anledning att genomföra någon granskning.

Enligt den borgerliga regeringens doktriner är valfrihet något gott och eftersträvansvärt i alla avseenden. Det innebär därför att statliga myndigheter ska upphandla tjänster från företag och organisationer. Enligt regeringens regleringsbrev gällande Arbetsförmedlingen ska myndigheten göra så att fler arbetslösa ska välja vilket företag de vill ha hjälp av. Detta regeringens beslut gäller alldeles oavsett om de upphandlade företagens tjänster är bättre eller sämre än vad Arbetsförmedlingen kan erbjuda.

Olika politiska värderingar och drivkrafter är inga vetenskapliga sanningar. Det innebär att politiska partier drivs av en övertygelse om att den egna vägen att gå är bättre än de andras. På detta sätt är de borgerliga partierna övertygade om att det är något gott att kräva av, exempelvis, Arbetsförmedlingen att låta andra utföra sitt uppdrag. Eftersom den borgerliga regeringen är så övertygade om det goda med deras system har man inte prioriterat att verkligen granska om systemet fungerar.

Arbetsmarknadspolitik har nu blivit till en marknad vilken som helst. Det har inneburit att företag och organisationer fylkats kring det dukade bordet hos Arbetsförmedlingen. Statliga medel hamnar hos såväl goda som mindre goda utförare. Det är inte första gången som mediarapporteringen har funnit liknande brister i Arbetsförmedlingens uppföljning av de utförare man anlitat. Eftersom ingen förbättring har skett urholkas förtroendet för Arbetsförmedlingen och för arbetsmarknadspolitiken.

Den borgerliga regeringen har inget intresse av att i grunden förändra sin arbetsmarknadspolitik. Den verkar heller inte ha något intresse av att kritiskt granska om deras politik fungerar i praktiken. Annars hade de väl mer resolut uppdragit åt Arbetsförmedlingen att följa upp utförarnas arbete?

Länkar: SVTSVTSVTSVT, di.se

Fler som skrivit: Martin Moberg

%d bloggare gillar detta: