Bloggarkiv

Elevskydd när en friskola avvecklas


imageSverige har ju ett system där ”friskolor” har stora rättigheter/möjligheter att etablera sig i de svenska kommunerna. Det är statliga Skolverket som prövar om en friskola kan starta upp verksamhet. Kommunerna får, i och för sig, yttra sig över en ansökan om etablering men har inte i övrigt något inflytande över processen. I de fall som Skolverket har godkänt en ansökan har kommunen att betala ut skolpeng.

Kommunen har ingen som helst möjlighet att korrekt dimensionera storleken på det antal elevplatser som behövs i de kommunala skolorna. Eftersom kommunen i sista hand är garanten för skolundervisning krävs att man behöver dimensionera för det. Orsaken är ju förstås att en friskola med kort varsel kan meddela att skolan ska avvecklas och/eller inte startar enligt plan.

Under förra året kom ju ett par tydliga exempel på vad som kan ske när en skolentreprenör väljer att försätta sina skolor i konkurs och därmed avveckla sin verksamhet. Det tydligaste exemplet var ju John Bauer. Detta skakade ju om friskoleförespråkarna. De berörda företagen tog ju i första hand ansvar för företagens ekonomi och i andra hand för eleverna. Det är ju en ganska naturlig prioritering för företag som bedriver verksamhet för att tjäna pengar.

För några dagar sedan presenterade Svenskt Näringsliv förslag  på en utveckling av friskolereformen för att svara upp på detta problem. De föreslår …

… att friskoleföretag inom grundskolan och gymnasiets teoretiska program ska ha en obligatorisk samrådsskyldighet, med en oberoende part, om man står inför en konkurs. Samrådet ska syfta till att erbjuda elever plats på andra skolor, kommunala eller fristående, i närområdet.

För de friskoleföretag som driver gymnasier med yrkesprogram bör högre krav ställas. Det är inte säkert att yrkesprogrammens olika inriktningar alltid finns i elevens närområde. Därför bör sådana friskoleföretag ställa garantier. Garantin ska användas till att finansiera de extra kostnader i form av resor och uppehälle som uppstår, om en elev till följd av en konkurs måste byta utbildningsort för att kunna fullfölja utbildningen.

Häromdagen presenterade Ibrahim Baylan socialdemokraternas alternativ för att säkerställa elevernas rätt till en god utbildning framför företagens önskan att göra vinst. Man kräver bland annat ”samarbetsavtal mellan ny fristående skola och kommunen som reglerar bland annat dimensionering av skolan, vad som händer med eleverna vid skolnedläggning och att skolan inte bidrar till ökad skolsegregation.”

Förslaget från Svenskt Näringsliv känns ju verkligen väl tunt. Jag tror inte på att vinstdrivande företag har något som helst intresse av att i onödan meddela sin omvärld att de står inför konkurs. Det skulle ju riskera att innebära att skolföretaget helt tappar kontrollen över avvecklingsprocessen.

Huruvida det kommer att finnas parlamentariskt stöd för de socialdemokratiska förslagen efter valet är ju fortfarande skrivet i stjärnorna. Men onekligen finns det anledning för politikerna att fundera över denna fråga.

Den enkla lösningen vore kanske att en andel av skolpengen avsätts till en obligatorisk ”skolavvecklingspeng” (eller vad den skulle kunna kallas) för att hantera de olägenheter som uppstår i samband med att en friskola avvecklas – oavsett om anledningen är konkurs eller av andra affärsmässiga orsaker.

Annonser

Om friskolors ekonomi


Gick i konkurs

Skolinspektionens generaldirektör Anne-Marie Begler förutser oro på friskolemarknaden de kommande åren. Hon säger till Ekot att …

Jag tror att det blir så att skolor kommer att läggas ned eller avvecklas och det är möjligt att det blir nya företagsstrukturer att det blir sammanslagningar av olika slag. Men det här vet vi inget om än, men att det kommer bli förändringar kan vi med säkerhet säga.

För att minimera risken att elever drabbas av konkurser samma sätt som med JB Education (John Bauer) behövs ökade resurser till Skolinspektionen. Man behöver mer kunskaper och möjligheter att granska friskoleföretagens ekonomi.

Med tanke på hur det verkar se ut i en del av de företag som tagit över en del av de tidigare ”John Bauer-skolorna” verkar det vara en bra idé.

Länkar: Ekot, vlt, SVT, SvD

Fler som skrivit: Peter Johansson

Företag betalar inte lön till sina anställda


Unionen presenterar i en rapport att det har blivit vanligare att arbetsgivare inte betalar ut lön och andra ersättningar till sina anställda. I ett pressmeddelande skriver man att …

Under 2010 drev Unionen in lön åt medlemmar på 1107 företag, under 2011 var det 1343 företag och första halvåret 2012 är vi redan uppe i 718 företag där vi fått hjälpa medlemmar att få ut sin lön. Det handlar om ca 20 miljoner i lön, provision och semesterersättning under första halvåret 2012, där företagen har brutit mot anställningsavtalet och vägrat betala den lön som utlovats, men där medlemmarna fått sina pengar med hjälp från Unionen. Unionens insatser är bland annat kravbrev, förhandlingar och stämning till domstolar för att medlemmarna ska få sin lön.

Ekot har pratat med Henning Nergaard . Hans företag slutade att betala ut lön i februari i år. Genom den fackliga organisationen och LO-TCO Rättsskydd försökte man försätta arbetsgivaren i konkurs för att därigenom få ut sin intjänade lön genom den statliga lönegarantin. Tydligen blev denna process ganska lång eftersom företaget bygge ägare under tvistens gång. Det är tydligt att Henning fick en besvärlig tid då lönen uteblev. Han säger …

Det påverkar väldigt hårt i och med att man hela tiden måste fundera på hur man ska få pengar så att man kan överleva nästa månad. Det man har fått låna är inte lika mycket som om man hade fått lön. Så man är ju väldigt begränsad i vad man kan göra.

Jag har inga siffror på hur det förhåller sig inom de branscher där jag är verksam. Men det är inte alls ovanligt att medlemmar tar kontakt med IF Metall eftersom deras arbetsgivare inte har betalat ut lön (eller delar därav). Det händer ibland att man väntar alldeles för länge med att kontakta den fackliga organisationen. Med den gällande lagstiftningen för att försätta företag i konkurs måsta man inom en månad av lönens intjänande framställa ett formellt krav till arbetsgivaren. I annat fall riskerar delar av intjänad lön att brinna inne. Martin Wästfelt, Chefsjurist på Unionen, säger …

Arbetsgivare kan idag utnyttja arbetskraft för att därefter stjäla lönen ifrån dem utan att riskera något som helst straff. Deras anställda däremot, som gjort rätt för sig, men haft oturen att råka ut för oseriösa arbetsgivare straffas genom att hamna i ekonomiska svårigheter.

Det finns ingen som helst anledning att som anställd vänta på att kontakta facket om lönen uteblir. En sådan väntan kan innebära att man förlorar sin intjänade lön, semesterlön, arbetstidsförkortning etc.

Länkar: Ekot, di.se, SvD, dn.se

Andra som skrivit: Peter Johansson, Martin Moberg

%d bloggare gillar detta: