Bloggarkiv

Bojkotta Ryanair!


LO-distriktet i Mellansverige uppmanar i ett uttalande till bojkott av flygbolaget Ryanair. De säger att …

Vi är upprörda för att företag i Sverige förbjuder de anställda att organisera sig fackligt och tar Sverige 100 år tillbaks i tiden. Vi avskaffade brukpatronernas inflytande över det svenska samhället. Och det gör oss än mer upprörda när företag verksamma i Sverige behandlar sina anställda på detta sätt.

De uppmanar de fackliga avdelningar som är medlemmar i LO-distriktet att inte flyga med oseriösa företag som Ryanair. Därmed stödjer man den kamp för rätten till facklig organisering som Svensk Pilotförening driver. Jag kommer att, för min del, välja bort Ryanairs flygstolar.

Länkar: Östnytt, vlt

Arbetsgivarna tar i så de nästan spricker


Hotar LO modellen för svensk lönebildning?

Ulf Bengtsson (generaldirektör för Arbetsgivarverket), Urban Bäckström (VD för Svenskt Näringsliv) och Håkan Sörman (VD för SKL) tar till den stora släggan när de meddelar sitt ogillande över LO. Herrarna meddelar att LO hotar den svenska modellen för lönebildning.

De talar väl om betydelsen av att den konkurrensutsatta sektorn ska sätta ”märket” (dvs nivån på löneökningarna) för övriga branscher. De är dock inte särskilt tydliga om på vilket sätt som LO utgör ett hot för lönebildningen.

Eftersom jag inte är helt okunnig om den debatt som förevarit kring LO:s samordnade lönekrav kan jag gissa vad det handlar om. LO motsätter sig på intet sätt den rådande ordningen att den konkurrensutsatta industrin sätter nivån. Däremot har LO-förbunden nått fram till en modell för att kunna hjälpa kvinnodominerade branscher att så sakteliga höja sin relativa lönenivå jämfört med andra sektorer på arbetsmarknaden.

LO-förbunden är överens om och har drivit som ett krav i avtalsrörelsen att branscher med en medellön lägre än 25.000 kr/månad ska ha löneökningar i fasta krontal – ej i procent. Detta innebär att de berörda branscherna, omräknat till procent, får en matematiskt högre löneökning än andra. LO:s konstruktion innebär att kvinnodominerade branscher något kommer närmare branscher med ett högre relativt löneläge. Fortfarande kommer stora lönegrupper med högre genomsnittslöner än 25.000 kr/månad att i fasta krontal få högre löneökningar än kvinnorna i kommuner och landsting, inom handeln och inom hotell- och restaurang.

LO:s avtalskonstruktion innebär inget som helst hot mot den rådande ordningen. Vad det handlar om är snarare att företrädarna för de tre arbetsgivarorganisationerna är ovilliga att höja de lägsta lönerna på arbetsmarknaden.

Man ska inte låta sig hunsas hur som helst


Unionens medlemmar vid företaget Focus CRS i Fränsta har under en månad strejkat för att få till stånd kollektivavtal.

De anställda på företaget har haft en lön motsvarande 85 kr/timme, inga ersättningar för arbete på övertid eller obekväm tid. Vidare har företaget inte tecknat sådant försäkringsskydd som annars är normalt förekommande. De flesta anställs dag för dag. De anställda har därmed saknat all tillstymmelse till trygghet i anställning och acceptabla anställningsvillkor.

Företaget har etablerat sin verksamhet på en mindre ort med, vad jag förstår, en ansträngd arbetsmarknadssituation. Av den anledningen har tydligen regionala myndigheter sett så positivt på etableringen att man valt att ekonomiskt stödja den. Företaget har beviljats 1.050.000 kronor i etableringsstöd, varav 411.000 har kvitterats ut. Företaget hade dessutom ansökt om glesstödsstöd. Men eftersom det krävs fasta anställningar och villkor som liknar kollektivavtalens för att erhålla det har företaget inte fått något sådant.

Företaget har hårdnackat motsatt sig att teckna kollektivavtal. Företaget väljer nu att ta den fulla konsekvensen av sitt ställningstagande. Efter ”förhandling” med Unionen kommer verksamheten att helt avvecklas. Unionen kommer för sin del att fortsätta den fackliga kampen för att erhålla kollektivavtal i det fall företaget trots allt blir kvar. Tej Häggström, en av de Unionenmedlemmar som strejkat, är förstås litet kluven inför beskedet. Men hon säger att …

Det känns skönt trots allt. Jag ångrar inte den här aktionen, det har absolut varit värt det. Man kan inte låta sig hunsas hur som helst.

Det känns uppenbart att företaget önskade tjäna så mycket pengar som möjligt på att etablera sig på en plats med hög arbetslöshet. Genom att inte ansluta sig till kollektivavtalsmässiga villkor kunde man erbjuda villkor endast något bättre ersättningen vid arbetslöshet. Man hade heller inget emot att ta emot samhällsstöd för att låta sig lockas till etablering.

Det är nog lika gott att företaget avvecklar sig självt. Det finns ingen anledning till att anställda ska behöva arbeta under vilka dåliga villkor som helst. Det sorgliga är ju att företaget har haft sanktion från staten att etablera sig på orten utan några som helst motkrav på samhällsansvar.

Länkar: Unionen, TCO-tidningen, Arbetet, Arbetet, TCO-tidningen, Arbetet, SVT, Mittnytt, Aftonbladet debatt

Andra som skrivit: Den sjätte mannen, Peter Högberg, Johan Westerholm, Peter Johansson, Martin Moberg, Martin Moberg

IF Metalls avdelningar uttrycker stöd för Kommunal


IF Metalls avdelningsordföranden har i ett uttalande uttryckt sitt stöd för Kommunal i den lönekamp de gett sig in i. Uttalandet lyder som följer:

IF Metall ställer till fullo upp på LO-samordningen i årets avtalsrörelse. Vi är överens om att det ska vara en låglönesatsning till avtalsområden med en snittlön under 25 000 kronor. Hittills har avtal träffats på svensk arbetsmarknad som därmed ger cirka 1 700 kronor under en period av 36 månader.

För IF Metalls medlemmar är det viktigt och angeläget med en väl fungerande välfärdssektor. Det förutsätter goda arbetsvillkor för såväl industriarbetarna som välfärdens arbetare. Det är två sektorer som är beroende av varandra för att samhället ska utvecklas.

Likväl som avtal har träffats inom andra områden borde det vara möjligt att med konstruktiva förhandlingar gå att hitta en lösning även för Kommunals medlemmar, längre ifrån varandra står inte parterna.

IF Metalls avdelningar och förbund uttrycker sitt starka stöd för Kommunal i kampen för arbetsvillkor och löner i enlighet med LO-samordningen.

Länkar: IF Metall, IF Metall, da.se, Arbetet, ka.se, Lag&Avtal, Fastighetsfolket

Om en satsning på jämställdhet


Ett av LO-förbundens viktigaste gemensamma avtalskrav var att få till stånd en avtalsförsäkring som ger ett tillägg vid föräldraledighet. Förhandlingarna, som fördes mellan LO och Svenskt Näringsliv, ledde till att en ny försäkring börjar gälla från och med den 1 januari 2014 . Föräldrar som tar ut en sammanhängande period av föräldraledighet kommer att få en ersättning motsvarande 10 % av lönen i upp till 180 dagar.

Jag är faktiskt ganska stolt över att LO-förbunden valde att driva denna fråga. Denna försäkring innebär förhoppningsvis att fler pappor väljer att ta ut föräldraledighet både oftare och längre än vad fallet är idag. LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson, säger att …

Med nya avtalet borde pappor­na ta större ansvar eftersom de får mer pengar när de är föräldra­lediga. Nu kan de ta ut hälften av ledigheten för barnet och få föräldralön under hela den tiden, och det är dit vi vill komma.

En anledning till att kvinnor hamnar efter i löneutvecklingen handlar om att de tar större ansvar för barnen. Jag hoppas att papporna med stöd av denna nya avtalsförsäkring stärker sin situation i förhandlingarna runt köksbordet.

Länkar: Ekot, Arbetet, Arbetet

Sammanhållningens pris


Transport har varslat om konflikt på arbetsplatser som är medlemmar i Biltrafikens Arbetsgivareförbund. Arbetsgivarna har svarat med ett lock-outvarsel gentemot flera av Transports medlemsgrupper.

Vad jag förstår så håller Transport fast vid LO:s ursprungliga samordnade krav om ettårigt avtal om 2,8 %. Förbundet reserverade sig i LO-styrelsen att godkänna att industriförbunden kunde teckna sina avtal. Lars Lindgren, Transports ordförande, säger i en intervju att …

… Vi möts av en sorts diktat, en tvångströja som trätts på oss av industrins parter. Hela LO:s beslutsapparat kopplas in för att mejsla fram ett samordnat krav. Det förvandlas sedan till ”märke”. En benhård ram för alla förbund.

LO är en sammanslutning av 15 fackförbund som medlemmar. Dessa förbund har tillsammans mejslat fram ett antal gemensamma avtalskrav. Det innebär att förbunden i händelse av en konflikt kan påräkna sig solidaritet från övriga fackförbund inom LO. Till det kommer att LO i sina stadgar och andra bestämmelser har en viss ordning för att godkänna och diskutera de löpande förhandlingarna i de olika branscherna.

De LO-förbund som förhandlar inom Industriförbundets ram har löpande informerat de fackliga kamraterna om hur förhandlingarna fortlöper. De har även ställt de preliminära avtal man slutit till diskussion i LO-styrelsen. En majoritet inom styrelsen har i demokratisk ordning tillstyrkt att industriförbunden kan teckna avtal. Tre förbund valde då att reservera sig emot det fattade beslutet. Det är helt i sin ordning att man i en demokratisk organisation inte alltid delar en majoritets uppfattning.

Men när nu Transport väljer att driva sina förhandlingar på sitt sätt väljer de också att föra striden på egen hand. De kan knappast påräkna sig övriga LO-förbunds solidaritet i den strid de valt att föra. Det finns ju ett talesätt som säger att man inte både kan äta kakan och ha den kvar.

Solidaritet och sammanhållning har sitt pris. Det är möjligt att Transport på kort sikt kommer att vinna på att driva sin konflikt. På längre sikt riskerar dock förbundet att mista förtroendet från övriga förbund.

Länkar: dn.se, SvD, Ekot, Arbetet, TransportarbetarenTransportarbetaren

Andra som skrivit: Peter Johansson

Kommunal blåser till strid


I all stillsamhet och i skuggan av de nyligen slutna avtalen inom industrin har löneförhandlingar skett inom den offentliga sektorn. Vision och akademikerförbundet SSR har nyligen slutit avtal. Kommunal är det första av fackförbunden verksamma inom den offentliga sektorn som varslar om konflikt.

Bakgrunden till detta ligger i hur, det så kallade, ”märket” som satts av parterna inom industrin ska tolkas. Arbetsgivarna hävdar att man enbart ska utgå från den procentsats som avtalen slutits kring. Kommunal tar strid för den inom LO gemensamma löneplattformen. Den innebär att i branscher med ett genomsnittligt löneläge lägre än 25.000 kronor ska ökningarna ske i fasta krontal motsvarande den procentuella höjningen på en lön om 25.000 kr.

Eftersom LO-förbunden är överens om kraven inför årets avtalsförhandlingar kan Kommunal räkna med alla förbunds stöd i händelse av att konflikten verkställs. Samtidigt har de en kamp att ta emot Medlingsinstitutet. Denna statliga myndighet har markerat att de tolkar lönemärket i värdet av procentuella höjningar av det för branschen aktuella genomsnittslönerna.

I den situation det utbryter konflikt inom deras avtalsområden kan Kommunal, tillsammans med övriga LO-förbund, se fram emot en kamp på två fronter. En gentemot SKL och en gentemot Medlingsinstitutet. På det sättet blir det inte endast en facklig kamp utan även en politisk.

Det som avgör utgången av denna lönekamp är hur långt arbetsgivarna är beredda att gå parat med det stöd som Kommunal kan uppbåda bland medlemmar, övriga LO-förbund och (viktigast) bland medborgarna som ”drabbas”.

Länkar: Arbetet, ka.se, Arbetet, Arbetet, Lag&Avtal, Ekot, di.se, SVT, dn.se, SvD, SVT, bblat.se, dagens arena, vlt, Fastighetsfolket, Fastighetsfolket, vårdfokus, ka.se, Tidningen Vision

Andra som skrivit: Peter Johansson

Löneskillnaden startar när barnen kommer


De fackliga organisationerna inom industrin har tackat nej till det slutbud som de opartiska ordförandena lämnade till parterna igår (påskdagen). IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe säger att …

Nivån på löneökningar är för låg. Dessutom saknas förbättringar av föräldralönen, vårt krav om en försäkring med utbyggnad från fem till sex månader ligger fast.

Det är tydligt att en huvudorsak till att samtliga parter tackat nej till budet är att det inte finns någon lösning kring frågan om en föräldralöneförsäkring. En sådan försäkring innebär ett tillskott till föräldrapenningen. De fackliga organisationerna inom LO är överens om att man vill ha en sådan lösning genom en avtalsförsäkring. Därigenom säkerställs att samtliga förbund och branscher får en sådan försäkring.

IF Metall, som har föräldralön upp till fem månader inskrivet i sina kollektivavtal, har krävt att LO och Svenskt Näringsliv ska bli färdiga med en lösning innan man skriver under branschavtal. Svenskt Näringslivs (SN) vice VD Christer  Ågren har å sin sida krävt att sådana avtal är undertecknade innan SN är beredda är att inleda avslutande samtal i frågan.

Parterna låser varandra i denna fråga. Men de fackliga parterna har fog för sin blockering. Arbetsgivarna kommer knappast att ingå några som helst förändringar av kollektivavtalens försäkringar om man redan har ingått avtal på branschnivå. Därför måste de fackliga organisationerna markera betydelsen av detta krav på detta sätt. Föräldralön är ett viktigt fackligt krav. Som Unionens ordförande Cecilia Fahlberg säger

Den är väldigt betydelsefull när det gäller jämställdhet. Vi vet att löneskillnaden startar när barnen kommer. Tyvärr är det så att männen tjänar mer än kvinnor och att många tänker: ”jag kan inte vara hemma eftersom vi förlorar pengar”. Föräldralön utöver försäkringskassans ersättning är extremt viktig. Vid sidan av lönekartläghgningen är det största bidraget till att åstadkomma jämställda löner.

Parterna fortsätter tydligen att förhandla för att lösa upp kvarstående knutar som nivån på löneökningarna och (för IF Metall) delpension.  Men från och med idag gäller avtalslöst tillstånd på flera av de stora avtalsområdena. Det innebär att parterna kan börja varsla om konfliktåtgärder.

Länkar: SvD, Arbetet, Arbetet, da.se, da.se, da.se, Arbetet, TCO-tidningen, SvD, dn.se, Ekot, SVT, Ekot, dn.se, di.se, SvD, SvD, ingenjören, Kollega, vlt, di.se, Arbetet, Arbetet, Handelsnytt

Kampen om föräldralön


Föräldralönetillägg – ett fackligt krav

Ett av LO-förbundens viktiga gemensamma avtalskrav är ett föräldrapenningstillägg. Det ska betalas till alla anställda på företag med kollektivavtal som är föräldralediga.

Tillägget ska betalas ut under 180 dagar per försäkrad förälder och ska komplettera föräldrapenning från försäkringskassan. Ersättningen ska komplettera upp föräldrapenningen till 90 % av lönen.

Tanken är att föräldralönetillägget ska införas som en avtalsförsäkring. Det krävs då att LO och Svenskt Näringsliv (SN) tecknar avtal om att införa en sådan försäkring. IF Metall har meddelat sina arbetsgivarorganisationer att man inte kommer att skriva på ett nytt branschavtal innan LO och SN har nått en överenskommelse.

LO och SN har efter att Elektrikerna och EIO tagit tillbaka sina konfliktvarsel åter satt sig vid förhandlingsbordet. Det återstår nu bara att avvakta hur långt parterna kan komma i dessa förhandlingar innan påskhelgen inträder. Det kommer oavsett innebära att det inte kommer att tecknas kollektivavtal på industrins sida.

Jag hoppas att LO når framgång i diskussionen om ett föräldrapenningtillägg. Förhoppningsvis kan en sådan reform innebära att fler pappor tar ut föräldraledighet under en längre period än vad som är fallet idag. Det kan också göra det mer intressant för fackliga medlemmar att kräva att arbetsgivare tecknar kollektivavtal.

Länkar: Arbetet, da.se, da.se, da.se, Arbetet, SvD, Elektrikern, Byggnadsarbetaren, Byggnadsarbetaren, Arbetet, Arbetet, ka.se

Andra som skrivit: Liv Beckström

Stridsåtgärderna är avblåsta!


Det rapporteras att de varslade stridsåtgärderna mellan Elektrikerna och EIO har blåsts av. Det verkar som om det pågått diskussioner inom LO och Svenskt Näringsliv som lett fram till att denna bransch har valt att återta sina lagda varsel om strejk respektive lock-out.

Denna åtgärd borde innebära att diskussionerna mellan LO och Svenskt Näringsliv om avtalsförsäkringarna kan återupptas. Det i sin tur kan innebära att Facken inom industrin och Teknikföretagen et al kan komma vidare i diskussionerna om kostnadsnivåerna på nya branschavtal inom industrin.

Det är fortfarande en lång väg att vandra innan ett eventuellt slutbud kan presenteras för parterna inom industrin. Den viktigaste att lösa är förstås kostnadsnivån på de nya avtalen. Arbetsgivarna vill ha ett flerårigt avtal. De fackliga organisationerna vill i ett sådant utbyte se rimliga lönehöjningar och lösningar på vissa villkorsfrågor av strategisk natur.

Det är möjligt att påskhelgen kommer att passera innan nya kollektivavtal inom den konkurrensutsatta sektorn är på plats.

Länkar: SvD, da.se, Arbetet, Elektrikern, dn.se, Ekot, Handelsnytt, SvD, Arbetet, Lag & Avtal, TCO-tidningen, da.se, Arbetet, da.se, Byggnadsarbetaren

%d bloggare gillar detta: