Bloggarkiv

Arbetsförmedlingen ska hushålla väl med statens medel


2010 beslutade den borgerliga regeringen om att lägga om systemet för integrationspolitiken. Ansvaret lades på Arbetsförmedlingen att ta över ansvaret från kommunerna. Det förmenta syftet var att snabbare få människor ut i arbete och egen försörjning. Som en del i paketet infördes ett system med etableringslotsar.

De till Sverige invandrade skulle välja en etableringslots. Etableringslotsarna skulle arbeta med invandrare för att hjälpa dem in på arbetsmarknaden. Det var förstås ett system varmed de borgerliga partierna ville föra över statliga medel till den privata marknaden. Eftersom detta verkade vara en lukrativ marknad har det lockat företag att etablera sig på denna marknad.

Enligt de artiklar jag läst påbörjade Arbetsförmedlingen förra året en översyn av systemet med etableringslotsar. Det visade sig att ”… de arbetssökande lockas med surfplattor och telefoner för att skriva på hos lotsföretagen, som får betalt efter hur många arbetssökande de lyckas knyta till sig. Det visade sig också att lotsföretag byter deltagare med varandra för att få högre ersättning.

Enligt artiklarna har problemen på denna marknad ökat sedan i höstas. Arbetsförmedlingens generaldirektör, Mikael Sjöberg, säger att …

Dels blev problemen fler, men också direkt kriminella. Vidden av det hela är organiserad brottslighet, hot, människosmuggling och utpressning. Man handlar med folkbokföringsadresser och fuskar med hela systemet.

Arbetsförmedlingens ledning har i anledning av de nya kunskaperna beslutat att avveckla systemet med att upphandla etableringslotsar. Eftersom detta är en reform beslutad av riksdagen befinner sig måhända myndigheten på litet djupt vatten. Men Mikael Sjöberg säger att de svenska myndigheterna har en skyldighet att ”hushålla väl med statens medel”. Av artiklarna förstår man att Arbetsförmedlingen har regeringens stöd bakom sig.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson förklarar ju att regeringen kommer att lägga förslag om att avskaffa systemet med etableringslotsar.

Jag har faktiskt inget emot att Arbetsförmedlingen vidtar denna åtgärd. Men det är ju litet uppseendeväckande att en statlig myndighet kan gå före de politiska beslut som är förutsättningen för dess verksamhet. Det är väl ett utslag av den rådande parlamentariska situationen och regeringens ibland begränsade möjligheter att agera.

Det ska bli intressant att se om de borgerliga partierna kommer att agera i denna fråga eller om de kommer att låta sin reform försvinna i glömskans mörker.

Länkar: SvD, SVT, SVT, Ekot, dagens arena, SvD, Arbetet

Invandring stärker landet politiskt, ekonomiskt och kulturellt


Dick Harrison, professor i historia, har skrivit ett inlägg vari han konstaterar att Sverige har mått väl av av invandring. Han hänvisar till många exempel i svensk historia. Han skriver att …

Sverige är inte på något vis unikt. Samma logik – att invandring stärker landet politiskt, ekonomiskt och kulturellt – kan sägas om alla fredstida invandringar genom tiderna, oavsett om det har rört sig om flyktingvågor eller arbetskraftsimmigration. Ju fler invandrare, desto starkare stat. Paradexemplet är USA. Det finns inte ett enda historiskt exempel på att invandring på sikt har varit negativ för mottagarlandet. På denna punkt är vår historiska erfarenhet glasklar – den enda form av immigration som har varit, och är, direkt skadlig är den som utgörs av krigiska invasioner.

Det som är befriande med Dicks inlägg är att han inte gör detta till en fråga om matematik eller ekonomiska beräkningar. Han visar snarare på de historiska erfarenheterna på invandring och hur människor (eller grupper av människor) har reagerat på vad de menat vara en allt för överdriven invandring. Oavsett farhågor har invandring gynnat Sverige genom nya kunskaper, kulturell påverkan och kreativ korsbefruktning.

Dick skriver avslutningsvis att …

… Sverige skulle behöva en ny typ av problemformulering som utgår från att invandring som sådan är positiv, ett fenomen som bör bejakas, inte ett elände som måste hanteras. Invandringens långsiktiga följdverkningar bör lyftas fram och hyllas. Problemfokus bör landa på de konkreta punkter där problem uppstår, i första hand avseende integrationen i det svenska samhället, i synnerhet på arbetsmarknaden. Det borde inte vara svårt för övriga riksdagspartier att enas kring ett sådant ställningstagande – under förutsättning att viljan finns.

I en intervju med Aftonbladet öppnar statsminister för att inleda breda diskussioner kring migrationspolitiken. Stefan menar att man behöver föra samtal med arbetsmarknadens parter och att föra breda politiska samtal. Han säger att …

Människor kommer till Sverige för att söka skydd. Det som händer i Syrien och Irak säger allt. Alla förstår det. Vår arbetsmarknad fungerar inte tillräckligt bra för att vi ska ta tillvara på all den kraft som finns hos dessa människor. Många är ju akademiskt utbildade. Ungefär en fjärdedel. Jag är helt övertygad om att arbetsmarknadens parter måste vara med och forma hur vi ska göra det bättre. Där ­tänker vi att det finns all anledning att bjuda in parterna och börja ett sådant samtal. Där vill jag ju ha med mig flera partier. Så jag har inte stängt dörren i de andra frågorna.

I ett första läge avvisar moderaterna Stefans invit. Elisabeth Svantesson att partiet i första hand behöver forma sina egna tankar innan de ger sig i kast med diskussioner med andra parter.

Nu är väl inte moderaternas svar skrivet i sten. Det är alldeles nödvändigt att breda samtal förs kring denna fråga. Det är klart att det kortsiktigt kan innebära vissa problem för det svenska samhället när det gäller förmågan att människor ska kunna försörja sig själva och bidra till det svenska samhällets utveckling. Det är en fråga för arbetsmarknaden att fundera över, det är en fråga som berör statens som kommuners ansvar att bidra till ett bra mottagande. På det sist nämnda området finns det sannerligen en del att göra.

Länkar: SvD, Aftonbladet, SvD, dn.se, SvD, SvD

Fler som skrivit: Johan Westerholm

Moderatkommuner än snålast


Det är provocerande!

Svenska Dagbladet har granskat hur generösa de svenska kommunerna är när det gäller att ta emot människor från andra länder. Vad man funnit är, förenklat, att moderatledda (rika) kommuner tar emot färre människor än fattigare kommuner.

Tidningens undersökning visar att de 20 rikaste kommunerna tar emot mindre än en femtedel så många – räknat per invånare – som de 20 fattigaste kommunerna.

SvD:s artikel visar att de moderatstyrda kommunerna Vellinge och Lomma (utanför Malmö) samt Täby, Lidingö, Nacka och Danderyd (utanför Stockholm) tillhör den illustra skaran av motvilliga mottagare av invandrare. Tidningens undersökning visar bara det uppenbara.

Ett antal kommuner utanför de större städerna har gjort till affärsidé att minimera inflyttandet av människor med låga inkomster. På så sätt kan de fortsätta att hålla låga skatter och vidmakthålla en rätt politisk majoritet. De har ingen som helst önskan att göra sin insats för hela rikets välfärd. Jag kan hålla med Erik Ullenhag när han säger att …

Det är klart att det är provocerande när rika kommuner har ett väsentligt lägre flyktingmottagande än andra. Det är viktigt för solidariteten i systemet att alla är med och tar ansvar.

Socialdemokraterna har föreslagit en ”solidaritetsbonus” för att kompensera de kommuner som tagit emot många flyktingar. Det känns ju inte alldeles orimligt när man tar del av SvD:s resultat. Frågan är om den moderatledda regeringen kommer att ens lyfta ett finger för att förmå sina kompisar i Danderyd, Täby, Vellinge etc att ta emot fler invandrade personer.

Länkar: SvD, SvD, SVT, dn.se, dagens arena, di.se

Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige

%d bloggare gillar detta: