Bloggarkiv

Pensionärer under fattigdomsgränsen


Pensionsmyndigheten rapporterar att för var tredje pensionär är nivån av den allmänna pensionen lägre än fattigdomsgränsen. Skillnaderna är stora mellan män och kvinnor – 45 % av de kvinnliga pensionärerna har en pension som är lägre än den definierade fattigdomsgränsen om 10.800 kr/månad. För män är motsvarande siffra 25 %.

Då man inte räknat med eventuell tjänstepension eller annat pensionssparande är ju den samlade verkligheten förmodligen ganska mycket annorlunda. Det man kan misstänka är dock att för kvinnor blir problemet förmodligen inte särskilt mycket annorlunda. Kvinnor arbetar ju fortfarande i högre grad deltider och är längre föräldralediga. I ett system där hela livsinkomsten räknas påverkar ju detta både nivån på den allmänna pensionen som eventuell tjänstepension.

För de som har haft låg eller ingen inkomst av arbete finns det ett grundskydd, garantipension, som garanterar en lägsta nivå av den pension man får. Men som undersökningen visar så hamnar drygt 65 % av de med garantipension under fattigdomsgränsen. Det visar sig att bostadstillägget är viktigt för denna grupp av pensionärer. 96 % av dem som får bostadstillägg skulle ha hamnat under fattigdomsgränsen utan tillägget. Med bostadstillägg hamnar 45 % över gränsen.

Myndigheten har identifierat fyra grupper som riskerar låg pension:

  • Gifta kvinnor om man enbart ser till deras personliga inkomst.
  • Ogifta pensionärer — både män och kvinnor — om man ser till inkomststandard.
  • Sent inflyttade.
  • De som saknar tjänstepension och andra inkomster i pensionen.

Den stora utmaningen för framtiden är att få till ett arbetsliv som gör att fler kan få en rimligare nivå på sin pension. Kvinnor måste få chansen att arbeta heltider, fler män måste ta ansvar för sina barn, det gäller att verka för att fler anställda får tjänstepension (andelen företag som inte omfattas av kollektivavtal ökar) etc.

Länkar: di.se, SVT, Ekot, SvD, Arbetet, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg

Behov av aktuell forskning


I mitt kontor på IF Metall Mälardalen har jag två böcker i serien ”Arbete och hälsa” (2001:12 ”Arbete och besvär i rörelseorganen” samt 2002:15 ”Arbetssjukdom – skadlig inverkan – samband med arbete”). Dessa två böcker är en samling av den tidens aktuella forskning kring samband med vissa typer av sjukdomar och eventuell påverkan av faktorer i arbetslivet. Trots att dessa två samlingar innehåller forskningsresultat som är närmare tio år gammal (som bäst) används dessa två skrifter som viktiga underlag för de försäkringsmedicinska underlag varpå Försäkringskassans handläggare fattar beslut kring livränta. Det är litet intressant att dessa två böcker fortfarande är så pass viktiga. Det beror säkert på att de är den enda lättillgängliga samlingen av forskning kring detta område idag. Vill man hitta annan, kanske aktuellare, forskning måste man aktivt sätta sig och leta (och veta hur man ska göra det).

Kvinnor har oftare än män besvär kring axel/nacke och ryggen. I den aktuella skriften ovan (2001:12) konstateras att forskningsläget kring sambandet med arbetet vara mycket osäkert (något förenklat).

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, konstaterar att …

Försäkringskassans beslut om livränta bygger på vilken forskning det finns om sambandet mellan arbetet och skadan. Och sådan forskning handlar i regel om manliga arbeten. Det är en grundorsak till att män har lättare att få arbetsskadelivränta än kvinnor.

LO-tidningens artikel säger vidare att ”Forskarna finner också att underlaget är sämre när Försäkringskassan säger nej till en ansökan om arbetsskadelivränta än när den säger ja. Vid ett nej nöjer sig Försäkringskassan ofta med yrkestitel och sjukdomsdiagnos som underlag för beslutet.” Inte särskilt sällan finner de även stöd i ”Arbete och hälsa 2001:12” (min anmärkning).

Det finns ett stort behov av att sammanställa ny forskning och att, framför allt, forska kvinnors arbetsplatser och deras eventuella koppling till olika sjukdomstillstånd.

Länkar: Ekot, dn.se, dn.se, Ekot, LO-tidningen

LO-förbundens avtalskrav börjar klarna


LO-tidningen skriver idag att LO-förbunden börjar komma nära vilka samordnade avtalskrav man kommer att gå fram med. De tydligaste frågorna verkar vara

  • jämställdhetspott – förbunden verkar ha närmat sig en lösning på de något motstridiga intressena mellan LO:s industriförbund och de kvinnodominerade förbunden inom servicebranscherna,
  • begränsning av visstidsanställningar. Det kan komma krav på att visstidsanställning efter två år automatiskt ska övergå i en tillsvidareanställning (fast anställning),
  • trygghetsförsäkring – ska ge 100 procent i ersättning från första dagen vid arbetsskada.

Nu på måndag den 22 augusti kommer man att fastställa den gemensamma avtalsplattformen. Nivån på avtalshöjningarna kommer man att sätta i början av september.

Det känns bra att förbunden inom LO verkar kunna komma sams om de gemensamma kraven och en gemensam handlingslinje. Det stärker onekligen den fackliga fronten.

Länkar: LO-tidningen, LO-tidningen, LO-tidningen, Kommunalarbetaren, ST-press, dn.se

Industribloggare: Camilla resonerar kring avtalsrörelsen

Andra som skrivit: Martin Moberg

Kvinnors lägre förväntningar på ingångslön


Tidningen Kollega har en intressant artikel som kan förklara en del av kvinnors lägre löneläge. Företaget Universum har gjort ”Företagsbarometern” (där 14 000 studenter på svenska högskolor och universitet tillfrågats om sina förväntningar på arbetsliv och ingångslön efter avslutad utbildning). Av den framgår bland annat att kvinnliga studenter har lägre förväntningar på ingångslön än vad de manliga har. Kent Karlsson, ombudsman på Unionen, bekräftar denna bild:

”- Tyvärr stämmer det att tjejer generellt är försiktigare i sina lönekrav. De är hårdare mot sig själva. Det märks till exempel i hur väl de uppfyller kraven i annonsen; killar tycker att de borde få jobbet om de uppfyller två av tio kriterier, tjejer som uppfyller åtta av tio är oroliga för de två de saknar. Det speglar i sin tur vad man gör i nästa läge, i lönekravet.”

Jag vet inte hur man ska komma åt denna skillnad i självförtroende. Det är möjligt att detta kommer att växa bort med tid. Idag är det ju fler kvinnor än män som studerar på de svenska högskolorna och universiteten. Det är nog heller inte oviktigt i frågan att det fortfarande är fler män som sitter på chefspositionerna.

%d bloggare gillar detta: