Bloggarkiv

De har det sämre än övriga anställda


Tjänar och har det sämre

Kommunal har presenterat en rapport som visar att visstidsanställda har lägre inkomst än fast anställda – även när de har samma arbetstid. Till det kommer att de som anställs på kort tid i övrigt har sämre utvecklingsmöjligheter än de fast anställda. Kommunal visar vidare att antalet korttidsanställda ökar kraftigt inom äldreomsorgen. 31 % av de som arbetar inom äldreomsorgen har en visstidsanställning.

Denna utveckling gör att Kommunal ställer krav på förändringar i lagstiftning samt att arbetsgivarna i högre grad ska erbjuda fasta anställningar till heltid samt att minska på antalet, så kallade, delade turer (då arbetsdagen delas upp i flera delar).

Det är uppenbart att det framför allt är kvinnor inom offentlig sektor och inom handel och annan servicebransch som arbetar på korta anställningar. Det är ett problem för kvinnor att man inte erbjuds fasta anställningar i lika hög grad som inom manligt dominerade branscher.

Det är knappast heller något konstigt att de som anställs på korta anställningar både har lägre löner och i högre grad har sämre arbetsvillkor i övrigt. Det är ganska lätt att förstå att de som har otrygga anställningar väljer sina strider. Det är vanligare att man härdar ut och håller tyst så länge man inte kan lita på att man känna trygghet i en fast anställning.

Det förhåller sig heller inte på så sätt att korta anställningar enbart är något som unga eller annars nya på arbetsmarknaden får stå ut med. Kommunal har tidigare visat att medelåldern bland de som har visstider är uppåt 35 år.

Det är fullt rimligt att Kommunal uppmärksammar denna fråga. Denna undersökning kommer ju dessutom ganska lägligt med de av SKL konstaterade behoven av framtida anställningar bland kommuner och landsting. Man säger i den utredningen att arbetsförhållandena är en sådan viktig faktor som kan avgöra arbetsgivarnas möjligheter att anställa.

Vad är det heter? Sent ska syndaren vakna …

Länkar: Ekot, SvD, SvD, dn.se, SVT, di.se, Arbetet, Arbetet, ka.se, Arbetet, Arbetet, Är det här OK?

Fler som skrivit: Martin Moberg

Skattesänkningarna har ­gynnat oss män


Tidningen Arbetet konstaterar i en artikel att den ekonomiska politiken tydligt har gynnat män. Det är framför allt skattepolitiken som gynnat män (eftersom vi har högre genomsnittsinkomster) och sämre utveckling av pensionerna (som drabbar kvinnor i högre grad) som medverkat till den utvecklingen. Elin Ryner, ekonom vid statliga Konjunkturinstitutet, säger att …

Oavsett kön så har personer med mer arbetsinkomster större nytta av avdraget. Och i genomsnitt har män mer arbetsinkomster än kvinnor, medan kvinnor har en större andel av sina inkomster från transfereringssystemen. Snedför­delningen i inkomstsammansättningen har gjort att män fått mer i plånboken.

Borgerliga företrädare brukar hävda att de minskade skatterna är utformade på ett sådant sätt att de särskilt skulle gynna ”vanliga löntagare”. Men det är klart sänkta skatter särskilt har gynnat de med de högsta inkomsterna. Det är knappast något man borde hymla över.

Kvinnors löneandel är 73 procent av männens


LO presenterade under gårdagen en ny rapport vari man etablerar begreppet ”faktisk månadslön”. LO vill tydligare beskriva hur skillnader i lön och arbetstider påverkar kvinnors och mäns faktiska inkomst. När LO mäter på detta sätt är kvinnors löneandel av mäns 73 % inom arbetaryrken och 76 % i tjänstemannayrken.

Med detta mått tjänar kvinnor inom arbetaryrken en månadslön om 17.000 kronor och män 23.000. Skillnaderna blir än större när man jämför med löner/inkomster i tjänstemannayrken. Män i tjänstemannayrken har med begreppet faktisk månadslön en inkomst om närmare 36.700 kr. Kvinnor inom tjänstemannayrken tjänar då 27.400 kr.

Förtjänsten med ”faktisk månadslön” är att man både tydliggör löneskillnader mellan kvinnor och män samtidigt med skillnader mellan olika yrkesgrupper. Ulrika Vedin, Joa Bergold och Karl-Petter Thorwaldsson skriver att …

När politiker från både höger och vänster har gått från att stärka de generella välfärdslösningarna, som kommer alla till del, till individuella lösningar, som når ett litet antal, ökar skillnaderna mellan kvinnor och män ytterligare.

Jämställdhet har snarast reducerats till rätten att få välja. För arbetarkvinnor innebär de ekonomiska villkoren att det är omöjligt att köpa sig mer tid genom exempelvis städhjälp eller hemleverans av matkassar.

I rapporten presenteras ett antal förslag för att stärka kvinnors ställning i arbetslivet. Det handlar både om lagstiftning som interna målsättningar. LO-förbunden har onekligen en del utmaningar att ta sig an. Kvinnors högre deltidsarbete påverkar livsinkomsten negativt. Det är också tydligt att kvinnors arbete i hög grad värderas lägre än mäns. LO:s krav att arbetsgivare inom offentlig sektor i högre grad ska anställa kvinnor på heltidstjänster synes helt rimlig. Det skulle innebära en stor skillnad i att utjämna mäns och kvinnors inkomster i en positivare riktning.

Sedan ska det inte förnekas att ordningen för dagens lönenormering kan innebära vissa problem. Ska vissa grupper kunna få en större andel av det befintliga löneutrymmet måste andra stå något tillbaka. Det är minsann ingen enkel formel att uppnå. Inom LO finns en tydlig spänning mellan industriförbundens behov av en stabil lönebildning som inte hotar deras medlemmars arbeten och kvinnornas inom Kommunal, Handels och HRF rimliga krav på mer jämställda löner. Lösningen på denna formel är inte alldeles enkel att hitta.

Länkar: Aftonbladet debatt, SvD, Aftonbladet ledare, dagens arena, SvD, dn.se, dn.se, di.se, SVT, Arbetet, Kollega, Hotellrevyn, ka.se

Fler som skrivit: Sofia Lund, Ulrika Vedin

Regeringen får underkänt


I ett gemensamt debattinlägg ger Gudrun Schyman (FI) och Per Bolund (MP) regeringen underkänt. De konstaterar att inkomstskillnanderna mellan kvinnor och män har ökat under den borgerliga regeringens tid vid makten. Det är regeringens skattepolitik kombinerat med andra frågor som gett denna utveckling. Gudrun och Per skriver …

De ökade inkomstklyftorna mellan kvinnor och män är ett resultat av alliansregeringens politik. De jobbskatteavdrag regeringen genomfört gynnar tydligt män mer än kvinnor. Neddragningar av vård och välfärd gör att allt fler kvinnor får ta ett större ansvar för att vårda anhöriga. Regeringen har infört vårdnadsbidrag och tagit bort Försäkringskassans uppdrag att främja ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Det är aktiva och medvetna beslut som leder till att kvinnor fortsätter att ta det största ansvaret för hem och barn och halkar efter ekonomiskt.

Utan tvivel har de rätt i att jobbskatteavdragen framför allt har gynnat de med de högsta inkomsterna. Eftersom män som genomsnitt har högre inkomster har de förstås fått behålla mer med sänkta skatter. Till detta kommer att riksdagen tagit bort kravet på årliga lönegranskningar för att få bort oskäliga löneskillnader mellan kvinnors och mäns löner.

Det är uppenbart att lönerna (för både kvinnor och män) är lägre i kvinnodominerade branscher. En viktig anledning till kvinnors lägre löner är att de tar huvudansvar för barnen. De är föräldralediga i högre grad än papporna.

Det är som Gudrun och Per säger. Det behövs en annan politik för att komma till ett mer jämställt samhälle.

Länkar: DN Debatt, Ekot, SvD, SVT, SVT

Fler som skrivit: Ola Möller, Ylva Johansson, Sonja Hallsten

Kvinnor arbetar gratis


EU har i en aktuell rapport konstaterat att löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat något. Detta har inte skett genom att kvinnors löner har ökat – det har skett genom att mäns löner har minskat.

Lönegapet mellan mäns och kvinnors löner är 16,2 % (Sverige 15,8 %). Rapporten uttrycker det som att kvinnorna därmed arbetar gratis 59 dagar om året. I Sverige finns rörelsen kring klockan 15:51 som symboliskt motsvarar att kvinnor arbetar gratis efter det klockslaget.

Frankrike och Nederländerna är de enda som fullständigt har infört EU:s direktiv om jämställdhet i arbetslivet. Rapporten framhåller Belgien, Frankrike och Österrike som positiva exempel när det gäller att arbeta med frågan. I Belgien är det sedan 2012 lag på att alla företag ska göra lönekartläggningar vartannat år. I Frankrike måste arbetsgivare sedan 2006 varje år skriva en rapport om jämställdheten på arbetsplatsen.

EU-kommissionen kommer att granska de EU-länder som man anser inte uppfyller sina åligganden enligt jämställdhetsdirektivet. Man kan komma att inleda överträdelseförfaranden i de fall medlemsländerna inte uppfyller sina skyldigheter.

Det kan innebära i en ytterligare arbetsrättslig fråga riskerar att stämmas inför EU-domstolen.

Länkar: Arbetet, fackligt.eu, europaportalen

Ett ojämställt arbetsliv


Enligt en rapport, som Arbetsmiljöverket har beställt, drabbas kvinnor oftare av arbetsskador än män. Orsaken handlar inte om att kvinnor skulle vara fysiskt svagare än män. Orsaken är så enkel och drabbande att kvinnor utför de arbetsuppgifter som oftare leder till ohälsa. Kvinnor utför de mer repetitiva och handintensiva arbetsuppgifterna på arbetsplatserna, männen har andra arbetsuppgifter. Svend Erik Mathiassen, professor vid Högskolan i Gävle, säger

Det är alltså hur arbetet är organiserat som leder till ojämställd hälsa. Det finns inget starkt stöd för att biologiska skillnader mellan könen kan förklara att kvinnor drabbas mer av belastningsskador.

Ytterligare en orsak till att kvinnor oftare drabbas av ohälsa är den starkt uppdelade arbetsmarknaden. Det är betydligt vanligare att kvinnor arbetar inom vård, omsorg och service, arbeten som innehåller många tunga, repetitiva, och handintensiva moment samt mycket kontakt med människor. Monotont arbete är en viktig förklaring till att kvinnor har mer besvär i nacke, skuldror och armar.

Ytterligare en orsak till att kvinnor oftare drabbas av ohälsa är att de i högre grad har arbeten med psykosocial belastning, särskilt gäller detta i vårdyrken.

Det rapporten inte verkar prata om är att kvinnor samtidigt har svårare att få sin ohälsa klassad som arbetsskada. Det innebär att de i högre grad fastnar i långvarig sjukskrivning och får en sämre ekonomi. Män har lättare att få sin skador klassade som arbetsskada av Försäkringskassan vilket ger möjlighet till ekonomisk kompensation för inkomstförlust (livränta).

Förhoppningsvis kan den rapport som Arbetsmiljöverket initierat bidra till att förbättra forskningsläget gällande arbetssjukdomar. Läget idag innebär att det är svårare att få kvinnors ohälsa godkända som arbetsskada än när det gäller mäns.

Länkar: SvD, Ekot, Arbetsliv, dn.se, dn.se, di.se, Arbetet, da.se

Fler som skrivit: Martin Moberg

Dela på föräldraledigheten


För en vecka sedan skrev småföretagaren Agneta Johnér ett inlägg kring konsekvenserna av det ojämställda uttaget av föräldrapenning. Hennes erfarenhet är att det är kvinnor som främst tar ut föräldraledighet med föräldrapenning. Det gör att kvinnor har en betydligt högre frånvaro från arbetet än män.

Hon skriver att detta inneburit problem för henne. Vad jag förstår av hennes inlägg verkar hon i en bransch där många kvinnor arbetar. Då blir det problem för hennes företag då manliga branscher ”subventioneras” av det ojämställda uttaget av föräldraledighet.

Hon föreslår därför att föräldraledigheten ska delas mer jämställd. En sådan uppdelning gör att det blir enklare att anställa kvinnor. Agneta skriver att …

Något är fel när de med bäst studieresultat arbetar minst och mansdominerade företag ges konkurrensfördelar över kvinnodominerade. Tabun kring att föräldrapenningen, våra skattepengar, inte kan fördelas jämställt måste bort.

Att man vill fatta beslut vid köksbordet om ledighetsuttaget är förståeligt, men att finansiera ojämställda beslut med skattepengar är fel. Att dela lika på föräldrapenningen kan inte ses som kontroversiellt. Att styra ersättningen så att även ansvaret för barnens sjukdagar delas lika borde vara självklart.

Tillgänglig forskning visar att kvinnors stora uttag av föräldraledighet gör att kvinnor hamnar på efterkälken både lönemässigt som i sin yrkeskarriär. Om männen tog ett större ansvar för sina barn skulle detta förmodligen få positiva effekter på kvinnors löner och deras möjlighet att utvecklas i arbetet. Män tar, i och för sig, mer för sig när det gäller att vara hemma med sina barn. Men det går väldigt långsamt.

Agnetas inlägg skriver ur ett perspektiv som tidigare speglats dåligt. Men det finns många skäl till att lagstifta om en bättre uppdelad föräldraledighet. För min del stärks uppfattningen att lagstiftarna måste ta initiativ till att lagstifta kring denna fråga.

Länkar: di.se, SVT

Kvinnor hamnar på efterkälken


I en artikel visar tidningen Arbetet att kvinnor kommer på efterkälken lönemässigt som karriärmässigt eftersom de tar ut lejonparten av föräldraledigheten. För två år sedan räknade tidningen ut att kvinnor i genomsnitt tjänar 4.400 kronor i månaden mindre än männen. Det ger nästan svindlande summor när man räknar ut vad kvinnor förlorar i inkomst under ett helt arbetsliv.

Män tar idag ut ungefär 25 % av föräldraledigheten. Siffrorna är likadana när det gäller vilka som tar ut ”vab-dagar”. Eftersom kvinnor så mycket oftare är frånvarande från arbetet blir resultatet som Anders Ferbe påpekar att …

Vi ser inom industrin att kvinnor väljs bort i högre utsträckning än män just på grund av att de har en högre frånvaro. Uttaget av föräldradagar är därför en central fråga för att utjämna löneskillnader.

Tidningen konstaterar att med nuvarande takt kommer det att ta 28 år innan män och kvinnor delar lika på försäkringen. De fackliga organisationerna försöker påverka utvecklingen genom de fackliga krav man ställer. Men man kommer inte ifrån att det även krävs politiskt beslutsfattande. Kommunals ordförande, Annelie Nordström, säger att …

… det krävs insatser på alla plan för att lyckas. Opinionsbildning, facklig enighet om extrapengar till kvinnodominerade sektorer och ändrad föräldraförsäkring är tre viktiga pusselbitar.

Föredrar mammor vinter och kyla?


20130804-205637.jpg
Under söndagen fick en artikel från TT ganska stor spridning bland riks- som lokalpress. Det visar sig tydligen, enligt statistik från Försäkringskassan, att pappor hellre är föräldralediga på sommaren. Statistiken visar att i augusti står papporna för en tredjedel av uttagen av föräldradagar, i december 20 procent.

Jag har själv noterat att det verkar vara vanligare att pappor passar på att förlänga semesterperioden med att vara litet ”pappaledig” också. Det är väl litet grann som Ranjit Singh från Tumba säger till Ekot. Det är …

… roligare att vara ledig på sommaren och inte på vintern. Det kan jag säga. Man har lite tid med barnen, man kan leka med dem, gå ut på stranden och äta ute. Det är ett riktigt bra liv tycker jag.

Det blir inte som på riktigt tydligen.

SVT har pratat med pappaforskaren Roger Klinth. Han menar att kvinnor fortfarande har det huvudsakliga ansvaret för barnen i många familjer och att det framförallt är män som kan styra när de ska vara föräldralediga. Han säger vidare att …

Pappan är mer en bonusfigur som kommer in när det passar honom. Det speglar ett djupare mönster om vem som kan välja och vem som får ta det som blir över.

Med andra ord så är Försäkringskassans uppgifter ett ytterligare tecken på att det är långt kvar till ett mer jämställt uttag av föräldraledighetsdagar. När det sker kommer kanske även papporna att vara hemma med sitt/sina barn när mörker och elände råder utanför hemmets trygga vrå?

Länkar: Ekot, ekuriren, di.se, vlt, SvD, SVT

Det är mamma som är föräldraledig!


I en rapport som Försäkringskassan har producerat framgår det att det är mamma som oftast är föräldraledig. Det är väl knappast någon sensation. Men det har diskuterats att pappa väljer bort föräldraledig eftersom det oftast är han som har den högre inkomsten. Familjens totala ekonomi skulle göra det lönsammare att mamma tar den större delen av föräldraledigheten.

Det visar sig dock att i de familjer där mamman är har den högre inkomsten så är det fortfarande hon som stannar hemma längre med föräldraledighet. Den enkla förklaringen till detta är förstås att mamman förväntas vara hemma längre med barn.

Det är inte ekonomin som avgör att mamma blir hemma längre än pappa – det förväntas av henne! Därför blir det än större anledning till att göra föräldraförsäkringen tre-delad.

Länkar: Ekot, Ekot, Arbetet

Fler som skrivit: Lena Sommestad

%d bloggare gillar detta: