Bloggarkiv

Då fick Björklund sin lärlingsutbilding


Lärlingar fordom

Det har bland ett par av regeringspartierna funnits en våt dröm om att få införa lärlingsutbildningar av tysk typ i Sverige. Man har hoppats på att detta ska vara en enastående lösning på ungdomars arbetslöshet. Nu föreslår den borgerliga regeringen en ny form av anställning – gymnasielärlingsanställning – för att möjliggöra en utveckling för fler utbildningar i samarbete skola och näringsliv.

Jan Björklund hoppas också att möjligheten att få tjäna litet pengar ska locka fler elever att söka yrkesinriktade utbildningar. Idag är ju verkligheten det omvända. Efter att den borgerliga majoriteten beslutat att yrkesinriktade gymnasieprogram inte längre ska ge högskolebehörighet har ansökningen minskat kraftigt.

Jag har verkligen inget emot att gymnasieutbildning sker i nära samarbete mellan skola och det omgivande näringslivet. Det innebär att utbildningens teoretiska och praktiska inslag blir tydligare och lättare att förstå när man befinner sig på praktik på en arbetsplats. Det innebär också goda möjligheter att få visa upp sig för en potentiell arbetsgivare.

Den borgerliga regeringen har dock en syn på att inte alla elever ska gå på högskola och att man vill ”befria” vissa elever från tvånget av teoretiska studieinslag. Genom denna kombination hoppas man att fler elever ska lämna gymnasieskolan med godkända betyg.

Problemet med denna syn är att den arbetsmarknad de vill se inte finns. Det är de unga människor som saknar fullständiga betyg från gymnasieskolan som har högst arbetslöshet. De enkla jobben finns inte.

För industrin är det högst bekymmerssamt att allt färre elever söker till de yrkesprogram som leder till industrijobb. Regeringens omläggning av utbildningarna skapar långsiktiga problem för den svenska industrin. Parterna inom industrin har tillsammans skapat konceptet med ”TeknikCollege” som ett sätt att stimulera fram bättre utbildningar med mer kvalificerat innehåll.

Utbildningsministern har till slut förstått industrins behov och har beslutat att tillsammans med arbetsmarknadens parter skapa en mer kvalificerad utbildning som förhoppningsvis ska locka fler sökande. Samtidigt har parterna skrivit avtal om yrkesintroduktion för att ge ungdomar som saknar relevant yrkesutbildning för industrin en väg till arbete. I denna form kombineras teoretiska studier med avlönat arbete.

Nu krånglar regeringen till det med sitt förslag. Redan idag är det många som konkurrerar om arbetsgivarnas intresse när det gäller arbetsplatsförlagd utbildning. Det kan därför bli svårt att få fram de lärlingsplatser man hoppas på. Vidare finns en risk för inlåsning till en arbetsplats och typ av arbete genom lärlingsanställningen. Det vore bättre att satsa på utbildningar som ger både bredd och djup så att man har fler valmöjligheter.

Men jag kanske bara målar fan på väggen? Det lär väl visa vart det tar vägen.

Länkar: Arbetet, Hotellrevyn, di.se, SvD

Annonser

Jan Björklunds våta dröm


Lärlingar – det är bra det!

Under tisdagen fick utbildningsminister Jan Björklund presentera sin andel av den kommande höstbudgeten. Det handlar om en satsning på lärlingsutbildning för en total kostnad om omkring en miljard kronor för åren 2014 – 2017.

De arbetsgivare som tar emot lärlingar ska få ett ökat anordnarbidrag och eleverna ska få en liten slant som ersättning för kostnaden för mat och resor. Detta förslag ska kompletteras med en proposition om en särskild lärlingsanställningsform.

Inom vissa delar av borgerligheten finns en ganska nostalgisk syn på detta med lärlingar där man drömmer sig tillbaka till en svunnen tid. Jag har inget emot att gymnasieutbildning till stor del förläggs till arbetsplatserna. Det ger både relevant erfarenhet och en möjlighet att arbeta med utrustning som skolan inte har resurser att införskaffa. Det innebär vidare att eleverna får vara på flera olika arbetsplatser och därmed få en bredare kunskap om det aktuella yrket.

Risken med en renodlad lärlingsutbildning är att man skapar inlåsningseffekter. Man får kunskap om enbart den aktuella arbetsplatsens utrustning och erfarenheter. Vidare är ju detta även ett steg i att nedvärdera teoretisk kunskap. Det finns en tro om att vissa typer av elever enbart kan klara av praktiska färdigheter.

Läs och se inslaget om ”Volvosteget” från Eskilstuna. Det är en satsning som Volvo genomför inom ramen för IF Metalls avtal om yrkesintroduktion. Här får ett stort antal arbetslösa ungdomar möjligheten att skaffa sig ett yrke. I höst kommer man att ta emot en ny grupp ungdomar. En lärdom man gjort är att man kommer att kräva av ungdomarna är att man har fullständiga betyg i kärnämnena. Raimo Heinonen, personalchef Volvo CE Eskilstuna, säger till Östnytt att …

Vi ser att det finns behov. Vi har väldigt kvalificerade jobb och man måste ha baskunskaperna då i de här ämnena.

Åtminstone på ett område har utbildningsministern förstått detta. Han har förstått att man måste satsa på att utveckla de gymnasiala utbildningar till industrin. Detta kommer att ske i samarbete med arbetsmarknadens parter inom industrin.

IF Metall har tillsammans med arbetsgivarnas organisationer utvecklat konceptet med Teknikcollege. Det handlar om en insikt om att framtidens industriarbeten kräver en högre kompetens och motiverade elever och ungdomar som satsar tid för ett industriellt arbete.

Det vore bättre om regeringen fokuserade på att stödja utvecklingen av utbildningar i samarbete med skolor och arbetsmarknad av den sorten som Teknikcollege är ett exempel på.

Länkar: SVT, SVT, di.se, Ekot, SvD, vlt, Ekot, Arbetet, Lärarnas Nyheter

Lööf och företagen


Annie gillar lärlingar

Ordföranden för rikets rikaste parti, Annie Lööf, har hållit hov/sommartal under tak på det fagra Djurgården i Stockholm. Enligt medias rapportering var temat för talet företag, företag, företag etc.

Eftersom Centerpartiet har haft statsrådsposten som Näringslivsministern sedan 2006 är det kanske inte att undra på att man i retoriken försöker vara företagens bästa kompis. Det har ju i allmänhet mest blivit till retorik.

Nåväl. I talet framhöll Annie Lööf att partiets viktigaste krav kommer att vara att avskaffa den andra sjuklöneveckan samt att införa ett ”riktigt” lärlingssystem. Jag har väl inget emot att man tar bort företagens ansvar för den andra sjuklöneveckan. Jag skulle ju helst vilja se införandet av någon typ av för arbetsgivarna solidarisk och obligatorisk rehabiliteringsförsäkring. I det fallet skulle det ju passa väl att ta bort arbetsgivarnas ansvar för den andra sjuklöenveckan. Jag misstänker väl dock att (CP) och den borgerliga regeringen inte delar min ståndpunkt.

Det verkar som om de tre mindre partierna av regeringens fyra driver på när det gäller införande av lärlingssystem. De kommer nog att få det svårare där. Moderaterna har ju bundit upp sig hårt för införande av introduktionsavtal inom, framför allt, LO-förbundens verksamhetsområden. (M) har lovat statliga pengar för att stödja framväxten av sådana avtal samt att avskaffa arbetslöshetsavgiften.

Det är väl först när Fredrik Reinfeldt hållit sitt sommartal som vi kommer att ana hur prioriteringarna i den kommande höstbudgeten kommer att se ut. Det talet lär avgöra huruvida Annie får gehör för sina tankar.

Länkar: Ekot, dn.se, dn.se, SvD, SVT, di.se, SvD, dn.se, SvD

Fler som skrivit: Peter Johansson, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Ann-Sofie Wågström, Alliansfritt Sverige, Peter Högberg, Peter Johansson

Jan Björklund begär tålamod


I tålamodets skola blir ingen fullärd.

Den svenska skolan befinner sig i en ganska djup kris. Den ansvarige ministern – Jan Björklund – är ändå nöjd med vad han åstadkommit. Så trots att Folkpartiet har haft ansvaret för skolfrågorna inom regeringen uppmanar Jan till ökat tålamod.  Till slut, hoppas han, ska de goda resultaten av den borgerliga politiken visa sig. Vänta bara!

Denna önskan om ökat tålamod verkar vara det enda som Jan Björklund kan uppbåda i dagsläget. Folkpartiet är på väg att tappa initiativet i utbildningsfrågorna. Socialdemokraterna som Moderaterna har börjat fokusera på dessa frågor genom ett flertal politiska initiativ. Flitigast i frågan har (S) varit. Detta verkar opinionen ha upptäckt.

Enligt den undersökning som presenterades i DN den 5 juli så har idag socialdemokraterna större förtroende bland valmanskåren än Folkpartiet. Dessutom bedömer väljarna skolpolitiken bland de viktigaste i det kommande valet.

Jan Björklund hemställer om tålamod med hans politik medans väljarna vill ha en förändring. Det är uppenbart att Folkpartiet i denna deras profilfråga har hamnat på sidan om. Nu kommer andra att ta över skolpolitiken.

Länkar: dn.se, dn.se, SvD, SvD, SVT, dagens arena, Ekot, dn.se, di.se, SVT, dn.se, Arbetet, ka.se, Arbetet

Fler som skrivit: Peter Johansson, Alliansfritt Sverige, Roger Jönsson, Ann-Sofie Wågström

%d bloggare gillar detta: