Bloggarkiv

Sju punkter för rättvisa löner


I fredags publicerades fem fackföreningsledare om frågan kring kvinnors löneläge i förhållande till mäns. Jag betvivlar inte på en punkt att kvinnors yrken och branscher i många fall värderas lägre än mäns enbart på det faktum att de är kvinnodominerade. Debattörerna har sju förslag för att långsiktigt få mer jämställda löner:

1. Att lönerna för kvinnodominerade yrken uppvärderas utifrån den kunskap, de krav och det ansvar som arbetet kräver.

2. Att Medlingsinstitutet får i uppdrag att kartlägga och analysera löneskillnaderna mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken på hela arbetsmarknaden samt att i samarbete med arbetsmarknadens parter föreslå åtgärder.

3. Att ett långsiktigt partsgemensamt arbete startas i syfte att utveckla fler karriärbefattningar och nya karriärvägar inom kvinnodominerade yrken.

4. Att regeringen ser över Medlingsinstitutets uppdrag så att industrins norm för lönebildningen blir förenlig med aktiva insatser för att bryta den strukturella lönediskrimineringen mot kvinnodominerade yrken.

5. Att Diskrimineringsombudsmannen inom ramen för sitt tillsynsansvar omgående avdelar resurser för att genomföra systematiska granskningar av arbetsgivarnas lönekartläggningar.

6. Att återinföra uppdraget till Försäkringskassan att verka för jämställd fördelning av uttaget av föräldraförsäkringen.

7. Att införa ”rätt till heltid” i kommuner och landsting för ökad sysselsättningsgrad bland kvinnor.

De har rätt i att en viktig och grundläggande skillnad i att dessa skillnader uppstått hänger samman med arbetsgivarens förväntningar kring föräldraskapet. Fortfarande förväntas kvinnor ta ett större ansvar för att vara lediga under barnens tidiga år. Ofta motiveras detta av just ekonomiska skäl. Eftersom kvinnan oftast tjänar minst blir det familjeekonomiskt bättre att kvinnan stannar hemma. Sålunda uppstår en ond cirkel svår att bryta. Jag ser i min bekantskapskrets att pappor tenderar att ta sin andel av föräldraledigheten i samband med sommarsemester. Jag misstänker att detta inte beror på att kvinnor hellre är föräldralediga under vintrar och höstar. På något sätt blir mäns föräldraledighet än längre sommarledighet. Det säger väl något om de förväntningar som finns kring vem som tar huvudansvaret för föräldraskapet?

Den svenska arbetsmarknaden är hårt uppdelad mellan kvinnligt respektive manligt dominerade. Det finns en tendens att det relativa löneläget sjunker i branscher där kvinnors andel växer. Detta borde bli ogörligt i en framtid då kvinnor är de som i högre grad studerar på högskola/universitet än män. Men det förutsätter förstås att kvinnliga studenter börjar ta sig in på områden som fortfarande är manligt dominerade.

Det är otvetydigt som så att kvinnors arbeten behöver uppvärderas på alla områden. Svårigheten ligger förstås i att hur man ska kunna jämföra olika yrken med varandra. Den enda långsiktiga metoden ligger i att dagens könsmässiga uppdelning av arbetsmarknaden upphör. Men det förutsätter förstås att löneläget blir en ickefråga för vilken profession man ”väljer”. De säger avslutningsvis …

Det är hög tid för både arbetsgivare, myndigheter och regeringen att gå från ord till handling. Det är ovärdigt ett land som Sverige att systematiskt diskriminera och nedvärdera kvinnodominerade yrken.

Länkar: DN Debatt, TCO-tidningen, LO-tidningen, Rapport, di.se

Andra som skrivit: Åsa Johansson, Almegabloggen, Martin Moberg

Industribloggare: Carola Andersson, Kaj Raving, Camilla Wedin

Självmål i Bemanningsbranschen


Bemanningsbranschen växer snabbt i Sverige. Dess företag anställer många ungdomar, de  har varit duktiga i att ge personer med en svagare förankring på arbetsmarknaden ett första arbete och möjlighet att etablera sig. Det är en bransch som på många sätt strävar efter att accepteras och anses som seriösa och att verka enligt god sed på den svenska arbetsmarknaden. Det betyder förstås inte att det inte förekommer felaktigheter och rent utnyttjande i branschen.

Det som skett i företaget Uniflex är dock något helt annat. Det är inga misstag eller förargliga felaktigheter som skett. Det synes handla om ett systematisk ljugande och missbruk av unga anställdas förtroende. Det som skett verkar handla om att vissa chefer utnyttjat sitt övertag över unga människor angelägna att etablera sig på arbetsmarknaden. Enligt Ekot förekommer detta på fler än företag än det idag utpekade.

Det är uppenbart att branschen har att arbeta med ett attitydproblem som verkar finnas där, kanske inte hos alla eller ens hos en majoritet av de som anvisar arbeten. Vill man skapa ett förtroende hos sina anställda, kunder, fackliga och andra organisationer måste sådant som verkar ha skett suddas bort.

Länkar: LO-tidningen, Kollega, Lag&Avtal, Ekot, Rapport, di.se, dn.se, SvD, Ekot

Andra som skrivit: Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Löntagarbloggen, Elisabeth Aberg

Industribloggare: Kaj Raving

Företagen ska få tillbaka 4 miljarder kronor


LO och Svenskt Näringsliv skrivit en överenskommelse kring avtalsförsäkringarna. Den innebär en del förbättringar av avtalsförsäkringarna. Den innebär även att man kommit överens om att afa ska återbetala AGS-premierna inbetalda 2008 eftersom man vill undvika en ”skattesituation”. Återbetalningen ska ske under 2012 och motsvarar ca 4.000 kronor per anställd.

Eftersom arbetstagarna har avstått en del av sitt löneutrymme för att finansiera avtalsförsäkringarna synes det som om återbetalningen till företagen även borde komma löntagarna till del. Kan man tänka sig en smärre löneförhöjning?

Ökande inkomstklyftor


DN rapporterar att, enligt en rapport från SNS, så har inkomstklyftorna ökat i Sverige sedan 1980. De främsta orsakerna till denna utveckling är ”… ökade skillnader i kapitalinkomster, snarare än förändringar av löner, skatter och transfereringar …”. Löneinkomster beskattas högre än inkomster av kapital. Detta är väl en av orsakerna till att det blivit allt mer populärt med sådana konstruktioner för högre chefer inom näringslivet. Rapporten har också att berätta att inkomstskatterna har blivit allt mindre omfördelande vilket gjort att inkomstskillnaderna ökar. Man kan dock inte säga något om vilken eventuell effekt som jobbskatteavdragen har haft i detta avseende. Men allt tyder väl ändå på att det är de med de högsta inkomsterna som tjänat mest på denna reform.

OECD har i en rapport konstaterat att inkomstskillnaderna är de största på 30 år. De visar att den tiondel av befolkningen med den högsta inkomsten har sett den öka med 2,4 % om året. Den tiondel med den lägsta inkomsten har fått se sina inkomster öka med endast 0,4 %. Markus Jäntti vid Stockholms universitet menar …

När inkomstskillnaderna ökar, ökar också beroendet av familjebakgrunden. Den som föds i en låginkomstfamilj får det svårare att uppnå en högre inkomst själv.

Denna utveckling har gynnat kapitalägare och högre ledningar i de stora företagen. Deras andel av företagens resultatmedel har ökat på bekostnad av de anställds andel. Det borde innebära en ordentlig morot för de fackliga organisationerna att i framtiden arbeta för att öka lönernas andel av företagens överskott.

Länkar: dn.se, LO-tidningen, LO-tidningen, TCO-tidningen, di.se, dn.se

Industribloggare: Carola Andersson, Kaj Raving

Almega gillar inte industrins avtal


Inför och under den avtalsrörelse som nu pågår var Svenskt Näringslivs, SN, mantra att predika de för internationell konkurrens utsatta industrins lönenormerande roll. Man kritiserade LO:s förslag till jämställdhetspotter, särskilt som det sedan uppstod en spricka mellan LO-förbunden i denna fråga. Organisationen kommer alldeles säkert att ta minsta möjlighet att kritisera LO och de förbund som ingår i LO:s samordning om de börjar driva kravet om en högre löneökning till den jämställdhetspott man är överens om.

Men det är tydligt att SN heller inte är konkret i frågan om industrins lönenormerande roll. Idag har Almega, ett av SN:s medlemsförbund, kritiserat industriavtalen för att vara ”… illa anpassade för tjänstesektorn”. SN har släppt fram denna ståndpunkt på sin specialsajt om avtalsrörelsen. Det betyder att man kommer att låta Almega driva sina frågor om ”företagsanpassade” löneavtal och lägre ingångslöner i avtalsrörelsen. SN kommer att kritisera fackliga organisationer som kan komma att ställa krav på löneökningar ovan nivån på industriavtalen. Men de kommer inte att hindra egna medlemsförbund att driva krav på lönenivåer som ligger på en annan nivå än de nyligen träffade industriavtalen.

Det är tydligt att SN inte tvekar att tala med dubbel tunga i denna fråga. Det gör ju i sin tur att deras trovärdighet i denna fråga minskar i motsvarande grad.

Länkar: di.se, TCO-tidningen, di.se, di.se, Ekot

Industribloggare: Patrik Renfors

Ett normerande löneavtal


Så här dagen efter att Facken inom industrin slutit avtal på 3 % startar debatten om de blir normerande och/eller innehåller tillräckliga höjningar av löneläget. För de avtal som IF Metall tecknade gäller att lönerna ska höjas den 1 februari 2012. Avtalen gäller sedan fram till och med den 31 mars 2013. Detta innebär att detta avtal både har den kortaste löptiden under Industriavtalets historia – men det är också det som ger de näst högsta avtalshöjningarna.

På torsdag kommer avtalsrådet att diskutera avtalet. Självklart finns det fackliga företrädare och medlemmar som anser löneökningarna vara för låga och hellre skulle ha tagit en konflikt för att få ut mer. Det är möjligt att övertidsblockader och i slutändan en strejk kunde ha gett mer i löneökningar. Vilket priset skulle bli för ytterligare höjningar skulle bli kan man ju bara spekulera i. Jag tror att det skulle kosta mer än vad det gett tillbaka att ta en konflikt i detta läge. Avtalet ger löneökningar från första dagen. Det är en kort avtalsperiod. Kombinerat med de förbättringar som förhandlingarna mellan LO och Svenskt Näringsliv om avtalsförsäkringarna gett gör detta till ett ganska bra utfall.

Sedan är det en annan fråga hur övriga LO-förbund ställer sig till nivån på de slutna avtalen. Enligt LO-tidningen anser de förbund som ställt sig bakom LO:s avtalsplattform att industrins avtal inte blir normerande eftersom, som Per Bardh säger:

Vi kommer inte att ompröva kraven i LO:s avtalsplattform. I industrifackens uppgörelse saknar vi jämställdhetspotten, avtalade begränsningar av visstidsanställningar och en satsning på de lågavlönade med ett krontalspåslag.

Per Bardh menar vidare att LO därmed inte tagit ställning till vilket avtal som blir normerande för övriga förbund. Det gör man först när något av de andra förbunden gör det. IF Metalls ordförande Stefan Löfvén menar att denna inställning kan tolkas som att LO far med dubbla budskap eftersom man annars har gett uttryck för att den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska normera lönerna på hela arbetsmarknaden. Han säger vidare …

Vi accepterar krontalspåslag som LO förespråkar. Och vi har inga problem med att avtala om begränsningar av visstidsanställningar. När det gäller jämställdhetspotten har vi vår egen uppfattning och det betyder att det finns extra pengar till vissa grupper, men inte till hela avtalsområden.

Stefan Löfvén önskan att industrins avtal ska vara normerande är vidare än den mellan fackliga organisationer. Han uttryckte under presskonferensen igår som sin åsikt att även VD:ar och direktörer borde se detta avtal som normerande för sin egen löneutveckling. De har ju annars svävat i sin egen alldeles blåklara himmel och beviljats löne- och ersättningsökningar som ligger vida utöver vad övriga har kunnat räkna med.

Länkar: Kollega, Handelsnytt, LO-tidningen, TCO-tidningen, Ekot, Rapport, di.se, dn.se, dn.se, di.se, di.se, dn.se, Rapport

Andra som skrivit: Leine Johansson, Niklas Hjert, Peter Andersson

Industribloggare: Patrik Renfors, Fredrik Ylander

Det blev 3 %


Facken inom industrin har meddelat att de skrivit denna avtalsrörelses första avtal. Enligt information som jag fått från IF Metall kommer avtalet att ge löneökningar om 3 % den 1 februari 2012, individgaranti om 395 kr och att lägstalönerna höjs med samma värde som avtalet (dvs 3 %). Avtalen kommer att gälla från den 1 februari 2012 till den 31 mars 2013. Avtalet är för IF Metalls del preliminärt fram till att avtalsrådet har yttrat sig över det och förbundsstyrelsen fattas sitt beslut.

Alldeles säkert kommer ett antal enskilda medlemmar och förtroendevalda visa upp sin besvikelse över nivån på löneökningarna. Å andra sidan har de fackliga organisationerna slagit tillbaka visa, för facken, svårsmälta krav. Världen är också, trots allt, på väg mot oroligare tider. Det finns enskilda företag som fortfarande har gyllene tider och som har en stor orderingång, men det finns också det motsatta. Därför känns nivåerna på nivåökningarna i detta avtal som rimliga och realistiska med tanke på den tid vi befinner oss i.

IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven säger …

Vår bedömning är att avtalen ger förutsättningar för reallöneökningar under 2012 liksom att svensk industris konkurrenskraft bibehålls så att jobben inte äventyras.

Länkar: Rapport, Ekot, di.se, dn.se, E24, SvD, vlt, Rapport, di.se, di.se, di.se, Ekot, Lag & Avtal, TCO-tidningen, Kollega, TCO-tidningen, LO-tidningen, LO-tidningen, DN Debatt

Andra som skrivit: Martin Moberg, Peter Andersson, Camilla Wedin

Industribloggare: Patrik Renfors

Att höja eller icke höja lönen – det är frågan det gäller


Ekot rapporterar att LO och Svenskt Näringsliv,SN, inte delar samma verklighetssyn gällande lönebetalningsförmågan i de svenska företagen. LO är övertygad om att det är fullt möjligt med ökade löner nästa år. SN inte delar den åsikten. Däremot är företagens förmåga att höja VD-löner och ersättningar obruten. De tvekar heller inte att lägga pengar på andra viktiga investeringar som ökade jaktmöjligheter för företagsledningar och slikt folk.

Nog tusan finns det pengar att öka lönerna för alla anställda!

Andra som skrivit: Röda Berget

DN slår på stortrumman!


DN spekulerar idag i att industrifacken kan komma att varsla om konflikt och strejk strax innan jul. Det är möjligt att den ärade artikelförfattaren har skaffat sig information som jag inte har tillgång till. Men det skulle faktiskt förvåna mig högeligen om IF Metall och övriga förbund skulle bjuda arbetsgivarna på en massa ledigheter så här kring jul- och nyårshelgerna. Blir det konflikt tror jag knappast att de fackliga organisationerna tar i med storsläggan först. Blir det varsel lär det nog börja med betydligt mer lågintensiva åtgärder än strejk.

Verkligheten är nog snarare som Veli-Pekka Säikkäklä, avtalssekreterare hos IF Metall, uttrycker det …

Vi satsar nu på att flera ska bli klara samtidigt. Både vi och arbetsgivarna har en tydlig samordning. Och vi vill att alla fackförbund ska vara delaktiga och ha möjlighet att påverka.

Den stora stötestenen är fortfarande nivån på löneökningarna. Därför är det fundamentalt viktigt att de fackliga organisationerna håller ihop ända till slutet.

För övrigt så tackade Pappers nej till arbetsgivarnas förslag till lönenivåer. Någon som är förvånad?

Länkar: dn.se, LO-tidningen, LO-tidningen

Industribloggare: Eli Abadji, Kaj Raving

Det kan bli lönekonflikt


… i alla fall enligt den rubriksättning som TT förmedlat till den svenska mediavärlden (Rapport och DN). Det är klart att ju längre det dröjer innan parterna kan finna en lösning förhandlingsvägen så finns en risk för konflikt. Framför allt gäller detta om endera parten vidhåller för den andra obehagliga ståndpunkter. Jag misstänker dock att de fackliga organisationerna inte avser att dra igång några konfliktåtgärder som träder i kraft innan eller under jul- och nyårshelgerna. Eftersom arbetsgivarna har intagit en förment ståndpunkt av att visa ansvar för den ekonomiska utvecklingen synes det mindre troligt att de kommer att vidta några konfliktåtgärder annat än ”lågintensiva” (sluta dra och inleverera fackliga avgifter från medlemmar).

Jag förmodar att man kan definiera situationen som ett mindre kallt krig för tillfället. Men å andra sidan tänker jag inte satsa några pengar på den ena eller andra situationen.

För övrigt har Pappers tagit emot ett, tydligen, ungefärligen likalydande avtalsbud som det som Facken inom industrin redan har avvisat. Någon som sätter emot att Pappers kommer att göra detsamma?

Länkar: LO-tidningen, Rapport, dn.se, Rapport, dn.se

Andra som skrivit: Eli Abadji, Gösta Karlsson, Henkas blogg

Industribloggare: Juhani Kulo, Patrik Renfors

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 683 andra följare

%d bloggers like this: