Bloggarkiv

Demokratiska fri- och rättigheter i Palestina


Vänner?

Palestinas valde president Mahmoud Abbas har besökt Sverige under ett par dagar. Besöket är väl ett tack för att Sverige beslutat att erkänna Palestina som en självständig stat. Under besöket undertecknades ett femårigt utvecklingsavtal med Sverige. Stödet innebär 1,5 miljarder kronor i bistånd vars syfte är att skapa ”ett demokratiskt, självständigt, sammanhängande och livskraftigt Palestina”.

Det är förstås viktigt att Sverige villkorar vårt ekonomiska stöd på det sätt som gjorts. Den tidigare beväpnade befrielserörelsen Fatahs demokratiska utveckling har inte varit helt lyckad (to say the least). Fatah har klamrat sig fast vid makten genom korruption och andra sätt att missbruka sin politiska makt. Det förklarar väl till en del varför Hamas växte så snabbt och kunde överta den politiska makten på Gazaremsan.

Israel har ju heller inte bidragit till att stödja en mer demokratisk utveckling inom det palestinska området. De har saboterat det palestinska styret på många olika sätt.

Vill man nå en fredligare lösning på konflikten mellan Israel och Palestina finns knappast någon annan väg att gå än att främja en demokratisk utveckling i Palestina. Här har förstås Sverige en roll att fylla om än knappast den viktigaste.

Det kommer att krävas tuffa beslut inom såväl Israel som Palestina för att minimera risken för fortsatt väpnad konflikt. Då behövs det betydligt hårdare nypor kring den israeliska politiska ledningen. Samtidigt måste det till en bättre ekonomisk och demokratisk utveckling på det palestinska området för att minska inflytandet från mer extrema rörelser.

Länkar: dn.se, SvD, Aftonbladet debatt, SvD, SvD, Ekot, SVT, SvD, SVT, di.se, dn.se, SvD, Ekot, SVT, SVT

Fler som skrivit: Ulf Bjereld, Monica Green

Annonser

Ovälkommen Wallström


Persona non grata

Svenska UD har meddelat att utrikesminister Margot Wallström har ställt in sin planerade resa till Israel. Det egentliga skälet är väl egentligen att staten Israel för tillfället undanber sig besök av formella representanter från konungariket Sverige. Det är en markering från Israel i anledning av det svenska beslutet att erkänna Palestina som stat.

Även om såväl Israel som Sverige tonar ned detta är det ju ganska uppenbart att, för tillfället, är Margot Wallström ”persona non grata” i den israeliska statsledningens ögon. Det är ju knappast något särskilt upprörande eller förvånande med det. Sverige är en liten spelare när det gäller konflikten mellan Israel och Palestina. Det kostar inte Israel något att ställa Sverige i kylan under en tid.

Den upprördhet som företrädare för de borgerliga partierna spelar upp i media handlar därför mer om inrikespolitik än något annat. Det är en välkommen öppning att bedriva oppositionspolitik i ett utrikespolitiskt ärende.

Sveriges beslut att erkänna staten Palestina har varit betydelsefullt som en dörröppnare för fler västeuropeiska länder. Det är därför knappast att undra över att den nuvarande politiska ledningen i Israel diplomatiskt ”bestraffar” Sverige. Jag utgår ifrån att efter ett tags inplacering av Sverige i Israelisk kyla så kommer förhållandena att tinas upp.

Jag anser, för övrigt, att det var rätt att erkänna staten Palestina!

Fler som skrivit: Ulf Bjereld, Sjätte mannen

Länkar: dn.se, SvD, SvD, Ekot, Ekot, Ekot, SvD, Ekot, SVT, di.se, Ekot, SVT

Israel och Palestina lever redan sida vid sida


Igår beslutade den svenska regeringen att formellt erkänna staten Palestina. I ett debattinlägg (svenska/english) utvecklade utrikesminister Margot Wallström bakgrunden till beslutet. Regeringen ser beslutet som ett sätt att stödja moderata krafter bland palestinierna och att göra parterna mindre ojämlika i de förhandlingar som pågår. Margot skriver även att …

Det svenska erkännandet av staten Palestina kommer att följas av förstärkta insatser för att stödja utvecklingen av demokrati och mänskliga rättigheter i Palestina. Erkännandet innebär även ett ökat ansvar. På samma sätt som vi ställer tydliga krav på Israel kommer vi att göra det på Palestina. Det handlar till exempel om att bekämpa korruption, att respektera medborgerliga och politiska rättigheter samt att öka kvinnors inflytande. Självklart handlar det om ett tydligt avståndstagande från våld.

Det är klart att det finns problem med att erkänna staten Palestina. Det går ju inte att med bästa vilja i världen påstå att den politiska ledningen är ett under av demokrati. Fatah är ju ett av många exempel på frihetsrörelser som utvecklas i en mindre demokratisk riktning. Det är därför viktigt det som Margot skriver att man vill verka för en bättre ordning.

Trots de många problemen är det ändå riktigt att i detta fall erkänna staten Palestina. Den enda långsiktiga lösningen på våldet är en tvåstatslösning. För att komma dit krävs två parter som börjar respektera varandras rättmätiga önskemål om fred och utveckling.

Länkar: DN Debatt, dn.se, Aftonbladet debatt, SvD, Ekot, SVT, di.se, SvD, politism, SVT, dagens arena, SvD, dn.se, dn.se, SvD, Ekot, dn.se, SVT, Ekot, SvD, SvD, SvD, Ekot, Ekot, Ekot, SvD, SVT, Ekot, di.se, SvD, SvD, Ekot, di.se, dn.se, Aftonbladet kultur, SvD

Andra som skrivit: Peter Johansson, Monica Green, Badlands Hyena

Att bygga upp Gaza


Margot Wallström har besökt den givarkonferens där omvärlden beslutar om hur man kan bidra till minska nöden i Gaza. Behoven av hjälp har ju blivit högst akut efter den militära insats som Israel genomfört. Det är förstås alldeles nödvändigt att hjälpa civilbefolkningen att återupprätta rimliga levnadsomständigheter igen.

Men viktigast är ändå att få igång samtal mellan Israel och företrädare för det palestinska folket. Den enda långsiktiga lösningen på denna konflikt är en tvåstatslösning för israeler och palestinier. Men innan det kan komma till stånd krävs att palestinierna får möjlighet att skapa en egen stat där den egna ekonomin ges möjlighet att växa.

Det är uppenbart att det finns intressen på bägge sidor som vinner på att hålla konflikten vid liv. Omvärlden kommer att behöva sätta press på dessa parter för att kunna åstadkomma långsiktiga lösningar. Omvärlden har dock varit allt för förlåtande inför staten Israels sätt att hantera konflikten. Israel är trots allt den starkare parten med de största militära resurserna och genom sitt sätt att förhindra en bättre social utveckling inom det palestinska området.

Men det vore en överdrift att påstå att Palestinas politiska ledning är ett föredöme av demokrati och mänskliga rättigheter. Men Israels sätt att hantera motsättningarna kommer knappast att förbättra situationen. Genom urskillningslös bombning och förstörelse riskerar man bara att skapa fler martyrer och personer villiga att utföra hämndaktioner. Det främjar knappast en demokratisk utveckling av det palestinska området.

Det är bra att Sverige väljer att erkänna staten Palestina. Det innebär att vi med starkare argument kan påverka Palestina i en mer demokratisk riktning samtidigt som vi tydliggör vår ståndpunkt om en tvåstatslösning.

Länkar: EkotEkotEkotEkotEkot, SvDEkot

Israel har större ansvar än Hamas att få slut på våldet


Stefan Löfven har tydligt hamnat litet i blåsväder efter ett uttalande på sin Facebooksida om konflikten mellan Israel och Hamas. Han har tvingats förtydliga det han skrev vid flera tillfällen. Igår intervjuades han av Svenska Dagbladet. På en fråga om Israel som militär stormakt har större ansvar än Hamas att få slut på våldet svarade han …

Ja, och det står vi för. Och det är precis det vi uttalat och det vet alla, om man bara anstränger sig och kollar vad vi står för. Jag kan inte i varje Facebookinlägg ta med hela vår policy. Så länge vi inte säger att vi byter position, då är det det vi står för.

Israel är på Västbanken den ockuperande makten. Israel är den större och starkare parten och har därmed det större ansvaret.

Stefan markerar även en vilja att uttrycka sig balanserat om den pågående konflikten. Han hoppas nämligen att Sverige ska kunna spela en positiv roll i konflikten efter ett (förhoppningsvis) regeringsskifte efter höstens kommande val.

Men det är bra att han tydliggjort den socialdemokratiska ståndpunkten i denna fråga. Israel har onekligen ett stort ansvar för att avsluta våldshandlingarna för att långsiktigt komma fram till en fredligare utveckling i området. Israel kanske på kort sikt kan lösa sina säkerhetsproblem genom militärt ingripande. Men om de vill nå långsiktig fred i området kommer det att krävas andra insatser och (inrikespolitiskt) obehagliga beslut.

Fler som skrivit: Monica Green

Om Israels ansvar


Under gårdagen vållade ett uttalande av Stefan Löfven på Facebook tydligen stort rabalder. Vad jag förstår av skrivningen försöker han hålla en balanserad ton kring parternas ansvar för konflikten och för den aktuella kris som pågår. Det är ett försök att  verbalisera partiets officiella ståndpunkt. Jag förstår dock de som reagerar över skrivningen kring Israels rätt till självförsvar.

Som ett självständigt land har de självklar rätt att försvara sitt territorium i händelse av angrepp. Det har även Palestinien. Problemet är ju bara det att det knappast handlar om en kamp mellan jämlikar i den pågående konflikten mellan staten Israel och Palestina. Israel är en, för sin storlek, en formidabel militär nation. Palestina förfogar inte över tillnärmelsevis samma resurser. Det enda man har folkligt engagemang.

Israel har ett särskilt stort ansvar för att kyla ned känslorna mellan parterna. Israel har liten motivation att uppfylla omvärldens krav på parterna att respektera territoriella krav. Man har låtit bosättare breda ut sig och stödjer byggandet av samhällen på ockuperad mark. Man har byggt en järnmur inne på palestinskt område utan att ta hänsyn till sådant som ägoförhållanden eller att människor ska kunna ta sig till arbetsplatser etc. Man håller Palestina isolerat (särskilt Hamaskontrollerat område).

Genom de åtgärder som Israel genomför håller man människor i fattigdom och isolering. Det gynnar knappast en fredligare utveckling och sinnelag bland de människor som bebor det palestinska området.

Sedan är det en annan sak att det finns krafter inom såväl Israel som Palestina som bidrar till att hålla konflikten levande. De som mördade de tre israeliska pojkarna gjorde säkert det med syfte att provocera fram en reaktion. Det gjorde även förstås de som svar (förmodligen) mördade en palestinsk yngling.

Israel svarar på morden genom att genomföra militära aktioner mot den palestinska sidan utan att veta vem/vilka som är ansvariga för morden på de israeliska ungdomarna. Man genomför (förhoppningsvis) en rättssäker insats gentemot de israeler som mördade den palestinska ynglingen. Men, som Göran Rosenberg skrev, så tillämpas ett rättssystem för laglösa bosättare och ett annat för fredlösa palestinier. Han skriver vidare att …

När tre judiska ungdomar nyligen kidnappades och dödades av tills vidare osäkert identifierade palestinier inledde Israels armé en militär operation, arresterade hundratals palestinier och dödade fem. När en palestinsk pojke några dagar senare brändes levande inleddes en reguljär polisoperation. När den israeliska militären trodde sig ha identifierat några misstänkta palestinska gärningsmän sprängdes deras föräldrahem. När den israeliska polisen trodde sig ha identifierat några misstänkta judiska gärningsmän sprängdes ingenting. De palestinska gärningsmännen kommer att dömas av en israelisk militärdomstol i enlighet med militära ockupationslagar. De judiska gärningsmännen kommer att dömas i en civil domstol enligt civila israeliska lagar.

Israel förtjänar hårdare kritik för sina handlingar. Stefan borde ha varit tydligare på den punkten.

Länkar: Expressen kultur, dn.se, di.se, SvD, SvD, SVT

Fler som skrivit: Monica Green, Ulf Bjereld, Monica Green

Ingen handel med företag på ockuperade områden 2.0


Dagens Nyheter fortsätter att rapportera om de kommande riktlinjer för handel med Israel som EU arbetar med. Idag förtydligas i artikeln att det förmodligen blir upp till varje enskilt EU-land att själva besluta om ursprungsmärkning av israeliska produkter. Beslut om bojkott av bosättarprodukter skulle därmed hamna hos den enskilde konsumenten.

Det är ju en något mer uttunnad form av markering som EU därmed gör gentemot staten Israel. Om riktlinjerna kommer att se ut på detta sätt hoppas jag att Sverige beslutar om att införa en sådan ursprungsmärkning. Då skulle jag faktiskt kunna göra ett aktivt val att välja bort vissa produkter.

Ingen handel med företag på ockuperade områden


Sur farbror

DN rapporterar att EU idag förväntas publicera nya riktlinjer för EU-ländernas handel med Israel. Dessa innebär att man utesluter bosättningarna på Västbanken, östra Jerusalem och Golanhöjderna från samarbete med EU. Enligt artikeln har detta skakat om den israeliska statsledningen rätt så ordentligt.

Premiärminister Benjamin Netanyahu ska ha verkat för att stoppa detta initiativ från EU. Om dessa riktlinjer skulle införas hotar Israel med att förhindra EU-länderna att bedriva bistånd och hjälpaktioner på Västbanken. Tidningen har talat med Alon Liel, tidigare Israels ambassadör i Sydafrika, som menar att …

Europa har förstått att den inrikes­politiska striden i Israel är över. Bosättarna har besegrat fredsrörelsen och det finns inte längre något hopp om att frågan skulle kunna lösas inom ramen för israelisk inrikespolitik, via valen. Det enda sättet att påverka är utifrån.

EU har från och till försökt hitta en position i konflikten mellan Israel och den Palestinska staten. Jag kan väl tycka att EU varit ganska passiv i förhållande till staten Israel. Det är uppenbart att det idag finns liten vilja från den politiska ledningen i Israel att genomföra de kompromisser som krävs för att få en långvarig lösning och fred i regionen.

Det vore verkligen ett gott tecken om EU skulle införa nya riktlinjer för handeln med Israel. Det skulle visa att EU-länderna inte längre kommer stå passiva medans Israel fortsätter bygga bosättningar på palestinsk mark.

Länkar: dn.se, Ekot

Fler som skrivit: Peter Johansson

Märk ockupationen


Den israeliska ockupationen är illegal enligt FN och folkrätten.

Socialdemokraterna har startat en kampanj ”Märk ockupationen”. Partiet vill att svenska konsumenter ska kunna välja bort produkter som kommer från Israeliska bosättningar på Palestinsk mark.

På det sättet kan man protestera mot en bosättningspolitik som försvårar för en fredlig lösning. Stefan Löfven och Carin Jämtin skriver i ett inlägg att …

Handel med produkter från bosättningarna ger ekonomiska fördelar åt dem som ockuperar palestinsk mark. Det bidrar till att upprätthålla och förvärra dagens situation. Socialdemokraterna har lagt förslag om att ursprungsmärka produkter från bosättningarna för att försvåra ekonomisk aktivitet där.

Svenska konsumenter måste få veta om produkter kommer från bosättningarna eller från israeliskt område. Ett liknande system finns redan i Storbritannien och diskuteras även i Danmark och Nederländerna. Det är bra att EU har ett frihandelsavtal med Israel, men produkter från bosättningarna omfattas självklart inte av avtalets förmåner eftersom de inte är produkter från Israel.

Mer information om kampanjen finner du här och här!

Fler som skrivit: Monica Green

Israel förstör många EU-finansierade biståndsprojekt


Ekot låter berätta att EU:s utrikesministrar idag kritiserar Israel i skarpa ordalag. Utrikesminister Carl Bildt säger …

Bosättningspolitiken har fortsatt på ett sätt som riskerar att underminera förutsättningen för tvåstatslösningen överhuvudtaget. Att man eroderar den palestinska myndighetens möjlighet att agera och att man åsidosätter – självfallet gravt – de palestinska individernas rättigheter i den stora del av Västbanken som kallas område C.

Det glädjer mig att utrikesministrarna i någon mån tar i med brösttoner emot den israeliska regeringen. Enda sättet att långsiktigt få en lösning på situationen i regionen är att få bort våldet och verka för ekonomisk utveckling. Jag delar den ståndpunkt som Ulf Bjereld uttrycker idag …

Det är utmärkt att EU förmår tala klarspråk om den israeliska ockupationspolitiken. Men EU:s agerande får inte stanna vid ord. Jag tillhör dem som in i det sista varit restriktiv när det gäller sanktioner mot Israel och jag har alltid avfärdat paroller om en allmän bojkott av Israel som både orealistiska och kontraproduktiva. Men i takt med att Israel slentrianmässigt avfärdar all kritik som partisk och ensidig och att ockupationspolitiken alltmer försvårar möjligheterna att åstadkomma en tvåstatslösning funderar jag på om mina tidigare intagna ståndpunkter måste modifieras. Det finns en anständighetens gräns för vad omvärlden kan iaktta utan att agera. Israel och dess högerdominerade regering är på god väg att passera denna gräns.

%d bloggare gillar detta: