Bloggarkiv

Om höga ersättningar i näringslivet


Belönas för sitt arbete

Under våren har det flitigt rapporterats om hur ledningarna i större företag har fått ordentligt höjda ersättningar för sitt slitsamma arbete. Det har under en ganska lång tid skett en utveckling där löner och ersättningar har ökat snabbare för företagens högsta ledningar än för arbetare och tjänstemän.

Näringslivets olika organisationer brukar ju försvara företagsledningarnas ”löneökningar” på olika sätt. Eftersom det handlar om en så liten grupp människor har det ingen större inverkan på ekonomin och/eller löneutrymme. Ska vi kunna behålla de bästa cheferna gäller det minsann att kunna betala internationellt konkurrenskraftiga löner. Samma chefer som så gärna tar emot löneökningarna brukar ju förnumstigt i tider av löneförhandlingar predika behovet av ansvarsfull löneutveckling …

Underförstått anser ju näringlivet och dess organisationer att det är bra att betala de högsta företrädarna ordentligt. Det skapar drivkraft som samtidigt gynnar företagets utveckling. Problemet är ju bara det, som Per Lindvall påpekar, att det inte finns några undersökningar som styrker en sådan tes.

Det är knappast någon som förnekar de högsta cheferna i större företag och organisationer en bra inkomst. Vad diskussionen handlar om är hur höga sådana ersättningar som är rimliga. Det förhåller sig otvetydigt på det sättet att den internationella utvecklingen har gynnat de med de allra högsta inkomsterna. Deras ersättningar har ökat snabbare än andras. De har vidare gynnats av andra åtgärder som gjort att de får behålla allt mer av sina inkomster. Denna utveckling har inte enbart varit positiv.

Per sammanfattar det väl:

Ett annat kanske starkare argument är att de höga ersättningsnivåerna, och de växande inkomstklyftor som följer i dess spår, hör till en av de obalanser som fått den ekonomiska utvecklingen att stagnera och bli mer kriskänslig. De rika sparar helt enkelt för mycket och investerar för lite, medan de breda inkomstgruppernas sjunkande andel av samhällsinkomsterna leder till sjunkande efterfrågan och stagnation. »Trickle down-teorin«, nedsippringsteorin, håller på att förpassas till myternas värld.

Det finns många undersökningar som visar att samhällen mår bra av minskade inkomsklyftor. Detta är en viktig debatt att föra. Löntagarnas andel av vinstmedlen minskar – aktieägarnas och de högsta ledningarnas ökar.

Annonser

De rika blir rikare


Ekot rapporterar att, enligt en undersökning som Riksdagens utredningstjänst gjort, kommer de med högst inkomster att tjäna mest på ett ytterligare jobbskatteavdrag. Ekots journalist säger att …

Mest får de med inkomster över 42 500 kronor. Den gruppen får i snitt över 6 000 kronor mer i plånboken under nästa år.

För de med de allra minsta inkomsterna – personer som tjänar mindre än 7 800 kronor i månaden –  ger jobbskatteavdraget och andra satsningar mindre än 300 kronor utslaget på ett år. En bidragande faktor till att fördelningen blir på det här sättet är att regeringen väljer att flytta upp gränsen för när personer tvingas börja betala statlig skatt.

Oj – tänka sig! Är det någon som är förvånad?

Sverige – ej ett jämlikt skyltfönster


Antalet relativt fattiga ökar snabbare i Sverige än i något annat OECD-land. Grafik: Alexander Rauscher.

OECD konstaterar i en rapport att Sverige är det land bland organisationens medlemmar där inkomstskillnaderna växer snabbast. Man har granskat utvecklingen sedan 1995. Då var Sverige det land med de minsta inkomstskillnaderna – 2010 hamnar landet på 14:e plats i denna ”tävlan”. Rapporten säger att …

I Sverige var andelen fattiga 2010 (9 procent) mer än dubbelt så hög som 1995 (4 procent).

Det rapporten säger är att de flesta inkomsgrupper har fått högre inkomster under denna period. Det som sticker ut är att den tiondel med de högsta inkomsterna har dragit ifrån rejält samt att den tiondel med de lägsta i hög grad fått lägre inkomster. Bland de högsta inkomstgrupperna finns de som vunnit mest på införandet av jobbskatteavdragen. Bland de med de lägsta finns de som betalat skattereformen genom lägre ersättningar från socialförsäkringssystem (sjukskrivna och arbetslösa).

Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Magdalena Andersson säger om rapporten att …

Vi ser ökade klyftor men vi ser inte fler jobb och vi ser inte ökad tillväxt. I stället ser vi en massarbetslöshet, sjunkande skolresultat och problem med statsfinanserna.

Vi socialdemokrater har ett helt annat synsätt. Vi menar att ett samhälle där alla människor får möjlighet att växa och utvecklas och nå framgång blir också ett framgångsrikt samhälle.

Folkpartiet, genom sin ekonomiska talesperson Carl B Hamilton, välkomnar denna utveckling eftersom …

Folkpartiet vill att människor som utbildar sig ska ha större avkastning. Vi vill ta bort värnskatten. Det ska löna sig att arbeta, utbilda sig och ha mer kvalificerade arbeten.

Finansministern är mer politiskt korrekt i frågan och vill se över möjligheten att stödja barnfamiljer. Samtidigt passar han på att slänga litet skit på socialdemokraterna. Han menar att de ökade inkomstklyftorna skett till mesta delen under (S)-märkta regeringar. Han väljer att bortse ifrån att klyftorna har accelererat under den borgerliga regeringens tid i Rosenbad.

Anders Borg har dock rätt i att socialdemokraterna delvis förde en mer restriktiv välfärdspolitik efter den djupa 1990-talskrisen. Det var knappast en politik som de borgerliga motsatte sig då. Det skulle inte göra mig något om socialdemokraterna sedan dess väljer en annan politik än då.

Länkar: SvD, SvD, Ekot, SvD, SVT, Ekot, dn.se, di.se, Ekot, SvD, dagens arena, Ekot, Byggnadsarbetaren, ka.se, Kollega

Andra som skrivit: Roger Jönsson, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Ola Möller, Badlands Hyena, Annika Högberg, Kaj Raving

På väg mot ett 2/3-delssamhälle?


SVT har genomfört en ”visualisering” av statistik från SCB som visar hur de ekonomiska klyftorna har ökat i Sverige sedan 2005. Jobbskatteavdraget har gjort att de flesta (ja faktiskt) har fått behålla mer pengar. Men de reformer som den borgerliga regeringen gjort för att finansiera detta har medfört att stora grupper av människor har hamnat långt efter oss andra. Genom att låta en minoritet betala för en majoritets välståndsökning skapar vi ett 2/3-dels samhälle.

SVT har brutit ned siffrorna kommunvis. Den visar att Perstorps kommun har en hög andel med låginkomsttagare. Av SVT:s inslag framgår att …

På fem år, mellan 2005 och 2010, har de som lever på mindre än 5.000 kronor efter skatt och med eventuella bidrag ökat från 326 till 558 personer. En ökning med 71%. Perstorp är en bruksort där arbetstillfällena minskat, ungdomsarbetslösheten är hög.

Det är inte utan att man kan känna igen den bilden i den kommun där jag bor – Eskilstuna. Det är en kommun som har präglats av en stor, men minskande, industrisektor. Ett stort antal människor har slagits ut från (eller har inte lyckats ta sig in på) arbetsmarknaden.

Syftet med dessa jobbskatteavdrag var ju att bidra till drivkrafter för arbete. Om det har fungerat? Ja, inte vet jag. Den borgerliga regeringen hävdar ju med en dåres envishet att det har lyckats. Det finns många som hävdar att jobbskatteavdragen har haft liten eller ingen effekt på arbetslösheten. Docenten, i nationalekonomi vid Lunds universitet, Åsa Hansson är kritisk till jobbskatteavdragen eftersom det varit en dyr reform eftersom …

Jobbskatteavdraget leder till minskade incitamenten för att jobba mer om man är höginkomsttagare. Jobbskatteavdraget hade i stället kunnat riktas till vissa grupper som är överrepresenterade i utanförskap.

Det är minsann inte en enkel väg att skapa ett godare samhälle. Det är knappast en hemlighet att jag inte sympatiserar med den väg som den borgerliga alliansen har valt. Men det är tydligt att tidigare socialdemokratiska har bidragit till den utveckling som skett de senaste åren. Det parti vari jag är medlem har genom politiska initiativ delvis lagt grunden till det regeringsskifte som skedde efter valen hösten 2006. Vi bidrog till en mer restriktiv syn på sjukförsäkringen och genomförde bestämmelser som stramade åt livet för arbetslösa. Det bidrog förstås till att många människor tappade förtroendet för (S) och inte såg någon större skillnad till borgerlig politik.

Socialdemokraterna har stora utmaningar framför sig. Jag vill bidra på mitt sätt till ett regeringsskifte 2014. Jag vill inte bidra till ett samhälle där jag får det bättre genom att låta arbetslösa, långtidssjukskrivna etc får betala priset.

Länkar: di.se, SVT Pejl, SVT, SVT

Andra som skrivit: Leine Johansson, Ann-Sofie Wågström, Lena Sommestad, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Roger Jönsson

En tydlig bild av ökade inkomstklyftor


LO-tidningens ledarredaktör Martin Klepke visar i en väldigt tydlig bild hur inkomstklyftorna ökade kraftigt i samband med den borgerliga regeringens tillträde. Han säger, i anledning av bilden, att …

Statistiska Centralbyråns mycket tydliga siffror, som skulle kunna tjäna som diagram i skolböcker som en förklaring av borgerlig fördelningspolitik, tar också kål på en annan myt, den att alla tjänar mer på att de rika får det ännu bättre.

Han uppmanar läsarna att skriva ut diagrammet och att sätta upp det på väggen. Ja! Gör det!

Här nedan hittar du bilden:

Länkar: LO-tidningen

Andra som skrivit: Martin Moberg, Johan Ehrenberg, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Högbergs tankar, Röda Berget, Norrköpingsbloggen

%d bloggare gillar detta: