Bloggarkiv

Minskar Las viljan att anställa?


Lågprislandet

Företrädare för Teknikföretagen larmar i ett debattinlägg om den nästan katastrofala situation som råder i svenska företag gällande reglerna för anställning. Genom de, enligt debattörerna, gammalmodiga och stelbenta reglerna, förhindras viljan att anställa samt att arbetsgivare ställer högre krav på utbildning och erfarenhet än de annars skulle ha gjort. Hellre än att själva anställa så utnyttjar man bemaningsföretag.

De menar att lagen om anställningstrygghet behöver göras om från grunden. På vilket sätt antyds högst otydligt. Det som framgår är att arbetsgivarna behöver flexibla regler så att man snabbt kan ”korrigera sina misstag”. Vad det där betyder är ju högeligen oklart. Men jag antar att arbetsgivarna vill slippa att sätta sig i förhandlingar innan man genomför uppsägningar. I förhandlingarna med PTK framgick det ju att arbetsgivarna skulle kunna säga upp på egen hand.

Som motprestation verkar arbetsgivarna vara beredda att ge ”en bra omställnings­försäkring som underlättar att man kan hitta ny anställning.”

Förändringarna ska ske genom att lagen förändras. Därför måste förändringarna ske i samverkan med ”… politiken, företagen, arbetsgivar­organisationerna, facken och tankesmedjorna.”

Det verkar som om arbetsgivarna inte längre vill fortsätta förhandlingsvägen. För drygt ett år sedan tog parterna Svenskt Näringsliv och PTK ”time-out” i sina förhandlingar om lagens turordningsbestämmelser. IF Metall har för sin del öppnat upp för diskussioner kring turordningsbestämmelser. Grunden för dessa förhandlingar skulle handla om …

… arbetsgivarnas krav på flexibilitet och ändrade turordningsregler som står emot facket förhoppningar om nya regler för inhyrning av arbetskraft, visstidsanställningar, utbildning av anställda och omställningsstöd för dem som förlorar sina jobb.

Det finns säkert all anledning att diskutera tillämpningen av regelverket i LAS. Men samtidigt ska inte eventuella svårigheter överdrivas. Det finns en mytbildning om hur dyrt och komplicerat det är att säga upp personal i Sverige. Praktiken visar snarare att de svenska reglerna är ett under av flexibilitet och som gör det billigt, förhållandevis andra länder, att säga upp personal i Sverige.

Arbetsgivarnas larmande är en del av spelet och handlar om makten på arbetsplatsen.

Vad är priset för turordningsreglerna?


PTK sitter i förhandlingar med Svenskt Näringsliv (SN) om hur man ska tillämpa turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd. Vad jag förstått är tjänstemännen beredda att ge arbetsgivarna större möjlighet att själva bestämma över vem/vilka man vill behålla i händelse av arbetsbrist. Priset för detta är att arbetsgivarna ska betala mer för tjänstemännens kompetensutveckling och omställningsstöd.

Förhandlingarna har kommit så pass långt att SN har överlämnat ett avtalsförslag till sina motparter. Tidningen har fått en kopia av arbetsgivarnas förslag. Förslaget innebär långtgående möjligheter för arbetsgivarna att själva bestämma vilka som anses sakna tillräcklig kompetens och därför måste sluta vid en arbetsbristsituation. Av förslagets paragraf 3 framgår att …

Innan turordning fastställs inför uppsägningar på grund av arbetsbrist får en arbetsgivare, oavsett antalet turordningskretsar, undanta högst X tjänstemän per driftsenhet som enigt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Den eller de tjänstemän som undantas har företrädesrätt till fortsatt anställning.

Av förslaget framgår vidare att arbetsgivaren på egen hand kan upprätta ett antal olika turordningskretsar.

Jag vet inte hur mycket av det som framgår av SN:s förslag som kan bli verklighet. Parterna har varit försiktiga med att förmedla hur samtalen går. Den fackliga sidan låter förstå att detta är SN:s förslag enbart och inte en färdig överenskommelse. PTK:s, tillika Unionens förhandlingschef Niklas Hjert, säger att …

… I en förhandling krävs det en överenskommelse för att komma i hamn. Jag har aldrig varit med om att en förhandling slutat med att arbetsgivarens förslag blivit produkten av diskussionerna.

Det är säkert sant! Men samtidigt vet vi ju inte hur långt gångna förhandlingarna är och hur nära SN:s skrivna förslag ligger vad man eventuellt har kommit överens om i samtalen. Men det är uppenbart att fackliga organisationer nära PTK har börjat dra öronen åt sig.

LO, som inte är part i de pågående förhandlingarna, har reagerat starkt på det avtalsförslag som SN har formulerat. LO:s avtalssekreterare, Torbjörn Johansson, säger att …

Att låta arbetsgivarna ensidigt bestämma kompetenskraven och dessutom avgöra vem som uppfyller dem – det är liktydigt med att skrota las och därför en helt omöjlig utgångspunkt för samtal.

Det är klart att LO är oroliga över vad PTK:s förhandlingar kan leda till. LO-förbunden har mycket mer att förlora än vad tjänstemännen har i denna fråga. Parterna har som målsättning att vara klara före jul. Det innebär att vi mycket snart vet vad det förslag som Arbetet kommit över är värt i praktiken.

Men det vore en högst olycklig utveckling om PTK ger arbetsgivarna ensamrätt på att bedöma vad ”kompetens” står för i händelse av en arbetsbristssituation.

Länkar: Arbetet, TCO-tidningen, Unionen, Arbetet, Arbetet, SvD, di.se, Arbetet, Arbetet, Tidningen Vision, Publikt, Arbetet, ingenjören, Arbetet, Kollega

Teknikföretagens strid emot LAS


Anders Weihe är kritisk

Svenska Dagbladet rapporterar att arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen anser att Lagen om anställningsskydd ökar arbetslösheten och minskar sysselsättningen bland unga. Denna uppfattning förs fram i en, ännu ej publicerad, rapport. Anders Weihe, chefsjurist och förhandlingschef, säger att …

Det har varit svårt att få i gång en diskussion kring las. Det är närmast tabu att prata om det. Nu har vi valt att i stället börja titta på om det finns problem med lagen och vi anser att det finns tydliga bevis för det.

Teknikföretagen är förstås fria att anse vad de vill om gällande lagstiftning. De är dock konsekventa i sin ståndpunkt. Hösten 2012 kunde de meddela att deras medlemmar hellre fyller sitt anställningsbehov genom korta anställningar och bemanningsföretag.

Saco visar i en rapport att en stor del av debatten kring lagen om anställningsskydd förs i ett väl högljutt tonläge och (ibland) av okunskap. De säger i anslutning till en rapport om lagstiftningen att …

Den polariserade debatten om LAS kan till stor del förklaras med bristande kunskap. Både arbetsgivare och arbetstagare gör många gånger val som bygger på en felaktig uppfattning om gällande rätt. En lösning på problemet kan vara att göra arbetsrätten mer transparent genom att skriva in praxis i lagen. Det finns dock flera nackdelar. Flexibiliteten riskerar att gå förlorad samtidigt som det skulle vara svårt att undvika att åstadkomma ändringar i sak.

Det stora problemet med LAS är snarare att lagstiftarna har gjort det möjligt att stapla korta anställningar på varandra. Detta har gjort det allt svårare för unga att få en fast anställning. Häri ligger orsaken till att EU hotar med att dra Sverige inför domstolen för brott mot EU:s visstidsdirektiv.

På denna punkt förefaller inte arbetsgivarna ha någon större åsikt. Det är väl snarare som så att de med välbehag ser att de kan använda de anställda på ett mer flexibelt sätt.

En fråga om rätten till heltid


Dagens Nyheter skriver idag om det faktum att fackförbundet Handels har förlorat ett antal domar i Arbetsdomstolen. Domarna innebär att arbetsgivarna har rätt att organisera om arbetet även i de fall de anställda tvingas gå ned i arbetstid och samtidigt nyanställer. Det enda val som arbetstagarna har efter genomförda förhandlingar om ändrad organisation är att acceptera den nya organisationen (innebärande kortare arbetstid) eller att inte göra det varvid man kan bli uppsagd pga arbetsbrist.

Det råder knappast någon tveksamhet om att arbetsgivarnas arbetsledningsrätt är stark. Om arbetsgivaren bara uppfyller de krav som lagar och avtal ställer på dem kan de genomföra vad de önskar. De kan förstås ta intryck av sakliga argument från den fackliga organisationen eller att inte göra det och sedan göra som de vill. Arbetsgivarna genomför de organisationsförändringar man anser sig behöva göra för att företaget ska vara lönsamt och konkurrenskraftigt. Och så skulle man kunna avfärda denna fråga som enbart en fråga om skilda ståndpunkter inom arbetslivet.

Samtidigt har vi en viktigare diskussion i samhället. Den om pensionen och av betydelsen av att arbeta längre och mer för att uppnå en rimlig nivå på inkomsten som pensionär. Med det i åtanke blir den utveckling som sker inom, exempelvis handeln, betydelsefull. Då måste det föras en diskussion om hur villkoren även i den branschen kan bli sådana att människor finner det attraktivt att söka sig dit. Det finns exempel inom branschen på att det inte alls är svårt att erbjuda heltider till alla som önskar det. Den del av branschen som framför allt säljer elektroniska produkter (och med en högre andel anställd manlig personal) verkar ha lättare att ha heltid som norm.

Det behövs en principiell diskussion inom alla de branscher där man tydligen finner det svårt att erbjuda heltider till alla sina anställda. Det handlar ju både om att långsiktigt vara attraktiva arbetsgivare men även om att skapa ett bättre arbetsliv som ger alla möjlighet att erhålla en rimlig inkomst. Med denna utveckling får vi ett tillstånd där arbetsgivarna kan hantera sin personal på ett allt mer flexibelt sätt men där de anställda får en allt otryggare situation.

Lagstiftarna behöver också fundera över hur de kan stödja framväxten av ett arbetsliv där fler kan arbeta heltid för att därmed förtjäna pengar till sitt liv idag och till livet som pensionär.

Länkar: dn.se, lo.se, handels.se

%d bloggare gillar detta: