Bloggarkiv

Jan Björklund tänker inte avgå!


Under gårdagen meddelade Kristdemokraternas ordförande, Göran Hägglund, att han kommer att lämna sitt förtroendeuppdrag. Politiska analytiker sade sig inte vara så förvånade över detta besked. Beskedet kom ändå något från en klarblå himmel. Det fanns inget av offentlig och öppen intern kritik från KD som förebådade en partiordförandes avgångsbesked.

Nu står det partiet ändå inför en process där partiordförande ska väljas.

Jag – avgå? Knappast!

Beskedet innebar samtidigt att visst fokus riktades mot ett annat parti med problematisk opinionssituation – Folkpartiet. Frågor ställdes när Jan Björklund kommer att kasta in handduken. Det officiella beskedet var förstås att Jan inte hyser några som helst planer på att avgå. Jan meddelade att …

Nej, jag är helt beredd att ta ansvar och leda Folkpartiet och den politiska förnyelsen för att ta revansch 2018. Jag känner att jag har ett starkt stöd i partiet, även om det kanske inte är från alla. Till sist är det landsmötet som avgör.

Och det är klart – beskedet kunde knappast vara något annat. Jans svar kommer att vara detsamma ända fram till den dag det officiella beskedet kommer att han lämnar sitt uppdrag. När beskedet kommer är ju öppet. Men det är klart att den dagen kommer. Min gissning är att Jan Björklund inte kommer att vara ordförande för sitt parti vid valet 2018.

Men …  det är klart – jag har ingen spåkula. Oavsett vilket så närmar sig dagen då Jan Björklund meddelar sitt avgångsbesked. Folkpartiet har ju en tradition av att ganska osentimentalt byta ordföranden vid behov.

Länkar: SvD, Aftonbladet ledare, politism, Resumé, SvD, Aftonbladet ledare, SvD, Ekot, di.se, SVT, SVT, SVT, di.se, Ekot, dagens arena, dagens arena, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Helle Klein

Annonser

Hur mycket kristdemokrat är du, Göran?


Igår kväll när jag kom hem från arbetet plundrade jag min brevlåda på dess innehåll. Förutom det senaste numret av Dagens etc fann jag valinformation från Kristdemokraterna. Jag läste aldrig innehållet i broschyren men noterade att partiet på broschyrens sista sida ställde 13 påståenden under huvudfrågan ”Hur mycket kristdemokrat är du?”.

Jag anser mig inte särskilt kristdemokratisk, är vare sig gudstroende eller tror på andra sorters gudomar eller religioner. Jag tänkte ändå roa mig med att något oförberedd svara på de 13 påståendena. Jag kommer dock inte att följa den svarsmall som man ställt upp (A – håller med fullständigt, B – håller med till viss del och C – håller inte alls med).

Nu kör vi!

  1. Det är föräldrararna som ska avgöra hur föräldraledigheten ska fördelas, det ska inte staten bestämma.
    Jag anser att vardena föräldern ska ha tre garanterade föräldraledighetsmånader. Dessa ska man inte kunna byta till den andra föräldern. Mitt motiv för det är att skapa förutsättningar för ett mer jämställt uttag av föräldraledighet och att därmed på lång sikt förbättra jämställdheten i arbetslivet. En viktig anledning till att kvinnor tjänar sämre och i många fall har svårare att göra karriär har sitt ursprung i kvinnors högre uttag av föräldraledighet.
  2. RUT-avdraget är bra och ska vara kvar.
    Jag ogillar genuint konstruktionen av detta skatteavdrag. Det gynnar framför allt de med de högsta inkomsterna vilket gör att de redan har större möjlighet att köpa tjänsten samt få högre avdrag på skatten. Jag kan godta det socialdemokratiska förslaget att minska storleken på detta avdrag.
  3. Vi ska underlätta att bo och driva företag på landsbygden och ge grundläggande service i hela landet.
    Jag har inget emot att människor både ska kunna bo och kunna försörja sig även på mindre orter och i glesbygd. Påståendet i sig är väl knappast partiskiljande. Det handlar mer om metoderna att nå detta mål. Otvivelaktigt har samhällsservice tunnats ut på många platser – både under tidigare som nuvarande regeringars tid vid makten.
  4. Det bör bli lättare att få plats på äldreboende.
    Det är självklart att det borde vara lättare att komma in på äldreboende om man har det behovet av extra stöd. Påståendet känns ju minsann inte heller det särskilt partiskiljande. Även här handlar det mer om hur man vill detta mål än om påståendet som sådant.
  5. För att få mindre barngrupper och högre kvalitet i förskolan är det värt att höja maxtaxan litet.
    Onekligen behöver barngrupperna bli mindre i förskola och under de tidigaste åren i grundskolan. Socialdemokraterna föreslår att grupperna ska bli mindre. De föreslår inte att maxtaxan ska höjas.
  6. Skolan ska satsa mer på läsning och ha mer lärarledd undervisning i svenska.
    Onekligen är det högst angeläget att verka för ett ökat läsande bland barn och unga. Genom läsande får man ett rikare och mer nyansrikt språk. Man klarar sig även bättre i det informationssamhälle som växer fram. Det gör också att man har lättare att se igenom budskap och påståenden av olika slag och gör en person mer kritisk till vad som yttras.
  7. Inför tydliga insatser mot ungdomsbrott. Har man till exempel klottrat, så ska man också sanera klottret.
    Det behövs säkert tydligare insatser från samhället när unga människor riskerar att hamna i brottslighet. Men det finns knappast någon ”quick fix” på detta. Det finns många skäl till att människor hamnar i en kriminell livsstil. I många fall handlar det om grundläggande sociala problem i form av fattigdom och segregation. Det bästa sättet att långsiktigt skapa ett tryggare samhälle för alla handlar om att minska sociala klyftor och utslagenhet. Den borgerliga politiken har knappast bidragit till en sådan utveckling.
  8. Vi måste behålla den lägre arbetsgivaravgiften för unga, så att fler får jobb.
    Denna dyra reform har skapat väldigt få arbeten. Ibland får man uppfattningen att de enda som tror på denna reform är den borgerliga regeringen själv. Företag som i alla fall anställer unga människor har bara kunnat öka sina egna vinster. Den borgerliga regeringen presenterar siffror på att si och så många människor skulla förlora sina arbeten om rabatten skulla avskaffas. De siffror de presenterar är mycket högre än det antal arbetstillfällen som, eventuellt, har skapats.
  9. Föräldrar som själva tar hand om barnen bör få ersättning, genom en barnomsorgspeng mot bakgrund av att en plats på förskolan subventioneras med omkring 100.000 kr/år.
    (KD) har ju länge drivit på för att man vill införa en peng som lämnas till de familjer som väljer bort att lämna barnen på förskola. Erfarenheterna visar att detta är ett effektivt sätt att stänga inne mammor. De norska erfarenheterna visade att framför allt invandrarkvinnor med en sådan peng inte kom ut i arbetslivet och inte lärde sig det norska språket. De svenska erfarenheterna motsäger inte denna utveckling.
  10. Den orättvisa fastighetsskatten får inte återinföras.
    Jag anser att en fastighetsskatt ska införas igen. Det betyder inte att den skulle behöva se ut eller utformas på det sätt som tidigare fanns i Sverige. Men en fastighetsskatt är en högeligen sund och säker skattebas. Det kommer att vara svårare att höja inkomstskatterna. Människor kan flytta över gränser. Det är svårare med fastigheten. Jag hoppas att en borgerlig valförlust kan öppna upp för breda diskussioner om en framtida fastighetsskatt.
  11. Viss sjukvård bör samordnas av staten, för att den ska bli mer jämlik.
    Detta är ett enkelt påstående – kanske inte lika enkelt att besvara. Sjukvården utvecklas i snabb takt, idag kan sjukvården behandla allt mer olika sjukdomstillstånd. Men det krävs ofta särskild specialkompetens och investeringar i särskilt dyr utrustning och mediciner. Det är knappast rimligt att alla svenska sjukhus ska kunna hantera alla ingrepp. Så visst, någon form av statlig samordning och styrning kan vara av nöden.
  12. Skolan borde arbeta med en gemensam klassikerlista, så att alla barn får ta del av böcker, teatrar och musikgenrer.
    Jag förstår inte på vilket sätt en gemensam klassikerlista skulle garantera det (KD) önskar. Jag inser inte behovet av en sådan lista. Skolan kan ändå tillförsäkra ungdomar böcker och annan kulturell stimulans.
  13. Vi måste ställa högre krav på länderna runt Östersjön för att förbättra havsmiljön.
    Om påståendet inkluderar även Sverige så är det ju ett rimligt krav. Sverige har minsann bidragit i allra högsta grad till att Östersjön har drabbats hårt av miljöpåverkan.

Jag vet inte vad resultatet av mina svar implicerar. Jag kommer, oavsett eventuell bedömning, inte att rösta på Kristdemokraterna. Men det var trevligt att ge sig i kast med deras påståenden. Svaren varierar säkert i kvalitet. Men det var skoj att helt oförberedd sätta sig med dem och att skriva min personliga reflektioner och tankar kring dem.

PS.
”Göran” i rubriken är jag – inte någon ordförande för Kristdemokraterna.
DS.

KD:s behov av taktikröster


I helgen har de svenska kristdemokraterna träffats för kommun- och landstingsdagar. Jag har inte följt detta evenemang särskilt djupt. Träffen genomförs i skuggan av partiets dåliga opinionssiffror.

Kristdemokraterna har under en längre tid fått opinionssiffror som tyder på att man inte kommer att få ihop tillräckligt antal röster för att komma in i Riksdagen.

Partiets enda hopp i det kommande valet är att locka tillräckligt antal taktiksröstande moderater för att komma över spärren till Riksdagen. Men problemet är ju bara det att man har att konkurrera med ytterligare ett borgerligt parti. Det ställer ju de moderata/allmänborgerliga väljarna inför ett svårt val. Vem ska man ge sin röst?

Valet står inför att ge rösten till ett parti som faktiskt klarar gränsen för att komma in i det svenska parlamentet eller till ett av två som riskerar uteslutning. En röst på endera Centern eller Kristdemokraterna riskerar ju att bli en bortkastad röst. Tommy Möller, professor i Statsvetenskap, säger om valet 2010 att …

… KD fick 32 procent av rösterna av personer med ett annat parti närmare hjärtat. För Centern var motsvarande siffra 29 procent. Det innebär att man precis klarat riksdagsgränsen utan stödrösterna.

De moderata och allmänborgerliga väljarna står verkligen inför ett svårt val i höst. Ge rösten till ett säkert parti eller riskera att kasta bort sin röst.

Länkar: dn.se, SvD, SvD

Om skattesubventionerade gåvor


I ett debattinlägg argumenterar kristdemokraterna Göran Hägglund och David Lega till synes för mer generösa skatteregler för de som lämnar gåvor till civilsamhället.

Jag har inget emot att människor skänker pengar till olika ändamål. Jag gör det själv. Det är en blandning av regelbundna medel och spontana gåvor. Jag skänker dessa pengar för att jag anser och hyser förtroende för att de går till ett bra ändamål. Jag gör det inte i första hand för att sänka min skatt.

Göran och David argumenterar för att de vill förenkla för givare att erhålla skatteavdrag för sina gåvor. De vill vidare att staten ska avsätta 250 miljoner kronor till en investeringsfond för ”ideella utförare i välfärden” och att ideella organisationer bör få samma regler om arbetsgivaravgift som gäller för idrottsrörelsen.

Med andra ord vill de subventionera ideella organisationers verksamhet inom offentligt finansierad verksamhet. Det som vid första påseendet verkade handla om att stimulera privatpersoners givmildhet visade sig egentligen vara något helt annat.

Länkar: SvD, Ekot

En för alla – alla för en


En förhoppning om valvinst

De borgerliga partierna har valt att hålla hårt fast vid den formel som gett dem regeringsmakten två val å rad. Men det är en formel med stora risker med tanke på det opinionsmässiga läge som två av regeringens pusselbitar drabbats av.

Både Centerpartiet och Kristdemokraterna har under en längre tid ägnat sig åt en Riksdagens lindans. I en stor mängd av opinionsundersökningar har partierna hamnat under riksdagsspärren om 4 %. Det räcker att ett av dessa partier inte kommer in i riksdagens varma kammare för att säkerställa en valförlust för alliansen.

Svenska Dagbladet skrev för några dagar sedan förhoppningsfullt att stödröster för (KD) och (C) kan rädda den borgerliga regeringen. Tidningen har låtit Sifo fråga 4.750 personer om de är beredda att stödrösta på något av partierna (C) eller (KD) om de riskerar att inte komma in i Riksdagen. De flesta (66 %) svarade nej på den frågan.

Bland borgerliga väljare kan dock drygt 40 % tänka sig att göra det offret. De flesta skulle  välja Centerpartiet i ett sådant val. Det styrker väl mångas uppfattning om att Centerpartiet har störst möjlighet att få tillräckligt antal röster för att komma in i Riksdagen. Men det är ändå som Jenny Madestam, statsvetare vid Stockholms universitet, uttrycker det …

Allmänborgerliga väljare inser ju att de kan behöva stödrösta om de vill ha kvar en borgerlig regering. Men det finns en massa spännande dilemman för väljarna här. Om bägge ligger nära spärren – vem ska få hjälp? Om ett parti ligger en liten bit över spärren och det andra en bit under är det partiet med de lägre siffrorna som kommer att få stödet.

Moderaterna kommer att behöva lämna ganska mycket spelrum över till Centern och Kristdemokraterna för att de ska profilera sina frågor i valrörelsen. Det ska bli spännande att se hur alliansens gemensamma valprogram kommer att se ut. Jag kan ju gissa att det kommer att bli tillräckligt otydligt för att lämna utrymme för (C) och (KD) att driva sina hjärtefrågor. Samtidigt kommer detta att urholka deras kritik över att de röd-gröna partierna inte kommer att driva ett eget gemensamt valprogram.

Min gissning är att (KD) står närmast inför att förpassas ut ur Riksdagens gemenskap. Men inget är ju säkert och det är allt för tidigt att utropa valsegrare.

Länkar: SvD, dn.se, SVT, di.se

(KD) med ryggen före till framtiden


Lärlingar fordom

Kristdemokraterna har aviserat hur de önskar hjälpa ungdomar till att få in en fot på arbetsmarknaden.

Deras metod handlar om en (upp till) treårig lärlingsperiod för ungdomar upp till 30 års ålder. Vidare vill de att de yrkesförberedande gymnasieprogrammen ska förkortas till två år med en större tid i praktik än idag. Det tredje året ska vara frivilligt och kunna läsas in senare i livet.

Partiets förslag säger ju något om hur de ser på framtidens arbeten. Ungdomar som ska arbeta i den framväxande låglönesektorn kommer att behöva ett minimum av teoretisk kunskap. Vidare vill man göra ungdomars inträde på arbetsmarknaden än mer osäker genom att förklä tiden till lärling. Lärling ska man tydligen kunna vara på hela arbetsmarknaden.

När kommer förslaget om att återinföra folkskola av 1842 års typ?

Länkar: Ekot, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Roger Jönsson

Göran Hägglund och överskottsmålet


Ge mig mera stålar!

Kristdemokraternas ordförande Göran Hägglund öppnar för att regeringen borde ”tänka friare kring överskottsmålet”. I en intervju motiverar han det med att regeringen har skapat stor trovärdighet i frågan om statens ekonomi. Denna trovärdighet skulle, enligt Göran Hägglund, göra det möjligt för regeringen att spendera mer pengar än vad man annars skulle kunna göra.

I någon mån förstår jag att den kristdemokratiska ordföranden torgför dessa tankar nu. Den kommande höstbudgeten är ju det sista tillfället innan nästa års riksdagsval som den sittande regeringen har att presentera godsaker för valmanskåren. Eftersom flera av regeringspartierna visar väldigt låga opinionssiffror kommer dessa att slåss för egna profilfrågor som, förhoppningsvis, bidra till en ny valseger.

Göran meddelade inför sitt tal i Almedalen att han vill genomföra ett femte jobbskatteavdrag redan från det kommande årsskiftet. Han vill vidare sänka skatten för pensionärer och höja inkomstnivån då statlig skatt ska betalas. Till det kommer att han vill minska storleken på barngrupperna i förskolan. Görans godispåse skulle kosta staten 16 miljarder kronor.

Det kommer säkert att bli hårda förhandlingar innan regeringen kan presentera sitt förslag till budget. Skulle regeringen kunna räkna friare i frågan om överskottsmål skulle säkert denna process förenklas något.

Länkar: di.se, di.se, di.se, Ekot, di.se, SVT, dn.se, dn.se, SvD, Ekot, dn.se, dn.se, Aftonbladet ledare, SVT, SVT, SVT, SvD, SvD, Expressen

Fler som skrivit: Peter Johansson, Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Johan Westerholm, Christian Norlin

%d bloggare gillar detta: